Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halm - Halm, August - Halm, Friedrich - Halmahera, Djailolo - Halmelevator - Halmfläkt - Halmpapper - Halmpress - Halmsjöfältet - Halmstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALMSTAD
pappersfabrik, förslagsvis förlagd till trakten av
Vadstena, gav emellertid till resultat, att en
dyl. anläggning ej under normala konjunkturer
skulle bli självbärande. Den avgörande faktorn
är nöjaktig tillgång på h. inom ett så
begränsat område, att transportkostnaderna till
fabriken bli tillräckligt låga. Denna förutsättning
synes ej föreligga någonstädes i Sverige med
dess jämförelsevis spridda spannmålsarealer och
täml. goda tillgång på skog som konkurrerande
råvara. [H.Fqt]Eo;A.Lg.
Halm, August, tysk tonsättare och
musikskriftställare (1869—1929), studerade bl.a. för
Rheinberger, var musiklärare i Wickersdorf. H:s
tonsättningar, i vilka han huvudsaki. står på
klassisk mark, sakna likväl icke egenart. Bland dem
märkas symfonier, 1 pianokonsert, 2
stråkkvartetter, serenader för stråktrio och violinsonater. Han
skrev dessutom en harmonilära (sv. övers, av G.
Jeanson, 1925), ”Von zwei Kulturen der Musik”
(1913), ”Von Grenzen und Ländern der Musik”
(1916). F.Sl.
Halm, Friedrich, pseud. för österrikiske
förf. E. v. Münch-Bellinghausen.
Halmahe’ra, Dj ai lolo, ö bland Moluckerna*.
Halmelevator består av en lämpligt anordnad
ändlös kedja, försedd med kammar el. pinnar, och
användes för att transportera upp halm och hö i
stora stackar el. höga förvaringsrum. Drives med
häst el. motorkraft och är ofta försedd med hjul,
så att den är transportabel.
Halmfläkt, se Fläkt.
Halmpapper framställes av halmcellulosa, som
tillverkats ant. enl. sodaförfarandet, som ger en
för skrivpapper användbar ehuru icke alldeles vit
kvalitet, el. genom halmens uppslutning med
kaustik kalk, varvid en billigare och som
kraftpapper användbar kvalitet erhålles. Se vidare
Halm.
Halmpress, maskin, som sammanpressar och
binder halm i lämpliga balar för underlättande av
transport och lagring; kopplas i regel direkt till
tröskverket.
Halmsjöfältet, Sveriges blivande storflygplats
för den interkontinentala fjärrtrafiken i luften,
beläget vid Halmsjön c:a 6 km n.ö. om Märsta
station i Stockholms län och på c:a 47 km
lands-vägsavstånd från Stockholms centrum. Byggandet
av storflygplatsen beslutades av 1946 års riksdag,
och arbetet påbörjades 1947. Flygplatsen
beräknades urspr. vara klar i fullt utbyggt skick med
4 hårdgjorda rullningsbanor 1955, och första
banan skulle tagas i bruk 1950. Då byggnadsarbetet
temporärt nedlagts under 1949, bli ovan angivna
tidpunkter framflyttade ett år. Arbetet på H.
be-drives under ledning av en särskild
byggnadsde-legation med överdir. Gunnar Jonsson som
byggnadschef. Kostnaderna för storflygplatsen ha
uppskattats till c:a 87 mkr. Ett markområde av
2,000 ha kräves för flygfältet med tillhörande
anläggningar. Förutom stationsbyggnad med
restaurang m.m. torde SAS-ABA komma att
uppföra hangarer med tillhörande verkstäder inom
flygplatsens område. Flygplan med en startvikt
av upp till 120 t skola kunna använda flygplatsen,
som i fråga om trafikfrekvens dimensionerats för
17,800 starter el. landningar pr år och max. 7 pr
tim. •— I st.f. Halmsjön har som namn på
storflygplatsen föreslagits det för internationellt
språkbruk mera lämpliga S t o c k h o 1 m-A
t-t u n d a. — Se även Flygplats, sp. 1084. B.Tm.
Halmstad, residens- och hamnstad i Hallands
län vid Nissans utlopp i Kattegatt; 24,97 km2,
därav 24,50 land, varav 51 °/o äro åker, 0,2% äng,
1,3% skogsmark och 47,5% övrig mark inkl,
tomtmark; 34,232 inv. (1949; inkl, förorten
Eke-tånga i Söndrums sn c:a 35,000). — H:s namn
förekommer f.g. i konung Valdemars jordebok
(1231). Det äldsta H., 1200-talets, låg då i
övraby, där korset, som nu markerar platsen
för ruinen av H:s första kyrka, också anger det
äldsta H:s läge. Det gamla H:s enda bevarade
privilegiebrev är från 1307. Ett dominikankloster
i denna H:s moderstad nämnes 1264. Möjl.
flyttades staden 1322 till sin nuv. plats vid Nissans
mynning, då från d.å. ett privilegiebrev i H:s
arkiv för staden ”Brookthorp” är bevarat. Efter
platsen för den nya bebyggelsen måste Broktorp
i 5 år ha varit stadens namn. I 1327 års
privilegium kallas näml, staden åter H. Däremot är
Valdemar Atterdags privilegium (1361) endast ett
s.k. ”privatarbete”, en i H. gjord avskrift av ett
åt Lund d.å. givet privilegium med nödiga
formella ändringar. I kyrkligt avseende hörde H.
ett stycke in på 1500-talet till övraby med detta
samhälle som moderförsamling. Utom
dominikan-klostret S:ta Katarina, vars munkar följt med vid
stadens flyttning, fick H. vid 1400-talets slut ett
gråbrödrakloster, S:ta Anna, liksom under samma
årh. kyrkan S:t Nikolaus. Vid H. mynnade den
bekvämaste vägen till Sverige, Nissastigen. På
gr. av sina goda kommunikationer blev H.
unionstidens kongressort; här höllos unionsmöten
1435, 1441, 1450, 1468, 1481, 1483, 1512, 1517, 1537.
Det lysande försoningsmötet mellan Gustav II
Adolf och Kristian IV 1619 avslutade de
dansksvenska mötena i H. Ett halvår därefter nedbrann
staden, som en gång 1507 bränts av svenskarna.
Stadens läge som utpost mot Sverige medförde,
att den starkt befästes, sedan det svenska riket
konsoliderats. 1598 började Hans van Stenwinkel
uppföra befästningsverken, som Willum
Corne-lissen fullbordade. Denne byggde samtidigt slottet
(färdigt 1615). Efter branden 1619 skapade
Abraham de la Hay en ny stad i renässansplanering.
Sin största handel hade H. med Sverige
(trävaruprodukter exporterades över H.). Sedan Halland
blivit svenskt, hade regeringen (Axel Oxenstierna)
planer på att göra staden till ett ”andra
Göteborg”. Men när också Skåne blev svenskt (1658),
minskades H:s strategiska och kommersiella
betydelse. Under ett av de danska krigen stod slaget
vid H. (eg. vid Fyllebro) 1676, då danskarna
besegrades, och i H. hölls under kriget en riksdag
1678, där reduktionen förbereddes.
Fästningsverken bortauktionerades 1737, och på de gamla
vallarna anlades tobaksplanteringar. Inv.-antalet
var 1800 1,317, 1850 2,761 och 1900 15,387 och är
nu över 34,000, en utveckling, som kan tillskrivas
stadens läge: de gamla kommunikationslinjerna
fingo stegrad betydelse genom järnvägarna. 1882
öppnades H.—Nässjö järnväg för allmän trafik,
1885 blev sträckan Hälsingborg—H. av
Västkust
— 802 —
su 12. — 801 —
26 — Red. avsl. ,5/s 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
