Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstad - Slaget vid Halmstad - Halmstad (socken) - Halmstad—Bolmens järnväg - Halmstad-Falkenbergs kvarn ab. - Halmstadgruppen - Halmstad—Nässjö järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALMSTAD—NÄSSJÖ JÄRNVÄGAR
instrument för automobiler och marinmotorer,
telefonkontrollur, mätur (indikatorklockor) m.fl.
finmekaniska tillverkningar produceras av
Verk-stads-ab. Haldex (1920; 1 mkr, o. 120 arb.). Aug.
Hansons gjuteri (1898; 120 arb.) och ab. M.
Lundgrens gjuteri (1917; 0,3 mkr, 165 arb.)
tillverkar pumpar, rördelar, sanitets- och
handels-gjutgods. Nordens största rakbladsfabrik är ab.
Matadorverken (1927; 0,6 mkr, 140 arb.) med ett
årligt tillverkningsvärde av 4,7 mkr.
Läderindustrien är representerad av ab. P. M. Pehrsson
(1880; 0,2 mkr, 200 arb., 2,a mkr; handskar o.d.),
ab. Carl Franckes läder & skofabrik (1888; 1,2
mkr, 175 arb., 3 mkr) och ab. Janne Richardson
(1898; 0,5 mkr, 180 arb.). Fisket sysselsatte 1945
52 yrkesfiskare. Något laxfiske bedrives ej längre
i Nissan, och ”halmstadlax” är ett ”varumärke”
på i H. rökt lax. — Det första utbyggandet av
hamnen utfördes 1837—40, då åmynningen redan
länge varit för grund för vanliga fartyg. Intill
o. 1910 var hamnen huvudsaki. inrättad för den
då blomstrande trävaruskeppningens och
kusttrafikens behov. Efter 1910 har hamnen utvecklats
för att i största möjliga mån kunna motsvara
fordringarna på en vanlig handelshamn. Största
djupet vid kajerna, som 1910 uppgick till 4,7 m,
har på en sträcka av 582 m ökats till 6 m och
på 510 m till 8 m vid medelvattenstånd. Hela
kajlängden är 3,565 m. Inseglingsrännan är
normalt muddrad till 8 m och skyddad av
vågbry-tare, byggd i slutet av 1880-talet. Antalet ankomna
och avgångna fartyg i inrikes fart uppgick 1946
till 1,104 om 146,216 nettoton, i utrikes fart till 660
om 100,917 nettoton. Centralpunkt för
omnibus-trafiken med omnejd är L:a torg. Det civila
flygfältet v. om åmynningen färdigställdes 1932
—36. Genom sin närhet till badorten Tylösand
(10 km v. om H.) har H. blivit en betydande
sommarstad, som besökes även av utlänningar.
H. har högre allm. lärov., kommunal flickskola,
lärlings- och yrkesskola samt museum. I H.
utges 2 tidn.: ”Halland”* och ”Hallandsposten”*.
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1947 3,097,800 kr och å annan dyl.
fastighet 168,379,000 kr, varav 38,347,000 kr för
svenska ab.; den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s.å. för fysiska personer m.fl. till
76,376,270 kr, för svenska ab. till 15,849,530 kr och
för andra skattskyldiga till 979,440 kr. H. bildar tills,
med övraby och Holm ett pastorat i Halmstads
kontrakt, Göteborgs stift. — Om namnets senare
led är det vanliga stadh, ställe, gård, vars
plur.-form är vanlig i ortnamn, är förleden snarast gen
av ett mans(bi)namn Halm. Stadens (nuv. och
tidigare) läge vid Nissan gör det också möjligt
att i efterleden se stadh (neutr.), åkant, strand.
Förra leden kan då vara halm i bet. sjövass. Se
”Ortnamnen i Hallands län”, 1, 1948, sid. 175.
Namnet skrevs 1241 (Datum) Halmstäde, (skrivet
i) Halmstad (avskrift). — Litt.: ”H.” (en utförlig
och mångsidig stadsmonogr., 1946). A.Kg;J.C.;Er.
Slaget vid Halmstad brukar den strid kallas, som
17/8 1676 utkämpades vid Fyllebro, 4 km s.ö. om
H., mellan en dansk styrka om ung. 3,000 man
under generalmajor Duncan och den o. 5,000 man
starka svenska hären under Karl XI. Genom sin
anmarsch söderifrån avskuro svenskarna
danskar
nas återtågsväg, och slaget utkämpades av dem
med omvänd front. Då Duncan stannade på
Fylle-åns s. strand men ej kunde besluta sig för att
genom ett angrepp på svenska kav. söka bana
sig väg söderut, innan resten av fienderna anlänt,
blev hans läge snart hopplöst, och efter en kort
men het strid måste han giva sig. Ung. 500 man
slogo sig igenom, resten stupade el. tillfångatogs.
Svenskarnas förluster uppgivas till nära 200 man.
En direkt omsvängning i det militära läget
åstadkom slaget ej, men dess moraliska verkningar voro
utomordentliga. P.S.
Halmstad, socken i Luggude hd i Skåne,
Malmöhus län, och församling i Halmstads och
Sireköpinge pastorat i Luggude s. kontrakt av
Lunds stift, n.ö. om Landskrona; 27,57 km2,
därav 27,35 land; 381 inv. (1948; 14 inv. pr km2).
H. är slättbygd, norrut med skogklädda
gruskullar; åkern utgör 75% av landarealen,
skogsmarken 17%. Egendomar: Duveke*,
Halmstad-gård, Loarp, Sofielund och Bullstofta. Av den
gamla, romanska kyrkan kvarstår blott tornet,
sedan byggnaden i övrigt rivits i samband med
det nuv. långhusets uppförande 1863. Av
inventarierna ha bevarats endast dopfunten av granit
med reliefprytt mässingsfat från 1600-talet samt
ett välsnidat träkrucifix från samma årh. —
Namnet torde snarast vara bildat till ett mansnamn
Halm och stadhir, boplats, gård, plur. av stadh,
plats. Det skrevs vid ett tillfälle under senare
hälften av 1200-talet in Halmstahæ, 1351 (ecclesie)
Halmstathæ. P.;Er.
Halmstad—Bolmens järnväg, spårvidd 1,067 m,
längd 64 km, öppnades för trafik 1889,
förvärvades av Staten 1947 och införlivades i
drifthänseende med de s.k. Blekingejärnvägarna, med
vilka den står i förbindelse genom linjen Karlshamn
—Vislanda—Bolmen.
Halmstad-Falkenbergs kvarn ab., Malmö, som
äger och driver Falkenbergs och Halmstads
valskvarnar, bildades 1907 genom sammanslagning
av J. Jacobssons ab., Halmstad (etablerat 1890)
och ab. Falkenbergs elektriska valskvarn
(etablerat 1904). Aktiekapital c:a 1 mkr;
tillverkningsvärde pr år c:a 7,3 mkr; sammanlagda antalet
arbetare vid de båda kvarnarna o. 65. H. är
dotterbolag till ab. Kvarnintressenter, Malmö.
Halmstadgruppen, en 1929 med stöd av
maskiningenjör Egon östlund grundad sammanslutning
av sex målare, några av dem från Halmstad el.
dess närhet, och tidigare ibland benämnda h a 1
m-stadskolan. De ha mottagit starka intryck
av Gösta Adrian-Nilssons kubistiska och
konstruk-tivistiska teorier men därpå efter bekantskap med
exempelvis Léger, Ozenfant och Archipenko
övergått till ett surrealistiskt framställningssätt; detta
har dock under senaste åren starkt modererats och
hos tre av medl. förmälts med religiösa stämningar,
väckta genom grupprörelsen. H. utgör
kärntruppen av svenska surrealister. Medl. äro Sven
Jonson, Waldemar Lorentzon, Stellan Mörner,
bröderna Erik och Axel Olsson samt Esaias
Tho-rén. —• Litt.: F. Holmér, E. Lindegren & E.
östlund, ”H.” (1947). H.Ge.
Halmstad—Nässjö järnvägar, spårvidd 1,435 m,
längd 411 km, på sin tid ett av Sveriges större
— 805 —
— 806 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
