Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstad—Nässjö järnvägar - Halmstads härad - Halmstads järnverks ab. - Halmstadskolan - Halmstads kontrakt - Halmstads och Tönnersjö tingslag - Halmsteklar, märgsteklar - Halmtak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALMSTADS HÄRAD
Taktäckning med halm. Jylland.
enskilda järnvägsföretag, tillkom i olika etapper.
Linjen Halmstad—Nässjö, 196 km, öppnades för
trafik 1877—82, sidolinjerna
Vaggeryd—Jönköpings hamn, 35 km, 1894, Torup—Hyltebruk, 12
km, 1898 och 1909, Reftele—Gislaved, 19 km, 1901,
Kinnared—Ätran, 18 km, 1885 och 1887 samt
Landeryd—Falköping, 131 km, 1906—07. Sistn.
bandel utgjorde dock till 1917 ett eget företag
under namn av Västra centralbanan. H.
förvärvades 1945 av Staten och införlivades s.å. med SJ.
Samtidigt förstatligades H:s biltrafik, omfattande
över 1,000 km trafikerad linjelängd. —
Godstrafiken på huvudlinjen Halmstad—Nässjö är
betydande tack vare trafikområdets rikliga
skogstillgångar och förekomsten av ett stort antal
industrier. Persontrafiken är även livlig och
ombesörjes till stor del av dieseldrivna
snabbvagnar. J.Sn.
Halmstads härad i Hallands län övertvärar
landskapet n. om Halmstad och omfattar
socknarna Kinnared, Torup, Slättåkra, Kvibille, Holm,
Övraby, Vapnö, Söndrum, Harplinge, Steninge,
Rävinge och Getinge; 656,18 km2, därav 641,01
land; 13,131 inv. (1948). H. ingår i Hallands s.
domsaga (tingsställe Halmstad), Halmstads
fögderi och Halmstads kontrakt.
Halmstads järnverks ab. driver järnverk med
martinverk och valsverk i Halmstad.
Tillverkningen utgöres av handelsjärn, spec.
armerings-järn och valstråd samt profiljärn och bandjärn.
Bolaget, som grundades 1916 och ombildades 1921,
har 1,8 mkr i aktiekapital och o. 230 anställda.
Tillverkningsvärde pr år c:a 7,3 mkr (1948).
Halmstadskolan, konsthist., se Halmstadgruppen.
Halmstads kontrakt i Göteborgs stift omfattar
Halmstads och Årstads härader (utom Skrea)
samt staden Halmstad. H. består av följ. 11
pastorat: Drängsered och Krogsered; Vessige och
Askome; Abild; Årstad och Asige; Slöinge och
Eftra; Getinge och Rävinge; Harplinge och
Steninge; Söndrum och Vapnö; Halmstad, övraby
och Holm; Slättåkra och Kvibille; Torup och
Kinnared; 53,881 inv. (1948).
Halmstads och Tönnersjö tingslag i Halland
upphörde 1948.
Halmsteklar, märgsteklar, Ce’phidae, fam
av underordn. växtsteklar, små insekter med
långsträckt kropp, av vilka några arter
förekomma i Sverige. Larverna leva inuti
grässtrån el. i märgen av andra växter. Som
skadegörare har i Skåne uppträtt halmstekel n,
Ce’phus pygmaè’us, som är 5—10 mm lång och
svart med gula fläckar samt har ett gult
tvärband över bakkroppen. Stekeln framkommer om
försommaren och lägger sina ägg på gräs och
sädesplantor. Utomlands tycks den särsk. angripa
råg och vete, i Danmark gärna korn; i Skåne har
den blott funnits på vete. Larverna gnaga sig
under sommaren allt längre nedåt och övervintra
i en kokong vid stråbasen. De bekämpas genom
låg avmejning och djupplöjning. H.
Halmtak, yttertak, där det skyddande lagret
består av råghalm. I sin högst utvecklade form,
i Sverige representerad av det s.k. skånska h.
el. b i n d e t a k e t, består h. dels av det bärande
underlaget, sparrarna av trä (se Tak) med
horisontellt och med bestämda mellanrum löpande
läkten av klenare virke, dels av det på detta
vilande halmlagret av långhalm, som lägges
skiktvis utefter läkten och fästes vid dessa medelst
parallellt med dem förlöpande och vid dem med
— 807 —
— 808 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
