Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halsbury, Hardinge - Halsböld - Halscittra - Halscysta - Halsduk - Halsey, William - Halsfistel - Halsfluss - Halsgrop - Halshorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALSHORN
huset motståndet mot reformbillen. — Litt.: A. W.
Fox, ”The Earl of H.” (1929)- [P.Nm]B.
Halsböld, se Angina och Halssjukdomar.
Halscittra, mus., se Cittra.
Halscysta, med. H. (se Cysta) kunna vara
medfödda och ligga då ant. i halsens medellinje el. på
sidorna. De förra äro cystiskt omvandlade rester
av den epitelgång, som från tungans bakre del
nedväxt och bildat sköldkörteln och som i allm.
helt försvinner; de senare härstamma från de hos
människan ofullständiga gälanlagen. Det är
rester av ant. inre el. yttre gälfickor, som kvarstå
och ge anledning till cystbildningen. Andra cystor
på halsens sidor äro aterom* samt blod- och
lymf-cystor. Behandlingen är i regel operativ. T.Hn.
Halsduk i form av en kring halsen för värme
el. prydnad lindad duk har sporadiskt förekommit
sedan äldsta tider och på olika kulturstadier. Med
nuvarande användning inom europeisk mansdräkt
uppstod h. vid dennas radikala förändring vid
1600-talets mitt, då den nedliggande el. pipade kragen
i samband med allongeperukens tillkomst bortlades
och dräkten samtidigt började bäras öppen vid
halsen. — H. var först av vitt linne med långa
spetsprydda ändar och knöts med ett enkelt
halvslag. Denna form höll sig hela barocktiden. Svart
h. av taft el. kräpp brukades gärna till uniform, så
t.ex. på Karl XII:s tid. Även mönstrade h.
före-kommo. 1700-talet brukade mera den även på
1600-talet till öppen rock använda jaboten el. kråset, en
veckad el. rynkad, vid skjortsprundet fäst, gärna
spetsprydd remsa. — Mot 1700-talets slut blev h.
större och gjordes av en fyrkantig, hopvecklad duk,
som ett slag knöts i nacken, sedan lindades två
varv om halsen och knöts fram. Direktoaren bar
stora yviga halsduksrosetter i vitt. Ävenså buros
oerhört stora h., som vecklades yvigt högt upp
mot öron och kinder. Med senempiren kom modet
med löskrage och skjortbröst och h. blev betydligt
förminskad. Till den snart (1830-talet)
uppträdande fadermördaren* bars den stela spännhalsduken*,
ofta med en liten rosett fram. 1850-talet införde
den nu brukliga slipsen, som växlat i bredd. Även
den sedan dess brukade rosettknutna h. har än
varit bandlikt smal, än bredare, än mycket bred
och alldeles mjuk (”artisthalsduk”). Med
konfektionen kommo i handeln färdigknutna h. med
spänne i nacken; de ha nu mestadels gått ur bruk. På
1880-talet kom en stor, flat, sydd h., den s.k.
plastrongen el. ”heltäckaren”, i bruk. Den fyllde hela
västöppningen. Till civil högtidsdräkt (frack)
brukas vit h. — H. har även använts av damer
under mera maskulint betonade modeperioder.
— Materialet i h. var under 1800-talet mestadels
siden, till vit h. piké el. finare slätt vitt tyg;
senare tiders sportmoder ha infört nya tekniker och
material: stickning, virkning, ylle o.s.v. — Om h.
som värmande ytter- el. sportplagg se Scarf. I.
Halsey [häl’si], William Frederick, j:r,
amerikansk sjömilitär (f. 1882), blev officer 1904 och
deltog med utmärkelse som jagarchef i i:a
världskriget. 1922—24 var H. marinattaché i Berlin
och de skandinaviska huvudstäderna. 1935 tog han
flygcertifikat och ägnade sig därefter huvudsaki.
åt sjöflyget. Han blev 1938 konteramiral samt
1941 viceamiral och chef för Stillahavsflottans
flygstyrka. Vid anfallet mot Pearl Harbor 7/i2
1941 befann sig H. till sjöss i särskilt uppdrag
och kunde därför ej ingripa i striden. Sedan de
amerikanska och allierade sjöstridskrafterna i
Östasien nedkämpats, blev H:s styrka den
amerikanska flottans viktigaste operativa förband mot
de snabbt framträngande japanerna, och de av
H. ledda, djärva och framgångsrika företagen
mot de framskjutna
japanska baserna samt
den från H:s styrka
startade och av
överste Doolittle ledda
bombräden mot
Tokyo 18/4 1942 bidrogo
väsentligen till att
återuppväcka den
amerikanska flottans
sjunkna stridsmoral. I okt.
s.å. blev H.
befälhavare över samtliga
stridskrafter i s. Stilla havet,
där läget var kritiskt,
enär japanerna
ho
tade att avskära förbindelsen med Australien.
Genom segt försvar av ön Guadalcanar i s.
Sa-lomonöarna och en serie hänsynslöst förda
sjö-och luftstrider lyckades H. hejda japanerna och
tvinga dem till reträtt. I samarbete med general
MacArthur, befälhavaren över s.v. Stilla havet,
drev H., som i nov. 1942 befordrats till amiral,
under fortsatt offensiv japanerna tillbaka mot
Filippinerna, där MacArthur landsteg 2O/io 1944.
H. hade i juni s.å. blivit chef för 3:e flottan, som
omfattade samtliga amerikanska sjöstridskrafter i
v. Stilla havet, utom dem som under viceamiral
Kinkaid voro tilldelade MacArthur. I sitt
mot-anfall insatte japanerna hela sin intakta flotta,
och i de strider, som utkämpades 23/io—26/io och
som sammanfattats under benämningen slaget i
Leytebukten, blevo japanerna i grund slagna av
H. och Kinkaid, trots att H., som felbedömt
fiendens förluster, vid ett kritiskt skede lämnade
japanska huvudstyrkan obevakad genom en
mycket omdebatterad framstöt mot en japansk
diversion i n. Slaget blev emellertid av avgörande
betydelse, och H. ledde i fortsättningen med
våldsam kraft slutanfallen mot Japan, i vilka även
brittiska, under H. ställda sjöstridskrafter deltogo.
Stilleståndet, som inträdde 15/s, undertecknades på
H:s flaggskepp ”Missouri” V# 1945 i Tokyobukten.
H. blev i nov. s.å. Fleet Admiral of the U. S.
Navy och avgick från aktiv tjänst i dec. 1946. —
Självbiogr. (tills, med J. Bryan): ”Admiral H:s
story” (1947). C.Sn.
Halsfistel, se Halssjukdomar.
Halsfluss, se Angina och Halssjukdomar.
Halsgrop, anat., gropen mellan ursprungen för
huvudets båda nickmuskler, omedelbart ovanför
bröstbenets övre ändparti. På djupet befinner sig
här luftstrupens översta parti, täckt av
sköldkörtelns opariga mittparti och liksom detta beläget
under de nedre tungbensmusklerna. Vid hinder
för luftens passage genom struphuvudet (ofta vid
difteri) måste luftstrupen öppnas genom insnitt i
h. (tracheotomi).
Halshorn, sjöv., se Hals.
- 825 -
— 826 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
