Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halvmåne - Halvnelson - Halvnot - Halvordstorp - Halvorsen, Jens Braage - Halvorsen, Johan - Halvorsen, Otto - Halvorsen, Finn - Halvparad - Halvparasiter - Halvpermanent befästning - Halvpik - Halvrim - Halvroll - Halvrustning, knärustning - Halvsaprofyter - Halvsiden - Halvskugga - Halvskuggapparat - Halvskyld - Halvslag - Halvslut - Halvslutet verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALVNELSON
märke, en hjälm med två horn, en teori, som
finner stöd i att det äldsta ordet för ”turk” ev. kan
betyda ”hjälm”. Detta tyder alltså på turkiskt
ursprung. I Turkiet motsvarar Röda h. Röda korset
i övriga länder. G.Jg.
Halvnelson, grepp i parterrbrottning, utfört
liksom dubbelnelson*, dock med den skillnaden, att
nackkoppling sker med ena armen lagd på
motståndarens rygg och nacke och ej införd under
dennes överarm. Se bild 7 vid Brottning.
Halvnot (ital. bianca el. minima, fra. blanche,
eng. minim), mus., i vår nu brukliga notskrift tecken
för en ton, vars tidsvärde gäller hälften av
enhetsvärdet el. helnoten. Ibland blir h. räkneenhet i
st.f. fjärdedelsnoten; se Alla breve.
Halvordstorp, samhälle i Gärdhems* sn i
Västergötland.
HaFvorsen, Jens Braage, norsk författare
(1845—1900), anställd vid univ.-bibi, i Kristiania
1883—98 (sedan 1895 som chef för dess norska
avd.), bekant för sitt stora
bibliografiskt-biogra-fiska verk ”Norsk forfatter-lexikon 1814—80” (6
bd, 1881—1908, de sista postumt utg. av H. Koht).
HaFvorsen, Johan, norsk dirigent, tonsättare
och violinist (1864—1935). Utbildad vid
konserva-torierna i Stockholm och Leipzig samt hos C.
Thomson i Liége
(violin) och A. Becker i
Berlin (komposition),
verkade H. först som
violinlärare i Aberdeen
och Helsingfors, var
1893—99
kapellmästare vid Den nasjonale
scene i Bergen samt
ledde musikföreningen
Harmoniens konserter
där. 1899 blev han
kapellmästare vid
Na-tionalteatret i
Kristiania, där han med
repertoaren införlivade
en rad av klassiska och nyare operor. Bland H:s
kompositioner må särsk. musiken till det indiska
dramat ”Vasantasena” och tragedien ”Medea”
framhållas som betecknande för H:s fantasifulla
och färgrika orkesterspråk. Med vissa anklanger till
Griegs och Svendsens nationella tonkonst
åstadkom H. även norska rapsodier, symfonier, sviter
samt konsert för violin, körer och festuvertyrer
m.m. H. hade även förtjänster som ypperlig
upp-tecknare av norsk folkmusik (”Slaatter”, bearbetad
av Grieg, op. 72). N.
HaFvorsen, Otto Bahr, norsk jurist och
politiker (1872—1923), cand. jur. 1896, advokat i
Oslo 1903, stortingsman från 1913, högerns ledare
från 1919, stortingspresident 1919—20 och 1921—23,
stats- och justitieminister 1920—21 samt de sista
mån. före sin död 1923; v. ordf, i Centralbankens
direktion 1922—23. Som regeringschef ställdes H.
inför frågor rörande spritlagstiftningen,
vinhandeln med bl.a. Portugal och de under
efterkrigstiden pågående arbetskonflikterna.
HaFvorsen, Finn, norsk författare och
politiker (f. 1893). H. studerade teologi till 1915,
då han blev journalist. Han var medarbetare i
”Morgenposten” 1915—27, varefter han övergick
till ”Aftenposten”, där han främst skrev om
litteratur. Han visade tidigt intresse för
högerradikala riktningar, fascism och nazism, och vid
tyskarnas ockupation av Norge 1940 ställde han
sig till inkräktarnas förfogande. Han blev 1940
byråchef i det quislingska ”Kultur- og
folkeop-lysningsdep.” och försvarade den nya regimen i
pressen (”I kampens hete”, artiklar från 1940
—43, 1943). Han utgav antologien ”Tyske
dik-tere, lyrikk og prosa fra vår egen tid” (1941).
Efter Norges befrielse 1945 blev han häktad och
dömdes 1946 som landsförrädare till 12 års
straffarbete. H. framträdde tidigt som skönlitterär
förf. Han skrev först en del modernistiskt
tillskurna romaner, ”1 skriftestolen” (1918),
”Korn-mo” (1919), ”Höstmanden” (2 bd, 1920—21),
”Scirocco” (1922), ”Den kolde vaar” (1924),
”Sva-lerne” (1926), ”1 lysthuset” (1928), ”Mot dag”
(1930) och ”En mann uten ansikt” (1933), men
skrev sedan för scenen en rad skådespel, som
uppförts på Nationalteatret och även utomlands,
bl.a. i Sverige, ”Diktator” (1933), ”Hyklere”
(1934; tr. 1935), ”Hvepsebolet” (1936),
”Abrahams offer” (1938), en tragedi, ”Den fattige fra
Assisi” (1939), ”För stormen” (1942) och
”Höyen-hall” (1943). E.
Halvparad, se Halvhalt.
Halvparasiter, bot., se Parasit.
Halvpermanent befästning, benämning på äldre
fästningsverk med endast vissa delar permanent
utförda i fredstid.
Halvpik, krigsv., se Sponton.
Halvrim, metr., se Assonans.
Halvroll, se Flygning, sp. 1068.
Halvrustning, knärustning, se Rustning.
Halvsaprofyter, bot., se Saprofyt.
Halvsiden, vävnad i siden, men med varp el.
inslag av annat material, ss. bomull el. ylle.
Halvskugga, fys., se Skugga.
Halvskuggapparat, kem., se Sackarimetri.
Halvskyld, jur., egenskapen att vara besläktad
med en annan person, men så, att endast
stamfadern el. stammodern är gemensam, icke båda
stamföräldrarna, d.v.s. den gemensamma
härstamningen återgår på könsförbindelser av stamfadern el.
stammodern med 2 andra personer, icke, som vid
helsläkt, med en annan (helskyld). H. beaktas
rättsligen, vare sig härstamningen grundar sig på
börd inom el. utom äktenskapet, och likställes i
regel med den helskylde, så t.ex. i fråga om
äkten-skapshinder och jäv samt likaså beträffande arv.
Dock bör i sistn. hänseende beaktas dels
inskränkningen i oäkta barns arvsrätt, dels att varje
arvs-berättigad icke tager annan el. större lott än sin
fader el. moder. Om en avliden ärves av 3
helsyskon och 2 halvsyskon, få de förra vardera
% + V10=4/is och de senare vardera V10 av arvet.
Ärves den döde av 2 halvsyskon, taga de V2 arvet
var. K.
Halvslag, se Knutar.
Halvslut, mus., den harmoniverkan, som uppstår,
då på ett slutkraftigt tidsvärde av högre grad (4:e,
8:e el. i6:e takten) icke tonikan utan dominanten
inträder. Jfr Helslut.
Halvslutet verk, ett fältverk med bröstvärn i
— 839 —
— 840 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
