Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halvslutet verk - Halvsläkt - Halvspant - Halvspäckhuggare - Halvspänn - Halvs saga - Halvstrumpa - Halv stång - Halvsyskon - Halvt bevis - Halvtid - Halvtidsläsning - Halvton - Halvtredje - Halvtreds - Halvtropp - Halvträda - Halvtyg - Halvulk - Halvvattenglas - Halvwattlampa - Halv vind - Halvvingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALVVINGAR
front och flanker men ej i ryggsidan, vilken vanl.
slutes endast med ett stormhinder.
Halvsläkt, se Halvskyld.
Halvspant, skeppsb., se Spant.
Halvspäckhuggare, Pseudor’ca crass’idens, art av
fam. delfindjur, till färgen helsvart, liknar
späck-huggaren men är mindre (längd 4—6 m) och har
kortare ryggfena och spetsiga bröstfenor. Den
förekommer i alla världshav.
Halvspänn, säkerhetsinrättning vid eldvapen
med hane. I h. står hanen mellan nedfällt läge och
helt uppfällt läge, h e 1 s p ä n n*, och kan icke
frigöras genom tryck på avtryckaren. Vid moderna
hangevär återgå hanarna efter skottlossning i h.
Halvs saga, isländsk fornaldarsaga om den
norske konungen Halvs och hans kämpars
bedrifter. Sagan torde ha en historisk kärna —
huvudpersonen, som stammade från Rogaland i v.
Norge, anses ha levat mot slutet av 700-talet, och
O. v. Friesen har på gr. av sagans namnskick
framkastat en teori om ett samband mellan sagan
och de märkliga blekingska runstenarna från
Stentoften och Istaby (se Stentoftenstenen).
Utgiven av L. le Roy Andrews i ”Hålfs saga ok
Hålfsrekka” (1909). L.
Halvstrumpa, vit färgteckning på häst, när den
vita färgen går upp på halva skenbenet. Jfr
Helstrumpa.
Halv stång. Flagga (på örlogsfartyg även gös)
föres på ”halv stång” (ung. 3A av flaggstångens
höjd) som hedersbevisning vid dödsfall och
begravning. Se Flagga, sp. 911.
Halvsyskon, se Halvskyld.
Halvt bevis, jur., ett visst mått av bevisning, men
icke fullt bevis. Enl. den legala (kanoniska)
bevisteorien, som även omfattades av 1734 års
svenska lag, utgjorde 2 vittnens samstämmiga
vittnesbörd fullt el. helt bevis. Fanns endast ett vittne,
räknades detta som h., men det kunde utfyllas
genom annan bevisning. Enl. den numera tillämpade
fria bevisprövningen sker ej längre en dylik
räk-nemässig uppskattning av ådagalagd bevisning.
Halvtid, i fot- och handboll m.fl. bollspel den
tidpunkt, då halva ord. speltiden förflutit och
vilopaus göres. Även namn på själva pausen före
sidobytet (se Fotboll).
Halvtidsläsning, pedag., förekommer inom flera
av den svenska folkskolans undantagsformer,
oftast i form av skolgång endast varannan dag
(var-annandagsläsning) el. vissa perioder av läsåret
(periodläsning).
Halvton. 1) Fotogr. Halvtoner,
fackuttryck för skala av gråtoner från svart till vitt,
t.ex. i ett vanligt fotografi, el. valörer av färger
med olika ljushetsgrad, t.ex. i en akvarell el.
oljemålning. Mots.: heltoner, d.v.s. rent svart
och vitt utan gråtoner, t.ex. en pennteckning i
tusch el. en reproduktion i fototypi.
2) Mus., det minsta intervall, som
förekommer i vårt tonsystem som tonföljd el. samklang.
Man skiljer på di at o ni sk h.: mellan
grannsteg inom grundskalan, t.ex. h—c, c—dess, kr
o-matisk h.: mellan toner, som härstamma från
samma ton inom grundskalan, t.ex. c—ciss, ciss—
cississ, och enharmonisk h.: den dubbelt
förminskade tersen, t.ex. diss—fess. H. bestämdes av
Pythagoras genom mätning av en tonande sträng-
Halvulk.
längd som restintervall mellan akustiskt ren kvart
243)
.256/
och pytagoreisk ters
I ren stämning är den
däremot restintervallet mellan liten (arabisk) ters
och stor helton
och i vår tids tem-
pererade stämning* V12 av en oktav: \^2 (= 100 C,
tempererad h.; diatonisk h. = 90 C; kromatisk
h. = 114 C). Sistnämnda mätning framtvangs av
polyfonien, som för slutfallsverkan behövde
sub-semitonium modi, d.v.s. ledtonen*. [FS11S.W.
Halvtredje, se Halvannan.
Halvtreds [-tress’] (da.), se Halvannan.
Halvtropp, tidigare inom svenska hären den
läg
sta enheten vid inf., ingenjör- och
sjukvårdstrup-perna. Dess nuv. motsvarighet är gruppen.
Halvträda, lantbr., se Träda.
Halvtyg, benämning på halvmalen
pappersmassa av bomulls- el. linnelump e.d. H.
bere-des i halvtygsholländare, som till sin funktion
är ett slags rivmaskin. Efter
sönderdelningspro-cessen går h. efter blekning med klor el.
klor-kalk till heltygsholländaren, där den slutliga
fin-malningen till heltyg sker. Se vidare Papper. —
Vid tillverkning av papper enbart på basis av
kemisk el. mekanisk massa användas i regel ej
benämningarna h. el. heltyg.
Halvulk, Artediell’us uncina’tus, ibland felaktigt
benämnd havulk el. havsulk, art av fam.
simpfis-kar, c:a 10 cm lång, med naken hud och ljusa
fenor med mörka tvärband. H. förekommer i
Is
havet och längs Norges kust samt har fångats vid
Bohuslän.
Halvvattenglas, se Gasgenerator, sp. 317.
Halvwattlampa, gasfylld elektrisk
metalltråds-lampa (se Elektrisk belysning, sp. 384).
Effektförbrukningen pr nlj hos denna lamptyp utgör,
som benämningen antyder, c:a V2 W. Detta gäller
dock endast för de allra största enheterna (1,000
W och däröver), under det att förbrukningen hos
mindre lampor är c:a 1 W/nlj.
Halv vind, vindriktning vinkelrät mot seglares
kurs. Vinden säges då vara tvärs.
Halvvingar, Hemip’tera, Rhyncho’ta, överordn.
bland insekterna, en mångformig grupp, som
framför allt utmärkes genom sina sugande mundelar.
Av dessa är särskilt underläppen väl utbildad i
form av ett långt, oftast ledat rör, en snabel, som
bildar ett fodral till över- och underkäkarna. De
förra utgöras av skarpspetsade, ofta
hullingförsed-da borst, de senare äro förenade till ett fint rör,
vanl. genomdraget av två kanaler. Vid sugning
stödes snabeln mot växtens el. djurets hud,
överkäkarna sticka hål, genom underkäkarnas bakre
ränna utgjutes saliv, och genom den främre stiger
näringssaften kapillärt upp i munhålan. H.
genom
— 841 —
— 842 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
