Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hama, Hamat(h) - Hamada - Hamadan - al-Hamadhani, Ahmed ibn al-Hussain - Hamadryad - Hamadryas - Hamamatsu - Hamamelidaceae - Hamamelis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMAMELIS
Hama.
stad, vars bebyggelse går tillbaka till stenåldern
(5:e årtusendet f.Kr.). I början av 2:a
årtusendet f.Kr. intogs det av hurritiska stammar och
var i io:e—8:e årh. f.Kr. huvudstad i ett av de
hettitiska smårikena i Nordsyrien. Den hettitiska
tiden var H:s egentliga storhetstid, då det
spelade en betydande historisk roll, men 720 f.Kr.
intogs H. av assyrerna och förstördes i grund.
Efter att ha legat öde i 400 år återuppstod
staden i hellenistisk tid och fick efter
seleukid-kungen Antiochos IV Epifanes (175—164 f.Kr.)
namnet Epifan’eia, som den behöll till den
arabiska erövringen 636 e.Kr. På 1200- och
1300-talen hade H. en ny blomstringstid under ett
furstehus av den ryktbare sultan Saladins ätt.
1931—38 företog Carlsbergfonden omfattande
undersökningar i H. under ledning av den danske
arkeologen H. Ingholt, varvid rika och
vetenskapligt betydelsefulla resultat uppnåddes. En
del av fynden fördes till Köpenhamn och
förvaras nu på danska nationalmuseet. K.H.
Hamada, se Hammada.
Hamada’n, huvudstad i prov. Hamadan (c:a
350,000 inv.) i v. Persien, vid foten av
Kuh-i-El-vend c:a 1,900 m ö.h., skärningspunkt för de stora
karavanvägarna Bagdad—Teheran och Tebriz—
Mohammerah samt beläget på flygrutten Bagdad
—Teheran; c:a 104,000 inv. (1942), ung. % turkar
samt en avsevärd judisk koloni. Angenämt
sommarklimat. På gr. av sitt läge är H. en av v.
Persiens viktigaste handelsstäder; den har även
betydande industri med tillverkning särsk. av
saffianläder och mattor. H., forntidens
Ekba-tana*, torde under islamisk tid knappast ha
spelat någon historisk roll. P.;C.F.
al-Hamadhani [-Öa’-], Ahmed ibn a 1-H
u-s a i n, med tillnamnet BadT az-zamän, ”Samtidens
under”, arabisk skald och prosaförfattare (o. 968—
1007). På adab-litteraturens område räknas H. som
skaparen av en ny konstform genom sina maka-
mer*, utgivna bl.a. i Kairo 1910. Hans dikter
trycktes där 1903 och en saml. av 233 brev i Beirut
1890.
Hamadrya’d, grek, myt., trädnymf, se Nymf.
Hamad’ryas, zool., se Mantelbabian.
Hamamatsu, stad i Japan, på sydkusten av
Hondo 90 km s.ö. om Nagoya; 166,346 inv. (1940).
Textil- och pappersindustri samt stor teexport.
Hamamelida’ceae, fam. av ordn. Rosa’les,
omfattande bl.a. släktena Hamame’lis, Parro’tia,
Cory-lop’sis, Liquidam’bar och Altin’gia.
Hamame’lis, växtsläkte av fam. Hamamelida’ceae
med 6 i Östasien och Nordamerika förekommande
arter, buskar med äggrunda blad, 4-taliga blommor
i huvuden samt läderartad el. förvedad, 2-rummig
kapsel. Som prydnadsväxter odlas H. japo’nica,
inhemsk i Östasien, och H. virginia’na, v i r g i n i s k
trollnöt,
trollhassel, inhemsk i
Nordamerika från
Ca-nada till Florida, med
gula, sent på hösten
framkommande
blommor och först följ, års
höst mognande
kapslar, vilka öppna sig
explosionsartat och
därvid utkasta fröna.
— Bladen och
barken innehålla bl.a.
dels garvämnen, dels
bitterämnen, av
vilken anledning olika
beredningar av dem (ss. flytande extrakt, tinktur,
vatten) förr fingo användning som sammandragande
och blodstillande, resp, toniserande medel. Svenska
farmakopéns io:e uppl. upptager drogen foVium
hamameflidis. I barken finnes den kristalliserbara
garvsyran hamamelitannin. Beredningarna i fråga
Hamamelis japonica.
— 845 —
— 846 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
