Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamburg - Hamburg under 2:a världskriget - Stadsbeskrivning - Rättsväsen - Vapen och flagga - Finanser - Hamnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMBURG
stadssituationen kom 1946—47 en allvarlig
livsmedelskris, på sina håll med hungerkravaller. P.
Stadsbeskrivning. På n. sidan om den här 400
m breda Norderelbe uppstod, som redan nämnts,
H:s äldsta stadskärna, S:t Petri, vid Alsters
syd-ända, kvarteren närmast däromkring på
1200-talet, och S:t Michaelis v. om Alster utvecklades
under 1500—1600-talen till Neustadt. Under
30-åriga kriget, då Alt- och Neustadt erhöllo en
gemensam vall och grav åt landsidan, blev
Alster-bäckenet genom Lombardsbrücke delat i
Binnenalster och den 8 ggr så stora
Aussen-alster. Omkr. 1800 hade inre staden blivit för
trång, S:t Pauli i v. och S:t Georg i ö. växte
samman med denna. 1894 införlivades förorterna
på båda sidor om Aussenalster och 1913 de yttre
förstäderna. I samband med de stora
gränsregleringarna 1937 införlivades med H. de
dittills-varande städerna A 11 o n a* (242,006 inv. 1933;
91,049 1880) omedelbart v. om H. på n.
flodstranden, Wandsbek (46,210 inv., blev stad
1870) närmast ö. om H. och H a r b u r g-W i
1-helmsburg (112,658 inv.) söderut; den sistn.
bildades 1927 genom sammanslagning av
Har-burg (stad sedan 1288) s. om Süderelbe och
Wilhelmsburg på ön mellan Elbes båda armar
och gränsande till H:s hamnområde. Om dessa
inkorporerade städers starka industrialisering se
sp. 858. S. Altstadt hade efter hand utvecklats
till en typisk citybildning, dominerad av
affärs-palats och stora kontorshus, ss. Chilehaus och
Ballinhaus. De gamla kanalerna (Fleete) kantas
av magasin och butikslokaler, i den mån dessa
skonats undan krigsförstöringen. S. Neustadt,
s.ö.’ Altstadt samt stadsdelarna S:t Georg och
Billwärder-Ausschlag hysa den i hamnen
sysselsatta befolkningen. I närheten av och
ovanför den stora Elbebron ligga kring Norderelbe
de av kanaler genomdragna stadsdelarna Veddel,
Hammerbrook och Billbrook med vidsträckta
industriområden. Alla de nu nämnda stadsdelarna
vid Elbe kallas Elbstadt, och till dem och det
stora hamnområdet i s. är stadens näringsliv
koncentrerat, medan Alsterstadt på båda sidor
om Alster består av bostadskvarter, grupperade
i socialt olikartade, täml. koncentriska zoner, de
förnämsta närmast sjön (stadsdelarna Eppendorf,
Haryestehude, Uhlenhorst och Winterhude).
Stadens hjärta är n. Altstadt, förbindelseled mellan
Elbstadt och Alsterstadt, varest sammanlöpa de
stora trafiklederna från de yttre stadsdelarna,
bl.a. den ståtliga Mönckebergstrasse mellan
huvudbangården och rådhuset. På rådhustorget
mötas även ett flertal spårvägslinjer. De 1818
raserade 1600-talsbefästningarna markeras i ö.
av bangårdsområdet, i v. och n. av ett brett
parkbälte, vari även botaniska trädgården ingår;
där ligga de båda justitiebygghaderna, uppförda
av F. Schumacher. I allm. företedde H. före
ödeläggelsen en modern gatubild. Från den stora
eldsvådan i maj 1842, som lade V3 av inre
staden, 1,750 hus, i aska, hade endast ett fåtal
äldre monumentalbyggnader skonats, därav två
kyrkor, vilka båda drabbades hårt i
bombningarna. Av såväl Katharinenkirche som Jakobikirche
(1200—’1300-talen) kvarstå blott torn och
ytterväggar; den senares sakristia, som likväl endast
ytligt skadades, är nu det enda som återstår av
H:s medeltida kyrkliga byggnadsminnen. Grosse
S:t Michaeliskirche, som i
1900-talsrekonstruk-tion troget återgav en 1750-talsbyggnad, är
förstörd i sin ö. del. Det ståtliga rådhuset av
sandsten, uppfört i tysk renässansstil nära
Binnenalster 1886—97, kvarstår täml. oskadat liksom
de stora hotellen och restaurangerna vid
Jung-fernstieg och Alsterdamm, stadens mest
omtyckta promenadstråk längs Binnenalster. Stadens
konstsaml., även de större privata, äro i allm.
bevarade tack vare evakuering. Men även flera
museibyggnader ha anmärkningsvärt väl undgått
katastrofen. Oskadade äro sålunda etnografiska
museet (Museum für Völkerkunde) i Rothenbaum
v. om Aussenalster, det berömda konst- och
konsthantverksmuseet (Museum für Kunst und
Gewerbe) strax s.ö. om huvudbangården samt
Kunsthalle närmast ö. om Binnenalster; detta
museum äger värdefulla saml. av såväl äldre
som nyare konst, särsk. tavlor av H.-målare.
Obetydligt skadat är Altonamuseet s. om
Altonas huvudbangård. — Storstadens speciella
nöjescentrum är i S :t Pauli närmast v. om
Neustadt, i sht kring den bekanta gatan Reeperbahn.
Ute i Stellingen i n.v. H. ligger Hagenbecks
stora djurpark. P.
Rättsväsen. H. har en egen överdomstol,
Ober-landesgericht, egen Landesgericht (ung. hovrätt)
samt 6 därunder lydande underrätter i första
instans, Amtsgerichte. Antalet dömda senare
halvåret 1947 utgjorde 23,390, därav 12,076 för stöld
el. förskingring samt 3,355 för svartabörsaffärer.
Vapen och flagga. Vapen: i rött fält borg,
silver, med krenelerad mur och stängd port och
försedd med tre tron. Det mellersta,
kupolför-sedda tornet är korsprytt, över de två andra, med
krenelerade tinnar, en sexuddig stjärna, silver.
”Mellanvapnet” har hjälm och hjälmprydnader; till
”stora” vapnet hör även sköldhållare: två lejon,
guld. — Flagga: röd, belagd med H:s
vapenbild.
Finanser. H:s budget för 1947 utvisade i
inkomster 559,5 mill. mark och i utgifter 653,3 mill.
mark; skulderna uppgingo 31/s 1947 till 344,2 mill.
mark.
Hamnen. H:s storhet har grundats på dess
hamn, vars utveckling i stor skala inleddes med
järnvägarnas tillkomst. 1866 öppnades
Sandtof-hafen, strax s. om Altstadt, 1888—96 anlades s.ö.
därom bassängerna kring Segelschiffhafen.
Härifrån växte hamnområdet vidare åt v., och
bortom öarna Kleiner Grasbrook och Steinwärder
anlades 1903 Kuhwärder-hamnarna. Före i:a
världskriget påbörjades de nyare bassängerna v.
om Köhlbrand (n.v. delen av Süderelbe) på
Wal-tershof och Finkenwärder. H. var intill 2:a
världskriget en av de förnämsta hamnarna i världen,
såväl betr, storlek som modern utrustning. Det
var före 1 :a världskriget näst London Europas
förnämsta, och senare tävlade H. med Antwerpen
och Rotterdam om platsen som den främsta på
fastlandet. Näst Duisburg är H. Tysklands största
hamn för inlandstrafik. Den är öppen för ebb
och flod; flodvågens medelhöjd, som vid
Kux-haven är 2,9 m, dämpas vid H. till i,85 m. Hela
hamnområdet har en areal av 40,5 km2,’ varav
85
- 856 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
