Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamburg - Hamnen - Handel och sjöfart - Industri - Bildningsanstalter - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMBURG
frihamnen upptar 15,5 km2. Hamnens vattenyta
upptar 16,5 km2, varav 8,2 komma på bassängerna.
Dess stränder ha en längd av 173 km, därav 51
km kajer. Hamndelen för flodfartyg är 5—6 m
djup, den för oceantrafik 6—12 m. Järnvägarna
inom hamnen ha en längd av c:a 400 km, 2,000
lastkranar finnas. Utom av själva flodfåran består
hamnen av 48 bassänger, av vilka de nyaste och
största nu ligga s. om Norderelbe, ss. Kaiser
Wil-helm-Hafen, Oderhafen, Kohlenschiffhafen,
Wal-tershofer-Hafen och Petroleum-Hafen. —
Norder-elbes stränder förenas av den stora Elbebron, i
själva verket två väldiga broar, på vilka
järnvägar, spårvägar, körtrafik och fotgängare
passera floden. Den är belägen vid hamnområdets
övre gräns. 4 km längre ned förenas flodens
stränder mellan Steinwärder och S:t Pauli
Land-ungsbrücken av den 1911 öppnade 450 m långa
Elbetunneln, vars botten ligger 22 m under
flodens medelvattenyta. [J.F.]P.
Handel och sjöfart. H:s naturliga
handelsom-råde sträcker sig i Mellaneuropa ända in i Böhmen
(jfr Elbe). Tack vare de östtyska kanalsystemen
når det i s.ö. till Breslau och Oberschlesien och
i ö. till v. Polen. I efterkrigstiden har
inlands-trafiken svårt besvärats av zongränsen mot ö.,
som här möter redan vid Lauenburg, blott 40
km från H:s centrum. Uppåt Elbe kunde sålunda
1946 fraktas endast 0,76 mill. t varor el. 8,4%
av 1938 års kvantitet. Av H:s omfattande
tran-sitohandel 1938 kvarstår blott en ringa del av
den tjeckoslovakiska, 0,31 mill. t 1946 el. 31,5 °/o
av sista fredsårets. Av H:s totala inlandstrafik
kommo före kriget 47 °/o på den nuv. ryska zonen
(och handelsområden därbortom) och 53 °/o på
den brittisk-amerikanska. Hela varuomsättningen
i H:s hamn belöpte sig 1938 till 25,7 mill. t, varav
ung. hälften gick på tyska kölar; 1946 däremot
stannade omsättningen vid 4,2 mill. t, praktiskt
taget uteslutande med främmande fartyg. Av
importen, 3,2 mill. t 1946, bestod hälften av
europeiska råvaror och V3 av transoceana livsmedel;
exporten utgjorde framför allt råvaror (järnskrot,
trä, kali- och koksalt) jämte tjeckiska
industriprodukter. Normalt exporterar H. särsk. järn och
maskiner, textilvaror, kalisalt och färgämnen samt
importerar bomull och spannmål, huvudsaki. från
USA, ull från Argentina, Australien och
Sydafrika, mineraloljor och hudar från Amerika, kaffe
från Brasilien (H. har en speciell kaffebörs).
H:s sjöfart råkade genom
Potsdamöverens-kommelsen i ett mycket ogynnsamt läge. Av en
handelsflotta före kriget på 1,538 fartyg om 2,28
mill. bruttoregisterton kvarstodo 1946 endast 250
kustfartyg på tillsammans 63,200 t (2,8 °/o). S.å.
anlöptes hamnen av 3,041 fartyg om 2,39 mill.
nettoregisierton (11,6% av tonnaget 1938), varav
på det tyska kusttonnaget kommo 1,214 fartyg
öm o,i6 mill. t; 1947 ankommo 5,406 fartyg om
3,51 mill. t (siffrorna 1938 voro 18,149 fartyg om
20,57 mill. t). H. har ett 40-tal rederier, av vilka
de största äro Hamburg—Amerika-linjen och
Hamburg—Sydamerika-linjen. — Relativt bäst
återställda efter kriget äro H :s j ä r n v ä g s k o
m-munikationer, näml, till 70% redan 1946 av
den fraktade godskvantiteten; av 9,3 mill. t
kommo 5,1 på hamnbangårdarna och 4,2 på stadens
övriga bangårdar. H. är knutpunkt för 6 större
järnvägslinjer, till Berlin, Hannover, Bremen,
Kuxhaven, Lübeck, Kiel och Flensburg. Det är
dessutom ett betydande flygtrafikcentrum med
flygstation i Fuhlsbüttel i n. P.
Industrien är rikt utvecklad och knuten till
hamnen. Omkr. 25 större varv finnas, däribland Blohm
& Voss, Vulkanwerke, Deutsche Werft och
Rei-herstiegwerft, maskinfabriker, gjuterier,
optisk-nautiska verkstäder, läder- och
färgämnesfabri-ker, superfosfat-, textil-, trä-, njutnings- och
livsmedelsindustri. Mer än det egentliga H. präglar
industrien likväl Altona (tobaks-, maskin-,
textil-, läder-, tvål-, olje- och kemisk industri),
Wandsbek (tillverkning av tobaks- och spritvaror,
lack, färger, fotografiska artiklar) och i sht
Harburg. Här funnos näml, före förstörelsen
Europas största petroleumraffinaderi, gummifabrik
och vetekvarn; här var huvudcentrum för den
tyska mineralolje- och övriga bitumenindustrien
samt för tillverkning av växtoljor och oljekakor.
Harburgs industrier förarbetade tillsammans ung.
1/io av Tysklands importerade råvarumängd. 1947
funnos i H. 2,019 industriföretag (med minst 10
arb.), sysselsättande c:a 122,000 personer och med
ett årligt tillverkningsvärde av 1,400 mill. mark.
Detta innebär, att 68 °/o av förkrigstidens
arbetsstyrka presterade 36 °/o av dess produktionsmassa.
Kol- och elkraftförbrukningen voro samtidigt 59,
resp. 49% av förkrigssiffran. H:s synnerligen
välutvecklade hantverk sysselsatte 1946 i
21,893 företag över 111,000 personer (främst i
byggnads-, beklädnads- och metallbranscherna).
1946 levde 44 °/o av befolkningen av industri och
hantverk, 31 % av handel och samfärdsel samt
23 °/o av allmän el. enskild tjänst. Motsv. siffror
för 1939 voro 45, 43 och 12. Fisket tillförde
H. 1946 53,044 t havsfisk el. knappt 37 °/o av
för-krigskvantiteten. P.
Bildningsanstalter. Främst märkes Hamburgische
Universität (5,338 studenter 1947) med 4
fakulteter: rätts- och statsvetenskaplig, medicinsk,
filosofisk och matematisk-naturvetenskaplig
(teologisk saknas); det upprättades 1919 på grundvalen
av det sedan 1908 bestående Hamburgisches
Kolonialinst. och är alltjämt särsk. inriktat på
Auslandskunde, med stort bibi, och betydande
etnografiska, zoologiska m.fl. saml. Om
obser-vatoriet i Bergedorf, ett av de största i Europa,
se Astronomiska observatorier, och om det
nautiska inst. Deutsche Seewarte se d.o. Vidare
märkas Weltwirtschaftsarchiv, grundat 1908 som
Zentralstelle des Hamburgischen Kolonialinst :s
(med stora saml. av klipp ur in- och utländska
tidn. och tidskr.), Inst. für auswärtige Politik
(grundat 1923), ett inst. för skepps- och
tropiksjukdomar samt lärda sällskap, arkiv och
stiftelser. Bland de många högre läroanstalterna för
specialutbildning märkas navigations- o.a.
fackskolor för sjöfolk. C.
Tidningar. De viktigaste tidn. i H. före
den nationalsocialistiska revolutionen 1933 voro
”Hamburgischer Correspondent und
Hamburgische Börsenhalle”, grundad i början av
1700-talet, tysknationell, ”Hamburger Nachrichten”,
grundad 1792, på 1890-talet Bismarcks språkrör
efter hans avsked, också tysknationell, ”Ham-
— 858 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
