Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamburg-Bremen - Hamburger, Hartog Jakob - Hamburger, Käte - Hamburger banco - Hamburger Bank - Hamburgerblått - Hamburgerbringa - Hamburger Fremdenblatt - Hamburgergult - Hamburgerhöns - Hamburgerkött - Hamburger Nachrichten - Hamburgetvitt - Hamburgkalottduva - Hamburgkulturen - Hamburgsund - Hamburg-Sydamerika-linjen - Hamburgön - Hamdanider - Hamder - Hamdi bej - Hamdismal - van Hamel, Anton Gerardus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMBURGER
Dehio, ”Geschichte des Erzbisthums H.” (2 bd,
1877); L. Weibull, ”Den skånska kyrkans älsta
historia” (i ”Historisk tidskr. för Skåneland”, 5,
1914—23); S. Bolin, ”Danmark och Tyskland
under Harald Gormsson” (i ”Scandia”, 1931). B.
Ham’burger [-borgar], Hartog Jakob,
holländsk fysiolog och kemist (1859—1924), fil. dr
1883, med. dr 1888, prof. 1901 vid Groningens univ.
i fysiologi med föreläsningsskyldighet i kemi och
histologi, studerade framför allt
kroppsvätskornas kemiska och fysikaliska förhållanden i
organismen, blodkropparnas förhållande till
saltlösningar av olika styrka samt
blodkroppsmembra-nens genomträngbarhet för skilda ämnen. De
flesta av dessa undersökningar äro publicerade i
”Os-motischer Druck und lonenlehre” (3 bd, 1902—04,
flera senare uppl.). Å.Ch.
Ham’burger [-borgar], K ä t e,
litteraturhistoriker (f. 21/s 1896). H. är född i Hamburg,
studerade filosofi och litteraturhistoria och blev 1922
dr phil. i München (”Schillers Analyse des
Men-schen als Grundlegung zu seiner Geschichts- und
Kulturphilosophie”). Hon var 1928—32 assistent
hos filosofiprof. P. Hofmann vid univ. i Berlin,
lämnade Tyskland 1933 och kom efter ett
uppehåll i Frankrike 1934 till Sverige; blev 1945
svensk medborgare. H. har i skilda vetenskapliga
tidskr. publicerat filosofiska och
litteraturhistoriska studier, främst över tyska romantiker och
har bl.a. utg. ”Thomas Mann und die Romantik”
(1932), ”Thomas Mann. Humanitetens diktare”
(1945), ”Thomas Manns Roman ’Joseph und seine
Brüder’. Eine Einführung” (s.å.), ”Tolstoj.
Biografi och analys” (s.å.), ”Schiller. Problemen i
hans verk” (1947) och ”Tolstoj. Gestalt und
Probleme” (1949). H. har framträtt som
litteraturkritiker i ”Göteborgs handels- och
sjöfarts-tidn.”. E.
Ham’burger banco [-borgar], urspr. namn på den
i Hamburg enl. allmän rikslag av 1566 utmyntade
thalern med 9 st på fina silvermarken, motsv. en
finvikt av 25,98 g. Thalrar av detta slag å 3
mark (mark banco) = 48 schilling utgjorde
huvuddelen av de depositioner i den 1619 grundade
Hamburgska banken (Hamburger Bank), på vilka
anvisningar utställdes. 1790 (delvis redan från 1768)
övergick man till att låta depositionen utgöras
av omyntat silver, och H. var härefter uteslutande
en räkneenhet, motsv. 25,387 g silver. Räkningen i
H. upphörde 1873. Svenska valutans värde
beräknades från slutet av 1600-talet till 1873 mest i H.,
i förh. till vilken kursen steg och sjönk. N.L.R.
Ham’burger Bank [-borgar], se Girobanker.
Hamburgerblått, se Berlinerblått.
Hamburgerbringa, en kötträtt av rimmad och
rökt oxbringa, vilken kokas nästan färdig och
gla-ceras med brun fond och rödvin i ugn. Serveras
med potatismos och grönsaker.
Ham’burger Frem’denblatt [-borgar], tidning,
se Hamburg, sp. 859.
Hamburgergult, se Kromfärger.
Hamburgerhöns, ras av hönssläktet*.
Hamburgerkött, rökt hästkött.
Ham’burger Nachrichten [-borgar na^ri^tan],
tidning, se Hamburg, sp. 858.
Hamburgervitt, se Blyfärger.
Hamburgkalottduva, ras av duvsläktet*.
» Hamburgkulturen, arkeol., se Meiendorfkulturen.
Hamburgsund, fiskläge i Kville* sn i Bohuslän.
Hamburg-Sydamerika-linjen (Hamburg
Südame-rikanische Dampfschiffahrtsgesellschaft), tyskt
rederibolag, grundat 1871 med ett aktiekapital av
3,75 mill. mark, förmedlar trafik mellan Hamburg
och Sydamerika samt mellan sydamerikanska
hamnar. Tonnaget uppgick 1914 till 57
sjögående fartyg med sammanlagt 350,000
bruttore-gisterton men förlorades nästan fullst. genom
i:a världskriget. 1930 ägde H. 20 sjögående
fartyg på sammanlagt 180,000 bruttoregisterton.
Dess största fartyg var turbinångaren ”Cap
Ar-cona” på 27,500 bruttoregisterton och med 20
knops fart. Aktiekapitalet uppgick till 32 % mill.
mark. H:s förluster under 2:a världskriget
minskade antalet fartyg till 9 på sammanlagt 80,359
bruttoregisterton. T.Hrn.
Hamburgön, fiskläge i Kville* sn i Bohuslän.
Hamdani’der, arabisk dynasti, nådde under
ka-lif Muktadir höga ställningar. Abu-l-Haidja (d.
929) och hans ättlingar intogo som ståthållare i
Mosul en mycket fri ställning; de störtades här
definitivt 991 av ukailiderna. Andra medl. av h.
regerade 944—1010 i Aleppo under strider växelvis
med fatimiderna och bysantinarna, vilka vid olika
tillfällen erkändes som suveräner över Aleppo.
Hamder, se Hamdismal.
Hamdi bej, Osman Edhem pascha Zadèh,
turkisk museiman (1842—1910), utbildade sig som
son till Edhem pascha till statsman, studerade i
Paris juridik, politik och konst (måleri), innehade
sedan i sitt fosterland flera viktiga poster, slutl.
från 1882 som chef för det då nyskapade
Ottomanska museet. Detta blev under hans ledning
ett av de förnämsta i världen; särsk. berömda äro
de grekiska sarkofager, som genom hans energi
uppgrävts och ditförts från Mindre Asien och
Syrien. H. utgav 1883 ”Le tumulus de Nemroud-Dagh”
samt (jämte Th. Reinach) 1892—96 ”Une nécropole
royale å Sidon”. E.W.
Ham’dismal (isl. HamÖismåV), den sista av
sångerna om gjukungarna i den äldre Eddan. Den
skildrar först (liksom Gudrunarhvot), hur Gudrun eggar
sina söner, den häftige och vildsinte Hamder och
den kloke Sorle, att hämnas på konung
Jormun-rek, därför att denne låtit trampa sin maka
Svan-hild, Gudruns dotter, till döds av hästar. På
färden till denne döda de sin halvbror Erp (Gudruns
son med Jonakr), vilket kom att vålla deras
undergång. I Jormunreks sal uppblossar striden;
Jor-munrek såras men dör ej. ”Av vore nu huvudet”,
utbrister Hamder, ”om Erp levat”. Bröderna
stenas; vapen bita ej på dem. — Dikten, som
föreligger i en ganska ofullständig form, är avfattad
på mälahåttr-, några strofer i fornyröislag (och
ljööahåttr) äro urspr. sannolikt brottstycken av
andra kväden (i ett prosastycke kallas dikten också ”det
gamla H.”). Den utmärker sig för ypperliga
personkarakteristiker. Dess huvudform är säkerligen
av hög ålder. E.H.
van Hamel, Anton Gerardus, holländsk
språkforskare (1886—1945), prof, i holländska och
lågtyska vid univ. i Bonn 1915—17, i
fornger-mansk och keltisk språkvetenskap i Utrecht från
1923. H. var en mångsidig och betydande
forskare. I sin tidigare forskning sysslade han främst
- 863 —
— 864 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
