Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton, 1. Hugo (af Hageby) - Hamilton, 2. Hugo Johan (af Hageby) - Hamilton, 3. Gustaf David - Hamilton, 4. Carl Otto (af Hageby) - Hamilton, 5. Adolf Ludvig - Hamilton, 6. Carl Didrik (af Hageby) - Hamilton, 7. Gustaf Wathier - Hamilton, 8. Jakob - Hamilton, 9. Hugo Adolf (af Hageby) - Hamilton, 10. Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMILTON
Blott Gävle räddades genom den av H. anlagda
Fredriksskans. 1719 blev H. general och
general-fälttygmästare. Vid 1723 års riksdag visade sig
H., förut den enväldige konungens nitiske
tjänare, som en utpräglad frihetstidsman. — Litt.: Biogr.
av P. Sörensson (1915). « PS.
2) Hugo Johan H. (af Hageby), den
förege brorson, friherre, krigare (trol. 1668—1748),
blev 1683 fänrik, deltog i pfalziska kriget, blev 1700
överstelöjtnant, deltog i slagen vid Narva, efter
vilket han blev överste, Düna, Klissow, Fraustadt
och Holowczin. 1708 blev H. generalmajor och
chef för Östgöta kav.-reg. Vid Poltava räddade
H. för priset av sitt reg:s förintande och sitt eget
tillfångatagande resterna av det svenska inf. Vid
hemkomsten ur fångenskapen 1722 blev H.
general. Han höll sig utanför frihetstidens
partistrider. 1734 blev han fältmarskalk, 1742 var han ordf,
i generalkrigsrätten över Lewenhaupt och
Budden-brock. — Litt.: Biogr. av H. E. Uddgren (1916). PS.
3) Gustaf David H., son till H.i), greve,
fältmarskalk (1699—1788), blev efter svensk
militärtjänst 1720 kapten vid det franska reg. Royal
suédois och deltog i
polska tronföljdskriget;
1741 överste i svensk
tjänst, 1747
generalmajor och 1755
generallöjtnant. Som
överbefälhavare i
pommerska kriget
sommaren 1758 visade H. sig
obeslutsam och
vacklande och kunde ej
uträtta något av vikt.
Då han förebråddes
härför av
kanslipresidenten A. J. v. Höpken,
begärde han i nov. s.å.
avsked från krigstjänsten. Han ägnade sig
härefter huvudsaki. åt sina gods i Skåne, framför allt
Barsebäck, vilket han skötte med ovanlig
framsynthet och driftighet. I partipolitiken deltog han
vid riksdagarna som ivrig hatt, fick 1765
fältmarskalks titel och utnämndes 1778 till en av rikets
herrar. H., som var känd för sina spirituella
elakheter, skildras mycket sympatiskt i J. C. Barfod,
”Märkvärdigheter rörande skånska adeln” (1925). C.
4) C a r T Otto H. (a f H a g e b y), den
förege bror, friherre, riksråd (1704—70), till en
början i den holsteinske hertigens tjänst, senare
återvänd till Sverige och medl. av den beskickning,
som i nov. 1742 avreste till Ryssland för att
tillkännagiva valet av Karl Peter Ulrik till svensk
tronföljare. Som en av hattpartiets mera
framskjutna medl. blev H. 1747 hovkansler, 1755
riksråd och 1761 rikskansliråd, entledigades 1765 och
återinkallades i riksrådet 1769.
5) Adolf Ludvig H., son till H.3), greve,
memoarförfattare (1747—1802), efter univ.-studier
och utomlandsvistelse kammarherre hos kronprins
Gustav 1766. Hans till en början goda förhållande
till Gustav III svalnade tidigt och övergick till
utpräglad antipati. 1782 begärde han avsked och
drog sig tillbaka till det 1780 inköpta Blomberg
på Kinnekulle, deltog i riksdagarna 1789 och 1792
som oppositionsman och var särsk. 1789 en
av adelsoppositionens
hätskaste och
inflytelserikaste representanter. Vid 1800 års
riksdag tillhörde han
de konstitutionella
aristokratveteraner,
som bestämt motsatte
sig Järtas o.a:s
radikala idéer. Mest
bekant är H. genom de
”Anekdoter till
svenska historien under
Gustaf III:s regering”
(utg. av O. Lever-
tin jämte biogr. inledn., 1901), som han 1795
huvudsaki. på grundval av en vidlyftig, under
kammarherretiden förd dagbok utarbetade. De
äro starkt färgade av förf:s passionerade hat mot
kungen men trots detta med sin rikedom på
sede-tecknande detaljer och sina skarpa karakteristiker
ett av den gustavianska memoarlitteraturens
intressantaste verk. C.
6) Carl Di d rik H. (af Ha ge by),
sonsons son till H.2), friherre, ämbetsman (1766—
1848), överstelöjtnant 1792,
överstekammarjun-kare 1794, landshövding i Örebro län 1796—1801,
överstekammarherre 1810—15, innehavare av Boo
fideikommiss, efterlämnade memoaranteckningar,
vilka 1855 utgåvos av C. F. Ridderstad i
”Historiskt memoire-bibliothek”.
7) Gustaf Wathier H., son till H.5),
greve, ämbetsman och memoarförfattare (1783—
1835), statssekr. vid Kammarexp. 1809, justitieråd
s.å., landshövding i Östergötlands län 1826. H.,
vilken liksom fadern hyste konstitutionella och
liberala åsikter, efterlämnade memoaranteckningar
(utg. av G. Carlquist i ”Landshöfdingen G. W. H.
och hans anteckningar från Karl Johanstiden”,
1921).
8) Jakob Essen H., den föreg:s kusin, greve,
ämbetsman (1797—1864), ingick först på den
militära banan men tog avsked 1838. Från 1828
ägnade han sig åt det politiska livet, där han spelade
en framträdande roll som medl. av
riddarhusoppo-sitionen. Som överståthållare 1848—62 nedlade H.
ett betydande arbete på huvudstadens
modernisering och företrädde framsynta idéer i fråga om
bostadsfrågor och övrig social omvårdnad.
9) Hugo Adolf H. (af Hageby), son
till H.6), friherre (1802—71), fil. mag. i
Uppsala 1824, tjänstgjorde i Kammarkollegium
1824—28, i Utrikesdep. 1828—34, kammarherre hos
kronprins Oskar 1826—39, var 1844—48 förste dir.
för spektaklerna och 1845—50 överpostdir.,
övertog 1848 Boo fideikommiss. Från 1828 bevistade
han ständermötena, där han hörde till den liberala
oppositionen; 1867—70 var han led. av F.k. H..
ägde stora konstnärliga intressen och utgav i
litografi ill. till K. A. Nicanders ”Runor” (1825),
Tegnérs ”Frithiofs saga”, 1—4 (1827—28) och ”Axel”
(1830) samt bl.a. ”Teckningar ur Skandinaviens
äldre historia” (1830). — Litt.: art. i ”Meddelanden
från Samfundet Örebro stads och länsbibl:s
vänner”, 1943. C.
10) Henning Ludvig Hugo H., son till H.7),
greve, politiker och ämbetsman (1814—86). Efter
— 869 —
— 870 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
