Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammar, August - Hammar, John - Hammar, Victor - Hammaravbrytare - Hammarband - Hammerberg, ätt - Hammarberg, Henrik - Hammarberg, Viktor - Hammarberg, Eugén - Hammarborrmaskiner - Hammarby (socken i Södermanland) - Hammarby (socken i Uppland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMAR
sjukdomstillstånd, dels
om dess funktion,
särsk. om dess
uppgift som giftbindande
organ. I samband med
dessa studier lämnade
H. också värdefulla
bidrag till
konstitu-tionsläran och
framlade viktiga principiella
synpunkter för
utforskandet av detta
problem. Även på andra
områden utförde H.
grundläggande arbeten,
så t.ex. om svalget och mellanörat, om fettväven
samt inom cell- och blodhistologien. Som H:s
huvudarbeten kunna nämnas ”Über Gewicht,
Involu-tion und Persistenz der Thymus im Postfötalleben
des Menschen” (i ”Archiv für Anatomie und
Physiologie. Anat. Abt.”, 1906) och ”Die
Men-schenthymus in Gesundheit und Krankheit” (2
bd, 1926—29). T.Hn.
Hammar, John, industri- och affärsman (1869
—1923). Efter ingenjörsutbildning i London
anställdes H. vid De Lavals elektriska ab., där han
1896 blev dir. H. tjänstgjorde 1900—02 vid ab.
Separators Paris-avd. Sin för svenskt näringsliv
betydelsefulla insats gjorde H. som chef för
Sveriges allmänna exportförening 1902—15.
Hammar, Victor, artilleritekniker (f. 14/io
1880), studerade vid Filipstads bergsskola 1895
—96 och examinerades från Örebro tekniska
gymnasium 1901. H. blev 1902 anställd som
ritare vid ab. Bofors-Gullspång, blev
konstruktör 1908, överingenjör 1921 och var teknisk dir.
vid ab. Bofors 1933—46. H. är känd som en av
Sveriges mest framstående artillerikonstruktörer
och åtnjuter internationell ryktbarhet, särsk. för
sina o. 1920 påbörjade konstruktioner av 40 mm
luftvärnskanoner med tillhörande
centralinstrument, numera antagna av ett 20-tal stater.
Härutöver har H. utvecklat en mängd typer av
automatiska fartygs- och fältkanoner,
pansartorn, spräng- och pansargranater, minor,
artilleritraktorer o.s.v. H. blev led. av
Krigsvetenskaps-akad. 1938, led. av Ingenjörsvetenskapsakad.
1940, erhöll dess guldmedalj 1932. A.Lg.
Hammaravbrytare, elektrotekn., se Neefs
hammare.
Hammarband, horisontell, genomgående bjälke
med sammanhållande uppgift i en
byggnadskon-struktion av trä, t.ex. den översta stocken i en
vägg av resvirke. Jfr Syll.
Hammarberg, från S. B. Hammarinus*
stammande ätt, adlad H. 1683 med dennes son,
överjägmästaren Gustaf H. (1653—1731), far till
nedan-nämnde Henrik H. Ätten utdog 1882.
Henrik H., militär, jurist och politiker
(1686—1768), blev efter studier i Lund och
utlandet samt tjänstgöring i Göta hovrätt 1708 sekr. i
den undersökningskommission i Skåne, i vilken
generalguvernören Magnus Stenbock var ordf.
Under det danska kriget tjänstgjorde H. som Stenbocks
adjutant, blev reg.-kvartermästare vid N. skånska
kav.-reg. och sändes efter segern vid Hälsingborg
28/2 1710 som kurir till huvudstaden (C. Snoilskys
”Stenbocks kurir”).
1716 ryttmästare
deltog H. i fälttåget mot
Norge 1718. 1719
blev han
häradshövding (med lagmans
titel) i Luggude m.fl.
häraders domsaga,
1737 lagman i
Uppland, 1739 v. president
i Göta hovrätt, 1751
i Svea hovrätt men
tog avsked därifrån
1753 och levde
därefter på
fädernegod
set Viredaholm. H. var en typisk karolinsk
mångfrestare. Under frihetstiden framträdde han
som tillfällighetsskald, deltog som mössa i
politiken, särsk. vid riksdagarna 1738/39 och 1740/41,
samt ägnade stort intresse åt tidens religiösa
frågor. En av H. författad hymn ådrog honom tilltal
för irrlärighet inför Lunds domkapitel. — Litt.:
H. Schück, ”Ur gamla papper”, 8 (1908); H.
Pleijel, ”Från fädernas fromhetsliv” (1939). HgPl.
Hammarberg, Knut Viktor Emanuel,
skolman och läroboksförfattare (f. 15/i 1871), fil. dr
1903, rektor i Norrtälje 1907, i Skövde 1911, i
Karlstad 1919—36. Utom bearbetningar för
skolbruk av engelsk litteratur samt
översättnings-övningar har H. bl.a. utg. ”Des adjectifs et des
participes substantivés en ancien franqais” (1903)
samt tills, med S. Zetterström ”Engelsk
grammatik” (1907, 11 uppl. 1946) och ”Kortfattad
engelsk skolgrammatik” (1915, 13 uppl. 1944).
Hammarberg, Eugen, skulptör och
konsthantverkare (1874—1949), utförde
kyrkorestaure-ringsarbeten bl.a. i Kristine kyrka i Falun och i
Björke och Rone kyrkor på Gotland. H. utförde
även dopfuntar samt elfenbensskulptur.
Hammarborrmaskiner, se Borrmaskiner, sp. 724.
Hammarby, socken i österrekarne hd i
Södermanland och församling i Kjula, Sundby, Vallby
och Hammarby pastorat i österrekarne kontrakt
av Strängnäs stift, n.ö. om Eskilstuna; 10,19 km2,
därav 10,16 land; 258 inv. (1948; 25 inv. pr km2).
H. är till större delen odlad slättbygd, söderut
med någon skog. Åkern utgör 69% av
landarealen, skogsmarken 19%. Egendomar: St. Lövhulta
och H. Frälsegård. Stora utdikningar under
1800-talet ha betydligt ökat socknens åkerareal.
Flera järnåldersgravfält finnas samt tre runstenar,
därav en i kyrkan-. Tornet och långhusets v. del
äro från 1100-talet, dess ö. del och koret från o.
1300, sakristian och tegelvalven från o. 1500.
Dopfunten och ett par primitiva stenskulpturer
stamma från romansk tid, triumfkrucifixet från
1300-talet. Kyrkans vackra altarskåp från 1400-talets
slut liksom flera andra intressanta
medeltidsföre-mål tillhör nu Statens historiska museum; den
nuv. altarprydnaden är en kopia av det gamla
skåpet. — Namnet är sammansatt av hammar,
klippa, stenbacke, syftande på den höjd, på
vilken bl.a. kyrkan ligger, samt by, gård. Det skrevs
1347 in hamarby (något ovisst om denna lokal
avses). P.;Er.
Hammarby, socken i Vallentuna hd i Uppland,
Stockholms län, och församling i Fresta och
— 887 —
— 888 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
