Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammar, 2. Hans Birger (d.y.) - Hammar, 3. Hugo - Hammar, 4. Gillis - Hammar, 5. Olof - Hammar, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMAR
hedersdr i Uppsala 1927. H., som företräder en
ortodox och strängt bibeltrogen lutherdom, har
även verkat inom Evang, fosterlandsstiftelsen
och redigerade i885—93 dess tidn. ”Budbäraren”.
H. har bl.a. utg. en minnesteckning över
Gottfrid Billing (1926), ”Sveriges bibel” (1932;
präst-mötesavh.) samt flera smärre arbeten i ser.
”Skrifter utg. av Nordisk bibelförenings svenska
avd.”. E.Ltn.
3) Hugo Gilius Eugen H., industriman (1864—
1947), blev student i Kalmar 1883, praktiserade
därefter som plåtslagare vid Kockums
mekaniska verkstad och
skeppsbyggeri i
Malmö och antogs sedan
som elev vid
Navigationsskolan i
Göteborg; han
examinerades härifrån som
”skeppsbyggmästare”
(Sveriges siste, som
H. själv brukade
framhålla) 1888, sedan
skolan nyss förenats med
Chalmers tekniska
läroanstalt. Som
Kommerskollegiums stipendiat företog H.
en studieresa i Frankrike och England 1887, var
1888—90 anställd vid flera engelska skeppsvarv
och 1890—96 vid amerikanska varv, varvid han
var ledare för flera kryssarbyggen och
ombyggnadsarbeten, bl.a. i samband med anställning
vid amerikanska flottans konstruktionsbyrå i
New York. — Vid sin återkomst till Sverige
1896 blev H. överingenjör vid Lindholmens
mekaniska verkstad och i:e assistent till
företagschefen S. A. Almqvist. Tills, med denne
övergick H. 1906 till Göteborgs nya verkstads ab.,
som då hade övertagit den verkstadsrörelse,
vilken sedan 1841 bedrivits av Göteborgs
mekaniska verkstads-ab. (Keillers). Med största energi
genomförde Almqvist och H. sin föresats att
uppbygga det nya företaget till ett storvarv. H.
efterträdde 1910 Almqvist som verkst. dir.
Firmanamnet ändrades 1916 till det nuv.,
Götaver-ken; företaget upparbetades under H:s 28-åriga
ledarskap till internationella dimensioner och
internationellt anseende. — H. var en livlig
förespråkare för dieselmotordrift, spec. av lastfartyg.
Redan 1915 tecknades licenskontrakt med den
danska firman Burmeister & Wain rörande dess
fartygsmotorer; 1936 övergingo dock Götaverken
till egna originalkonstruktioner av svetsade och
mindre utrymmeskrävande typer. H:s första
egentliga storbygge var pansarskeppet ”Sverige”
(1915). Rörelsen utvidgades under årens lopp
till att utom fartyg även omfatta ångpannor,
turbokompressorer, radiatorer, stålfönster
(”fer-rofönster”) m.m. Alla dessa prestationer äro
givetvis ej att tillskriva enbart H:s insatser, men
han ägde förmågan att kring sig samla en skara
skickliga tekniker och att hos dessa ingjuta den
samarbetets anda, utan vilken den snabba
utvecklingen varit otänkbar. — Även på områden
utanför de rent affärsmässiga och tekniska
nedlade H. mycket intresse. Särsk. låg den högre
undervisningen i skeppsbyggeri honom varmt
om hjärtat; H. var den drivande kraften bakom
tillkomsten av ■ Statens skeppsprovningsanstalt i
Göteborg. Likaledes var han starkt anlitad som
sakkunnig i en mängd kommittéer o.s.v.,
avseende bl.a. modernisering av örlogsvarvet i
Karlskrona (1914), flottstation i Stockholms skärgård
(1917), Chalmers tekniska inst:s omorganisation
(1920), örlogsvarvens omorganisation (1929), den
högre tekniska undervisningens ordnande (1934
—35). H. var stadsfullmäktig i Göteborg 1914—
19; led. av styrelsen för Chalmers tekniska inst.
(resp, högsk.) 1921—43. I styrelsen för Sveriges
maskinindustriförening var H. ordf. 1920—25, i
Sveriges industriförbund 1927—29. Från 1919
var han led. av Ingen jörsvetenskapsakad (v.
preses 1927—30, hedersled. 1929), led. av
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1934
samt medl. av ett flertal utländska tekniska och
lärda samfund. — H. blev hedersdr-ingenjör vid
Rigas univ. 1929, erhöll från USA John
Erics-sonmedaljen 1934 samt Ingenjörsvetenskapsakad:s
stora guldmedalj 1942. — Utom publikationer
på sitt tekniska fackområde har H. utg.
”Minnen” (1, ”Från Ölands alvar till livets”, 1937;
2, ”Som emigrant i USA”, 1938) och ”Diktatur
el. frihet” (1945), ett inlägg i
socialiseringsde-batten. — Litt.: ”Ab. Götaverken, Göteborg,
Sweden”, minnesskrift till H. (1924);
”Götaverken”, 8 (1941). A.Lg.
4) Lars Henrik G i 1 li s H., den förcg:s
brorson, folkhögskoleman (f. 14ä 1887), fil. kand.
1915, lärare vid Birkagården 1916, dess
föreståndare 1930, v. ordf, i styrelsen för Svenska
folkhögskolans lärareförbund 1935, led. av styrelsen
för Centralförbundet för socialt arbete 1937.
Samtidigt som H. pläderat för en fördjupad
historieundervisning, har han starkt hävdat
demokratiens bildningsideal. Radikal i politiska
frågor valdes H. 1944 till Radikala
landsför-eningens ordf. Under 2:a världskriget tog han
flera initiativ för att förbättra flyktingarnas
ställning i Sverige. H. har bl.a. utg. ”Demokratins
bildningsproblem” (1937) och ”Vad vill
Kämpande demokrati?” (i942)- — Till H:s 60-årsdag
utkom ”En bok till G. H.” (1947). E.Bng.
5) Olof Gillis H., son till H.3), ångtekniker
(f. 13/9 1897), examinerad från Tekniska högsk.
1922, var därefter anställd vid Mekaniska
pröv-ningsanstalten; innehade 1924—30 anställningar i
USA, England och Bortre Indien (Perak). H.
tjänstgjorde 1930 vid Vattenbyggnadsbyrån, var
1933—36 och 1939—46 ingenjör vid Sydsvenska
kraft-ab. i Malmö; han bedrev under
mellanperioden 1936—38 egen konsulterande verksamhet.
H. blev 1946 prof, i ångteknik vid Chalmers
tekniska högsk. A.Lg.
Hammar, Johan August Harald, anatom
(1861—1946), disputerade 1892 på en avh. om
ledgångarnas histologi, doc. i histologi s.å., 1894
e.o. och 1898 ord. prof, i anatomi vid Uppsala
univ.; 1926 emeritus. H:s forskargärning var av
betydande mått, och hans arbeten utmärka sig
för en sällspord grundlighet och objektivitet.
Hans undersökningar gällde framför allt
bräss-körteln och rörde sig dels om dess embryologi
och dess byggnad under olika åldrar och olika
— 885 —
— 886 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
