Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarforsen - Hammarhajar - Hammarhämtningen - Hammarinus, Samuel Benedicti (Bengtsson) - Hammarkinds härad - Hammarkinds kontrakt - Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga - Hammarklaver - Hammarland - Hammarlund, 1. Emil - Hammarlund, 2. Henning - Hammarlund, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARHAJAR
Hammarhaj. Nedre bilden visar huvudet, sett
underifrån.
H. utbyggdes 1925—28 på n. stranden med en
kraftstation, Hammarforsens kraftverk,
som tillbyggdes 1939—41. Sedan 1946 pågå
arbeten för en kraftstation på s. stranden. Fallhöjd
20,5 m; installerad effekt 52,000 kW (1951 c:a
72,000 kW). H. kraftverk tillhör
Hammarforsens kraft-ab. och förser Sundsvall, Härnösand
samt industridistrikten vid kusten med elektrisk
kraft. S.Es.
Hammarhajar, SphyPnidae, fam. av ordn. hajar,
stundom förd till fam. gråhajar, ha huvudet
utbuktat åt sidorna, växlande från njurformat till
utpräglat hammarformat hos olika arter och
utvecklingsstadier. ögonen sitta i spetsen av dessa
ut-buktningar. Spruthål saknas. De föda ungar, inemot
40 på en gång. H. omfattar blott släktet Sphyrna
(ZygäPna). S. malVeus, hammarhajen, blir
2—3,5 m lång, är ovan brunaktig, undertill gråvit,
förekommer i varmare hav men anträffas ibland i
farvattnen runt Storbritannien. N.Rn.
Hammarhämtningen, se Trymskvida.
Hammari’nus, Samuel Benedicti
(Bengtsson), präst (d. 1665), student i Uppsala 1620,
komminister i Klara förs., Stockholm 1630, fil. mag. i
Uppsala 1639, drottningens hovpredikant och
kyrkoherde i Klara 1647, tillika i Bromma 1649. Då H.
såg, att hans piga i sinnesförvirring hängt sig,
skar han själv ned liket, vilket ålåg bödeln; han
dömdes härför till avsättning från sina prästerliga
tjänster 1663. Efter H. är Mästersamuelsgatan i
Stockholm uppkallad. — Från H. stammar adliga
ätten Hammarberg. C.V.J.
Hammarkinds härad i Östergötlands län, mellan
Söderköping och Slätbaken i n. samt
smålandsgränsen i s., omfattar socknarna V. Husby,
Drot-hem, Skönberga, Mogata, Börrum, Skällvik, S:t
Anna, Gryt och Ringarum samt Valdemarsviks
köping; 1,021,07 km2, därav 973,61 land; 15,983 inv.
(1948). H. tillhör Norrköpings fögderi,
Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga
samt (med undantag av V. Husby, som hör till
Bankekinds och Skärkinds kontrakt)
Hammarkinds kontrakt av Linköpings stift. — Namnets
förra led är fsv. hamar, klippa, stenig el. grusig
backe; senare leden har, ovisst med vilken rätt,
ansetts utgöras av ett ord, motsv. isl. kind, släkt,
ätt (se E. Hellquist, ”Svensk etymologisk ordbok”,
3 uppl. 1948, sid. 458). Namnet skrevs 1332 in
ha-markindaheret (avskrift). P.;Er.
Hammarkinds kontrakt i Linköpings stift
omfattar staden Söderköping och Hammarkinds hd
(utom V. Husby) sajnt består av följ. 7 pastorat:
Söderköping och Skönberga; Mogata, Skällvik
och Börrum; S:t Anna; Gryt; Ringarum;
Valde-marsvik samt Drothem; 18,218 inv. (1948).
Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds
domsaga under Göta hovrätt omfattar Hammarkinds
och Skärkinds härader samt Söderköpings stad
i Östergötlands län; 22,960 inv. (1948).
Domsagan utgör ett tingslag med tingsställe och
kansli i Söderköping.
Hammarklaver, mus., se Piano.
Hammarland, kommun i landskapet Åland,
Finland; 127 km2, 1,978 inv. (1946; 13 inv. pr km2),
svensktalande. Åkern upptar 14 km2 (n % av
arealen), skogsmarken 51 km2.
Hammarlund. 1) E m i 1 H., skolman, publicist och
politiker (1853—1910), folkskollärare 1874—84,
ägnade sig därefter åt politiken, liberal riksdagsman
i A.k. 1885—87 och
1891—1908, i F.k. 1909
—10. I riksdagen var
H. jämte Fridtjuv
Berg folkskolans och
folkskollärarnas
varmaste förespråkare.
Även som
stadsfullmäktig i Stockholm
(fr. 1900) och som
medl. (fr. 1904) och
ordf. (fr. 1907) av
Stockholms
folkskole-överstyrelse nedlade H.
ett högt skattat arbete
för skolans bästa. H.
var en av stiftarna av Sveriges allmänna
folkskollä-rarförening 1880 och var dess v. ordf. 1880—95
samt ordf. 1895—1905. 1881 grundade H. ”Svensk
lärartidn.” och var till 1906 dess red. Tills, med
sin hustru Amanda H. tog han även initiativ
till en rad barntidn. och kalendrar, ss.
”Jultomten” (1891), ”Tummeliten” (1895) och ”Fågel
Blå” (1898). Som dir. för Svensk läraretidn:s
för-lags-ab. från dess stiftande 1896 började H. utge
”Barnbibi. Saga”. — Litt.: N. Wikström, ”E. H.”
(i ”Svenska folkskolans märkesmän”, 1942). E.Bng.
2) Henning H., den föreg:s bror,
industrimän (1857—1922), utbildade sig först inom
verk-stadsfacket men övergick vid mitten av 1870-talet
till urmakeribranschen. Efter studier och praktik
i utlandet 1880—87 grundade H. sistn. år Halda
fickursfabrik i Svängsta, Blekinge, Sveriges första
egentliga urfabrik, vars verkst. dir. han blev
1890, då företaget ombildades till ab.
Fabrikationen utökades med tillverkning av
skrivmaskiner 1896 och av taxametrar 1902.
Hammarlund, Carl Theodor Waldemar,
växt-patolog och växtförädlare (f. 10/7 1884), fik dr i
Lund 1924 (”Zur Genetik, Biologie und
Physio-logie einiger Erysiphaceen”), doc. i fytopatologi
— 895 —
— 896 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
