- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 12. Grimberg - Hedebosöm /
897-898

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarlund, Carl - Hammarlunda - Hammarlöv - Hammarsebo revir - Hammars egnahem - Hammarsjön - Hammarskatt - Hammarskifte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAMMARSKIFTE

där 1924—32; assistent vid Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet 1909,
föreståndare för köksväxtförädlingen och
frökontrollen vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt 1917,
för trindsäd- och potatisförädlingen vid Sveriges
utsädesförening 1927, för botaniska avd. vid
Statens växtskyddsanstalt 1932—46, förordnad att
undersöka bristsjukdomar hos kulturväxter i Skåne
sedan 1946. H. företog studieresor till flertalet
europeiska länder 1908—34 och till USA 1934
samt en forskningsresa i Ecuador, Bolivia och
Peru 1933—34 för insamlandet av primitiva
potatistyper. H. arbetade först med växtpatologi
och mykologi. I sina studier över
mjöldagg-svamparna förenade han de rent mykologiska
studierna med genetiska. H. har också bearbetat
genetiska spörsmål hos olika växter (ärter,
Planta’go) och på senare år utfört undersökningar
över betning och betningsmedel för frö. H. har
utg. E. Gram & A. Weber, ”Växtsjukdomar” (1942),
och ”Sydamerikanska strövtåg” (1943). J.R.

Hammarlunda, socken i Frosta hd i Skåne,
Malmöhus län, och församling i Harlösa,
Hammarlunda, Silvåkra och Revinge pastorat i Frosta
kontrakt av Lunds stift, s. om Ringsjön; 23,17
km2, därav 22,97 land; 809 inv. (1948). H. är
bördig slätt, som från Kävlingeån på gränsen i
s.v. långsamt stiger åt n.ö. Åkern utgör 85 °/o
av landarealen, skogsmarken 4 °/o. Av Löberöds*
municipalsamhälle ligger en mindre del inom H.
Egendomar: Löberöd*, Kristinetorp och Lönshult.
Kyrkan av gråsten och sandsten är en av landets
vackraste och intressantaste från äldre medeltiden:
den romanska prägeln är väl bibehållen. En
dekorativ bågfris på absiden vittnar om nära
samband med Lunds domkyrka. Kyrkan har
rundtorn, vars befästningskaraktär ännu är tydlig. I
det inre finnas vackra träarbeten från renässansen,
predikstolen från 1636, som urspr. var en s.k.
läktarpredikstol, och altaruppsatsen från 1589.
Dopfunten av sandsten är jämnårig med kyrkan.
— Namnet på socknen, från början kyrkbyn, är
bildat till hammar, stenbacke o.d., och plur. av
lund-, orten är uppkallad efter läget på
sluttningarna mot Kävlingeån. Namnet skrevs 1353 in
Hamerlunda. P.;E.W.;Er.

Hammarlöv, socken i Skytts hd i Skåne,
Malmöhus län, och församling i Hammarlövs, V.
Vemmerlövs, Gylle och Kyrkoköpinge pastorat i
Skytts kontrakt av Lunds stift, n.n.v. om
Trelleborg; io,65 km2, därav 10,55 land; 459 inv. (1948:
44 inv. pr km2). H. är bördig, skoglös slätt med
åkern utgörande 94% av landarealen.
Egendomar: Mariero, Björnshög, Bokenäs och Framnäs.
Två dösar och flera bronsåldershögar finnas.
Kyrkan av gråsten och sandsten har sin romanska
karaktär väsentligen bibehållen; den har ett runt
torn med trappgavlar. Triumfbågens vederlag
äro prydda av vilande djurfigurer av
Lundado-mens lejontyp. Skepp och kor fingo korsvalv
mot medeltidens slut, och skeppet erhöll
korsar-mar i n. och s. i början, resp, mitten av 1800-talet.
Dopfunten av sandsten är samtida med själva
kyrkan och har ett reliefprytt mässingsfat, trol.
från 1500-talet. Den reliefsmyckade predikstolen
är från 1600-talet och altaruppsatsen från 1700.
—■ Namnet tillkom från början kyrkbyn. Det

SU 12. — 897 —

29 — Red. avsl. 18/« 49.

Hammarlunda kyrka.
Foto J. Carlsson.

innehåller en åldrig gen.-form av det
forn-språkliga mansnamnet Hamar samt lev, löv,
arvegods (se J. Sahlgren,
”Hälsingborgstrak-tens ortnamn”, i ”Hälsingborgs historia”, l,
1925, sid. m). Ortnamnet skrevs 1348 in
Ha-marleef. P.;E.JV.;Er.

Hammarsebo revir, adress Möckhult, tillhör S.
distriktet och omfattar delar av Handbörds och
Stranda härader av Kalmar län. Areal (1948):
statsskogar 15,421 ha, varav 11,833 ha produktiv
skogsmark, övriga allmänna skogar 670, resp. 569
ha. Avverkning 1947: 29,400 m3, motsv. 2,49 m3
pr ha produktiv skogsmark. Medelavverkning
1941—45: 3,69 m3 pr ha produktiv skogsmark.
Reviret är delat i 4 bevakningstrakter.

Hammars egnahem, samhälle i Nosaby* sn i
Skåne.

Hammarsjön, grund sjö invid och s.ö. om
Kristianstad, 0,5 m ö.h., genomflytes av Helgeån.
Genom sänkning 1942 minskades H:s översvämningar.
— Sjön har namn efter byn Hammar, Nosaby
sn, på n. stranden; hammar i ortnamn betyder
stenig backe o.d. Kanske åsyftas här den höjd,
på vilken gården Hammarshus ligger. Ibland
möter namnet H e 1 g a s j ö n, vilket är givet efter
Helgeån.

Hammarskatt, den avgift till Staten, som utöver
tackjärnstionde* vid järnets framställning skulle
erläggas vid järnets förädling vid
stångjärnsham-rar. Redan under Gustav Vasa erlades h. 1683
reglerades h. så, att av frälsehamrar skulle erläggas
hälften mot vad ofrälse hade att betala. 1695
nytaxerades verken, och h. bestämdes till 1 °/o av
tillverkningen, lika för frälse och ofrälse. Adeln
betingade sig sedermera rätt till visst s.k.
över-smide. 1803 bestämdes h. till 2 % för nya härdar
(upphävt 1846). H. utgick i regel in natura. Den
nedsattes 1857 till hälften och upphävdes 1860. A.Vr

Hammarskifte, rättshist., är ett i
Södermanna-lagen förekommande uttryck för ägoförhållandena
i en by före dennas solskiftande och läggande i
laga läge, medan Upplandslagen talar om en by,

— 898 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 15 12:26:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-12/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free