Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammershöi, 1. Vilhelm - Hammershöi, 2. Svend - Hammersmith - von Hammerstein-Equord, Curt - Hammock - Hammond - Hammondorgel - Hammurapi (Hammurabi, Chammurapi) - Hamn el. ham (folktro)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMERSMITH
teriörer bli icke alltid rikare el. bättre genom
tillfogandet av en figur (hustrun, gärna- sedd
från ryggen). Men om. figuren el. figurerna
göras till huvudmotiv, ss. i den Corot-mjuka ”Vila”
(1905) el. den ytterst märkliga konstnärsgruppen
”Fem porträtt”, H:s största och djärvaste duk
(1901, Thielska galleriet, Stockholm), nås
konstens tinnar. Sistn. komposition förenar
natt-vardsaktig högtidlighet med porträttkarakteristik
och har därtill ett groteskt element, målaren
Carl Holsöes starkt framträdande skosulor i
förgrunden t.h. — H. blev tidigare uppskattad i
utlandet än i Danmark, där hans konst dock
påverkade andra målare, ss. svågern Peter listed
och Ejnar Nielsen. Vid den internationella
konstutställningen i Rom 1911 erhöll han en av de
fem huvudpremierna på 10,000 lire. — Litt.: S.
Michaèlis & A. Bramsen, ”V. H.” (1918); H.
Hedemann-Gade, ”Från Skovgaard till Martin
Emond” (1944). H.Ge.
2) S v e n d H., den föreg:s bror, konstnär (1873
—1948), fortsatte, dock med mindre färgtalang
än brodern, i dennes fotspår som målare av
gammal arkitektur, särsk. Köpenhamns-partier i
grönaktigt skymningsdis. Även genom keramik
och bokband av smakfull prägel gjorde sig H.
känd.
Hammersmith [hämm’osmib], v. förstad till
London, närmast n. om Thames. Maskin-, olje- och
spritindustri.
von Hamm’erstein-Equord [-Jtain-ekVårt],
Curt, friherre, tysk militär (f. 1878), officer
vid inf. 1898, generalmajor 1929, general av inf.
1930, generalöverste 1933. H. var vid
krigsutbrottet 1914 kapten och vid krigets slut major i
generalstaben. Han övergick i det nya tyska
riksvärnet och var 1930—34 dess chef. H. var
motståndare till nationalsocialismen.
Hammock [eng. utt. hämmGk] (eng., ytterst
av indianspråk hamaca}, hängmatta*; i Sverige
benämning på ett slags trädgårdsgunga, en med
markisväv klädd soffa, upphängd under ett soltak.
Hammond [hämm’ond], industristad i Indiana,
USA, vid Chicagos s.ö. gräns kring Calumet River;
70,184 inv. (1940). H. tillhör Stor-Chicago och är
en del av det stora industridistriktet vid sydändan
av Michigansjön. Grundad 1883.
Hamm’ondorgel, ett elektriskt musikinstrument,
missvisande kallat ”orgel”. Tonerna alstras av ett
antal små generatorer, vilka frambringa elektriska
strömmar av mot varje ton svarande frekvens.
Dessa strömmar föras via förstärkare till
högtalare. Det säregna i instrumentets karaktär är, att
förutom grundtonen vissa övertoner kunna
frambringas i önskad styrka, varigenom de flesta
instrument kunna imiteras.
Hammura’pi (Hammurabi,
Chammura-p i), babylonisk konung (antagl. o. 1800 f.Kr.;
kronologien är osäker). H., som tillhörde den
amoritiska, s.k. första babyloniska dynastien (se
Babylonien, sp. 1032), lyfte Babylon upp från
dess föregående obemärkthet och gjorde det till
centrum i såväl kulturellt som religiöst avseende
i Babylonien. Genom en rad lysande fälttåg
samlade H. under dess välde icke endast
Babylonien och Assyrien utan även närgränsande
län
der ända bort till Medelhavet. Genom en stram
organisation band han samman de heterogena
delarna till en verklig stat och indelade landet i
provinser, styrda av ståthållare, som hade att
avlägga räkenskap för allt inför storkonungen.
Ett rikt vägnät underlättade kommunikationerna,
och då det sträckte sig även till fjärran liggande
länder, blev det en viktig kanal för ett
djupgående kulturellt inflytande, vilket visar sig bl.a.
däri, att babyloniskan från H:s tid blev det
officiella språket i Syrien och Palestina och
bibehölls som sådant, även då dessa länder kommo
under egyptiskt herravälde. — Sin största
betydelse fick H. genom den berömda lag, som bär
hans namn. Denna, som är inristad på ett 8 fot
högt, svart dioritblock (se bild 7 å pl. vid
Babylonien), återfanns 1901 i den persiska staden
Susa, dit blocket bortförts under ett krigståg. I
282 paragrafer behandlas här ingående
doms-väsen, familjeliv, egendomsförhållanden, handel,
åkerbruk, militärväsen m.m. Denna lag bidrog
som intet annat att svetsa landet samman till en
inre enhet, vilken bestod även när det härjades
av svåra yttre stormar. Även utanför
Babylo-niens gränser sträckte denna lag sitt inflytande;
den har i hög grad påverkat den mosaiska
lagen, vilket framgår av flera, nästan ordagranna
överensstämmelser. — Under H:s visa och
kraftfulla regering upplevde Babylonien en
blomst-ringstid, som det trol. varken förr el. senare
haft, över alla områden sträckte sig H:s
omtanke. Åkerbruket gynnade han genom
anläggandet av talrika kanaler, som voro nödvändiga
för jordens fruktbarhet; själv var han landets
störste jordägare och intresserade sig livligt för
sina egendomars skötsel, vilket vi kunna se av
hans vidlyftiga korrespondens, som ännu delvis
är bevarad. Även handeln, som tidigare fått
vidsträckt utbredning, upplevde en blomstring, som
kom den att alltmer rycka i förgrunden av
näringslivet. Religionen omhuldade han varmt; då
de flesta templen i de gamla kulturstäderna
genom krig blivit ödelagda, lät han uppbygga dem
på nytt och gav dem deras forna glans tillbaka,
vilket gjorde, att det mäktiga babyloniska
prästerskapet gav honom sitt starka stöd. Hans namn,
som återfinnes i Bibeln under formen A m r a f e 1
(1 Mos. 14:1), levde också kvar med en sagans
glans under hela den babyloniska historiens tid.
— Litt.: E. Briem, ”Kultur och religion i
Babylonien och Assyrien” (1926); ”H:s lov. Oversat
fra babylonsk med inni, og merknader” av A. S.
Kapelrud (1943). [Efr.B.]K.H.
Hamn (eg.: hölje, betäckning; samma ordstam
som i lekamen, eg. bestämd form; jfr Hamingja)
el. h a m, en särsk. i myt och folktro använd
benämning på den yttre gestalten; skepnad. Ordet
kan även betyda vålnad, då man däri inlägger
betydelsen blott yttre gestalt utan kroppsligt
innehåll. Enl. folktron kunna vissa personer skifta h.,
utbyta sin vanliga gestalt mot en annan, vilket ofta
uppfattas så handgripligt, att hamnskiftningen
tänkes ske genom påklädning el. avklädning av
ett skinn. Så berättar Volsungasagan, hur
Sigmund och Sinfjotle hittade ulvhamnar, iklädde sig
dem och så förvandlades till vargar. Hamnskiftet
tänkes emellertid också kunna ske genom en talis-
— 915 —
— 916 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
