Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamn el. ham (folktro) - Hamn (betesmark) - Hamn (sjöväsen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMN
man, t.ex. ett bälte, ss. då lappar enl. sägner
förvandla sig till björnar för att riva och förtära
grannarnas boskap, el. med andra magiska medel.
Förmåga att skifta h. tillskrives mara och varulv
samt ofta häxor och trollkarlar. Jfr
Fjäderhamn. v.Sw.
Hamn (isl. hpfn; trol. avledn. av hava och
urspr. med bet. ”besittning, i besittning taget
område”), i Bohuslän och Dalsland: betesmark,
(som bete använd) byallmänning; även om
bergplatåerna i Bohusläns kustområde.
Hamn, sjöv., har till ändamål att trygga och
underlätta lastning och lossning av fartyg, att lämna
fartyg och båtar skydd mot oväder och isgång
samt att magasinera el. till och från
landtransportmedlen och den inre sjöfarten omlasta varor. För
att med minsta kostnad nå detta mål förläggas
h. helst i flodmynningar el. till skyddade platser i
vikar och skärgårdar. Där naturligt skydd
saknas, måste sådant med konst byggas i form av
vågbrytare* el. hamnarmar. Olika
ändamål tjäna handels-, fiske-, flyg-,
örlogs-och karantänshamnar. Handelshamnar
inrättas för person- och styckegodstrafik, för
mass-gods, ss. sten, malm, kol, trä, samt för särskilda
ändamål, ss. fiskhandel (fisk-h.) el. handel med
eldfarliga oljor (petroleum-h.), och vidare för
färj-trafik el. för omlastning till pråmar, som
trafikera inre vattenvägar. I de största handels-h.
finnas frihamnar*, vilka i tullhänseende äro att
betrakta som utland och måste vara försedda med
betryggande stängsel i tullgränsen.
Fiskehamnar* tjäna fiskefartygens skydd och vård,
mera sällan fiskhandeln. De tillhöra fisklägen,
vilka i s. Sverige vanl. äro ständigt bebodda men i
Norrland ofta endast under fiskets bedrivande den
isfria delen av året. Flyghamnarna tjäna
flygväsendet, örlogshamnarna örlogsflottan
och sjöförsvaret. För h., skyddad av
kustbefästningar, äro i vissa avseenden särskilda
bestämmelser gällande (se Krigshamn).
Karantänshamnar användas för fartygs isolering och
desinfektion för undvikande av smittosamma
sjukdomars spridning. -— Se även Konstgjorda hamnar.
En h:s allmänna anordning omfattar i första
rummet tilläggs- och förtöjningsplats för fartyg,
enklast bestående av en brygga från land ut till
lämpligt naturligt el. medelst muddring ökat
vattendjup, där bryggan utvidgas till ett brohuvud
med efter fartygens storlek avpassad längd. Vid
större trafik ordnas tilläggningsplatser jämväl vid
bryggans sidor och dess bredd ökas, så att
utrymmet på densamma blir tillräckligt för
hamnrörelsen i land. En sådan från land utskjutande
bred brygga benämnes hamnpir el. pir*. Dessa
pirer ha kommit till vidsträckt användning, särsk.
i nordamerikanska hamnar (se stadsplan vid New
York). Där erforderligt vattendjup kan
åstadkommas nära stranden, ordnas tilläggsplatser, ss. ka
jer*, och innanför dem utfylles ett hamnplan för
hamnrörelsen i land. För ökning av kajlängden
utgrävas inåt land hamnbassänger, vilka
på tre sidor förses med kajer men på den fjärde
äro öppna med en rymlig bassäng för fartygs
in-löpning, vändning och förtöjning, då kaj ej
behöver användas för lastning el. lossning.
Hamnbassänger ha kommit till stor användning i Europas
Allmänna anordningar i en hamn.
h., och i de större h. ordnas olika bassänger för
olika ovan angivna ändamål (se stadsplan vid
Hamburg). Där ebb och flod, ss. i många av
Europas atlant- och nordsjöhamnar, omöjliggöra
lastning och lossning vid kaj i öppet hamnområde,
utföras dessa arbeten i slutna bassänger, dockor*,
med av havet oberoende vattenstånd, i vilka
dockor fartyg kunna in- och utlöpa endast de tider
under dygnet, då vattnet utanför dockan står i
samma höjd som i dockan. Avspärrningen sker
med dockportar, liknande slussportar i kanaler.
För att möjliggöra fartygs in- och utlöpande
även vid andra vattenstånd ordnas inloppet med
en sluss, och bassängen benämnes då
slusshamn. H:s landområde förses med varuskjul för
kortare och magasin för längre tids förvaring av
varor, upplagsplatser för massgods, tull- och
hamnkontor samt fabrikstomter, 1 y f t k r
a-n a r o.a. lastnings- och lossni ngs
anordningar för olika varuslag, elektriska
kraft- och belysningsledningar samt vatten- och
avloppsledningar ävensom med järnvägsspår och
vägar för transporter i land till och från h.
H:s allmänna anordning framgår av fig. Till
större h. höra vidare skeppsvarv med slip,
torrdocka, flytdocka samt verkstäder
för fartygs reparation och byggnad. I fiske- och
båt-h., bör finnas s 1 ä p s t ä 11 e för båtars
uppdragning och reparation. Där det naturliga
skyddet ej är tillräckligt, förses h. med
vågbrytare, mellan vilka lämnas efter fartygens storlek
avpassad inseglingsöppning el. h a m n g a 11, till
vilket leder en ofta genom muddring fördjupad
inseglingsränna, som förses med
fyrbelysning och utprickning samt, för utestängande av
sanddrift, ström och vågor, med nödiga
vågbrytare längs rännans bägge sidor. —
Hamnområde skall vara till sina gränser bestämt och
omfatta dels ett vattenområde, inom vilket gäller
en av K.m:t fastställd hamntaxa, upptagande
hamnavgifter* för fartyg och last, dels ett
landområde av tillräcklig storlek för hamnrörelsens
bedrivande. Hamntaxans och inom hamnområdet
gällande hamnordnings tillämpning
hand-haves vanl. av en hamnkapten med
erforderliga tjänstemän för kamerala och kassagöromål
(hamnkontor) samt med h a m n 1 o t s och
hamnroddare el. hamnbetjäning för
hjälp vid fartygs manövrering och förtöjning
ävensom h a m n p o 1 i s för ordningens
upprätthållande. I mindre h. skötas göromålen av en
— 917 —
— 918 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
