Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsrätt - Handelsskolor - Handelsstatistik - Handelsteknik - Handelstidningen - Handelstjänstemannaförbundet, HTF - Handelsträdgård - Handelsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSSKOLOR
de europeiska huvudmarknaderna som en
köpmans-ståndets rätt. Småningom erhöll den
privaträttsliga h. en mera saklig karaktär med uppgift att
reglera den större varuomsättningen. Man talar
vidare om den offentliga h. el. statsmaktens
reglering av handeln, d.v.s. frågorna om rättighet att
driva handel, börsväsen, handelskammare m.m.
Slutl. ha vi den folkrättsliga h. el. frågorna om
handelsomsättningen mellan olika länder, tullväsen
o.d. Till h. höra växel- och sjörätt, ävensom
leverans-, frakt-, förlags-, försäkrings- och
kommis-sionsrätt. Flertalet länder äga en särskild lagbok
i h., äldst den franska ”Code de commerce” från
1807, som återgår på Ludvig XIV:s ”Ordonnance
sur le commerce” 1673. Tysklands handelslagbok
är av 1861. England, USA och de nordiska
staterna sakna dylika, men på gr. av handelns
internationella karaktär ha de ledande tankarna i h.
trängt igenom även här och upptagits i
speciallagar, t.ex. svenska köpelagen 1905. K.
Handelsskolor, se Handelsundervisning.
Handelsstatistik. Med h. avses så gott som
uteslutande redogörelser för ländernas utrikeshandel.
I Sverige utgavs 1819—31 ett sammandrag av
export- och importlistorna jämte en kortare
redogörelse för rikets handel och sjöfart av
tullverket. Sedan 1830 har Kommerskollegium utg. en
redogörelse för handeln fram till 1895 jämte en
berättelse om rikets sjöfart. Sedan 1895 utger
Kommerskollegium årsberättelsen ”Handel”,
vilken innehåller uppgifter om de in- och utförda
varornas kvantitet och värde samt deras
fördelning på skilda länder. Kommerskollegium utger
vidare sedan 1913 ”Månadsstatistik över handeln”,
en forts, av tullverkets månadsuppgifter sedan
1869. I den varje mån. utkommande
”Kommersiella meddelanden” med bilaga ”Ekonomisk
översikt” (sedan 1914) och i ”Statistisk årsbok”
lämnas även handelsstatistiska uppgifter.
Primärmaterialet i den svenska h. utgöres av importörernas
och exportörernas angivningsinlagor, vilka först
behandlas på Generaltullstyrelsens revisionsbyrås
statistiska avd., varefter Kommerkollegium slutför
bearbetningen. — Av den internationella h.
märkes ”Monthly Bulletin of Statistics”, utg.
av FN. [T.ErlC.Wr.
Handelsteknik, se Företagsekonomi.
Handelstidningen, se Göteborgs handels- och
sjöf arts-tidning.
Handelstjänstemannaförbundet, HTF, tillkom
1937 (delvis genom en ombildning av Sveriges
kontoristförbund, bildat 1923). H. omfattar (jan.
1949) o. 12,200 medl., fördelade på 14 distrikt och
67 avd. H:s uppgift är ”att i en i religiöst och
politiskt hänseende neutral organisation
sammansluta arbetstagare inom förbundets
organisationsområde för tillvaratagande av medlemmarnas och
kårens ekonomiska, sociala och intellektuella
intressen”. Genom förhandlingar med
arbetsgivarparten söker H. förbättra medl:s löne- och övriga
anställningsvillkor. H. är anslutet till
Tjänstemännens centralorganisation (TCO). 1940 bildade
förbundet Handelstjänstemännens erkända
arbetslöshetskassa. C.G.M.
Handelsträdgård, se Trädgård.
Handelsundervisning. I äldre tider försiggick
utbildningen för köpmannayrket på betydligt
enk
lare sätt än i våra dagar. Den var i allm. helt
och hållet av praktisk natur och tillgick så, att
den blivande köpmannen vid unga år blev lärling
på något kontor. Lärotiden var lång; ett
tiotal år el. mer ansågs vanl. som det normala.
Redan tidigt torde emellertid i enstaka fall, särsk.
i Italien, fristående skolor av mindre omfattning
ha funnits. Mera allmänt började man känna
behovet av en självständig kommersiell
undervisning mot slutet av 1700-talet. Den mest
betydelsefulla av de handelsskolor, som vid denna tid
kommo till stånd, var den s.k. handelsakad. i
Hamburg, som fick tjäna som föredöme för
åt-। skilliga andra skolor, bl.a. även i Sverige.
Undervisningen i dessa äldre handelsskolor bedrevs
vanl. på så sätt, att eleverna fingo öva sig i
förekommande kontorsgöromål vid särskilda, för
ändamålet upprättade s.k. mönsterkontor.
Idén med mönsterkontor har f.ö. på sina håll
tillämpats ända in i våra dagar, ehuru i modernare
former. Det var dock först i mitten och framför
allt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet,
som behovet av ett mera utvecklat
undervisningsväsen gjorde sig kännbart på det kommersiella
området, först och främst förorsakat av den
snabba utvecklingen av handeln och näringslivet
i övrigt. Det ekonomiska framåtskridandet hade
också till följd, att statsmakterna började inse
betydelsen av merkantila kunskaper och
härigenom även intressera sig för h., som tidigare
bedrivits huvudsaki. på enskilt el. ibland även
kommunalt initiativ. En omläggning av h.-metoderna
blev också nödvändig såtillvida, att en del av det
tidigare förhärskande rutinarbetet fick träda
tillbaka för mera teoretisk h. De mer och mer
komplicerade företeelserna på det ekonomiska
området gjorde det nödvändigt att inrätta läroanstalter
för mera vetenskapliga studier (handelshögsk. och
kommersiella avd. vid univ.). I flera länder
till-kommo närmast före och efter sekelskiftet dyl.
högre undervisningsanstalter.
Handelshögskolor. I fråga om den
högsta h. har Tyskland länge betraktats
som föregångslandet. Den första handelshögsk.
inrättades 1898 i Leipzig. Numera finnas
fristående handelshögsk. i stort antal, och därjämte
kunna handelshögskolemässiga studier bedrivas
vid flera univ. Studietiden är vanl. 3-årig och
avslutas med s.k. diplomprövning, som
berättigar till titeln Diplomkaufmann, resp.
Diplomhan-delslehrer. Vid univ. samt vid handelshögsk. i
Berlin promoveras efter särskild prövning
doktorer (Doctor rerum politica’rum, i Berlin Doctor
oecono’miae). I Österrike märkes
Handels-hochschule für Welthandel i Wien, i Schweiz
Handelshochschule S:t Gallen jämte ekonomiska
fakulteter vid flera univ. Även Frankrike
har fristående handelshögsk. (écoles des hautes
études commerciales) vid sidan av univ. I
England äro de högre ekonomiska
studierna förlagda till univ., vilket även gäller
Förenta staterna, där undervisningen ofta
präglas av långt driven specialisering.
Danmark har handelshögsk. i Köpenhamn, N o
r-g e i Bergen och Finland i Helsingfors
(såväl svensk som finsk) och Åbo (i anslutning
till Åbo akad.). De i Sverige befintliga han-
— 971 —
— 972 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
