Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsvärde - Handen - Handen på hjärtat! (med handen på hjärtat) - Handflikat blad - Handfången pant - Handfästning - Handgemäng - Handgranat - Handgranatkastning - Handgången man (Vara någons handgångne man) - Handhacka - Handhål - Handhäst - Handie-talkie - Handikap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDIKAP
Handelsvärde, gångbart värde i mots. till
affektionsvärde.
Handen, förortssamhälle till Stockholm (se
ös-terhaninge).
Handen på hjärtat! eh med handen på
hjärtat, uppriktigt, utan omsvep, vanl. brukat
i uppmaning att tala uppriktigt. Uttrycket
minner om ett rättsbruk, att kvinnor fingo gå ed
med handen på hjärtat.
Handflikat blad, bot., se Blad, sp. 56.
Handfången pant, pant, som man mottagit i sin
besittning, ”i handom”; se Handpant.
Handfästning, se Hand 2).
Handgemäng (till mhty. gemang, av mengen,
blanda), urspr. striden man mot man med blanka
vapen (pikar, bajonetter och sablar). Numera
tillgripas även handgranater och enhandseldvapen. Jfr
Närstrid.
Handgranat, ihålig, med sprängämne e.d. fylld
projektil, avsedd att kastas med handkraft. —
Som ett slags föregångare till h. kunna forna
tiders ”fyrbollar”, ”grekiska elden” m.m.
betraktas. Egentliga h. lära först ha varit i bruk
under Frans Sforzas fälttåg (1427). Den äldsta
kända beskrivningen på tillverkning av h.
daterar sig från 1524 (Baptista della Valle i Venedig).
I Sverige började h., s.k. handkulor, användas
på 1500-talet och handhades senare av särskilda
trupper, grenadjärer. Under Karl XII försågos
även en del ryttare med h. Från slutet av
1700-talet voro h. ur bruk i de flesta arméer. Under
Krimkrigets (1853—56) och rysk-japanska krigets
(1904—05) fästningsstrider kommo dock åter h.
till användning. Under 1 :a världskriget blev h.
det viktigaste närstridsvapnet. Även under 2:a
världskriget ha h.
spelat en stor roll i
närstrider. — De äldsta
h. voro ihåliga
järnkulor, fyllda med
svartkrut och
försedda med stubin, som
tändes med lunta före
kastet; vikt 1—3 kg.
På 1700-talet
förekommo även tyngre
s.k. rullgranater, som
för att avslå
stormning rullades över
vallen ned i
fästnings-graven. — Moderna
h. innehålla brisant
sprängladdning el.
gas-, brand- el.
rökämne samt ha en
tändinrättning, som
åstadkommer
granatens sprängning vid
nedslaget (nedslags-h.) el. viss tid efter kastet
(tid-h.). Vikten varierar mellan V4 och 1 kg,
kastvidden mellan 25 och 50 m. H. bruka
vara av ägg- el. cylinderform, den senare ofta
försedd med skaft. Tid-h. tändas ant. före
kastet el. automatiskt i själva kastet. Verkan av
lätta h. med tunn plåthylsa sträcker sig 5—6 m
från brisadpunkten. Tyngre h. med tjockare
hylsa ha större splitterverkan (10—15 m). — Ett
Svensk handgranat m/45.
a granathylsa, b
säkringsby-gel, c slagfjäder, d tändstift, e
tidsats, f sprängladdning.
ex. på en modern h. utgör den svenska h. m/45.
Denna är en äggförmad tid-h. med automatisk
tändning i kastet. Den kan osäkras och säkras
med kasthanden, vilket ger hög beredskap. H.
tändes, sedan den vid kastet lämnat handen,
genom att säkringsbygeln lossnar, varvid tändstiftet
frigöres och tänder tidsatsen. Denna
genombrän-nes på c:a 3 sek, varefter sprängladdningen
antändes och brisad erhålles . [R.SbglGr G.
Handgranatkastning, sportv., tävlan i kast med
skaft- el. ägghandgranat. H. tillhör militär idrott
men har sedan 1930-talet även upptagits som
civil idrottsgren. H. utföres som längdkast med
el. utan anlopp och som målkast mot
flaggmärke på c:a 25 m avstånd. Längdkast
med skafthandgranat utan anlopp sker från bred
ställning med fattning om skaftets nedre del.
Först överföres kroppstyngden på det bakre,
något böjda benet, varvid överlivet vrides och
böjes snett bakåt; kastarmen, lätt böjd, föres
samtidigt bakåt i axelns förlängning. Från
denna ställning utföres själva kastet genom en
snabb och kraftig sträckning av bakre benet
och genom samtidig uppresning och
framvrid-ning av överliv och höft, medan kastarmen
slungas framåt—uppåt (armbågen över axelhöjd).
Vid h. med anlopp (15—20 m) hålles kastarmen
under anloppet något böjd framför kroppen.
4—5 m bakom kastgränsen sker uttagning till
kastet o.s.v. M å 1 k a s t utföres vanl. från
knä-stående efter uppgång från liggande ställning,
varefter denna åter snabbt intages (tid 4—8 sek).
H. med ägghandgranat har ett annat tekniskt
utförande, närmast jämförbart med ett kärnkast
med boll. Vid kombinerad tävling i h. räknas
vanl. det bästa av 3—6 längdkast, från vilket
sedan dragés summan av de tre bästa målkastens
fel (avståndet från nedslaget till flaggmärket),
multiplicerad med en koefficient av 2—4. O.Kgh.
Handgången man. Vara någons h an
d-gångne man, om person, som hyllat någon
som sin herre och trätt i hans tjänst; numera vanl.
mer el. mindre bildl. om någons trogne anhängare,
pålitliga verktyg e.d.
Handhacka, lantbr., se Hacka.
Handhål, tekn., se Manhål.
Handhäst, häst, som föres av en ryttare vid (h.)
sidan om den egna hästen, vanl. för motionering
el. som reservhäst.
Handie-talkie [hän’di-tå’ki] (amer., till hand,
hand, och talk, tal), portativ radiotelefon av
amerikanskt ursprung, utvecklad för fältbruk
under 2:a världskriget. En härvid nyttjad typ är
av formatet 30 X 8 X 8 cm, väger 2,5 kg, är
försedd med en c:a 1 m lång, utdragbar antenn och
innehåller 2 miniatyrrör. Apparaten fungerar
som en handmikrofon och hålles intill huvudet.
En omkopplare finns för växling mellan tal och
lyssning. Antenneffekten utgör c:a V2 watt,
våglängden c:a 5 m och räckvidden i öppen terräng
c:a 3 km. Jfr Walkie-talkie. A.Lg.
Han’dikap (från eng. handicap [hän’dikäp],
eg. hand i mössa, urspr. om ett slags
bytesspel, varvid insatser nedlades i en mössa),
belastning (på överlägsen motståndare), hårdare
villkor, hinder. — Sportv., försprång el. fördel,
som en mindre kvalificerad deltagare i s.k. han-
— 977 —
— 978 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
