Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handikap - Handjar el. khandjar - Handkanna - Handkavel, Drah - Handkedja - Handkil - Handklaver - Handklovar - Handkläde - Handkula - Handköp - Handl (Händl), Jakob - Handled - Handley-Page, Sir Frederick - Handlin, manipel - Handlingens enhet - Handlingens propaganda - Handlingsförmåga, handlingskapacitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDJAR
dikaptävlingar erhåller vid utgångsläget, för att
möjligheten till seger skall vara lika för alla.
Den individuella h. fastställes med ledning av
föregående tävlingsresultat och ernådda bästa
resultat. Vid löpningar, cykeltävlingar m.fl.
erhåller den mindre skicklige vanl. kortare bana;
i hopp och kast lägges h. i cm till den utförda
prestationen; vid hästkapplöpningar får den
snabbare hästen större belastning (tillägg i banlängd
el. vikt); vid tennis m.fl. bollspel sker
utjämningen genom plus- el. minuspoäng; o.s.v.
Deltagare utan fördel benämnes scratch-man el. säges
stå scratch. — Handikappa, pålägga hårdare
villkor, belasta, hindra. O.Kgh.
Handjar [/anja’r el. zänjä’r] el. k h a n d j a r, i
turkiska och arabiska länder använda långa
dol-kar el. huggknivar med eneggade, svagt S-formiga
klingor. Ett flertal olika typer finnas; de mindre
kallas även ofta y a t a g a n (jatagan).
Handkanna, se Kanna.
Handkavel, Dra h., folkkult., se Hankdragning.
Handkedja, se Handbojor.
Handkil, fra. coup de poing, eng. hand-axe, ty.
Faustkeil, da.-no. Nævesten, den äldsta paleolitiska
stenålderns ledtyp, vanl. i flinta el. kvartsit, mer
sällan i andra stenarter. H. är under chelléen
klumpig, grovt slagen och mandelformig, under
acheuléen tunnare och bättre bearbetad samt då
även elliptisk el. trekantig. Under början av
mous-térien försvinner typen. H. antages oskaftad ha
legat i handen och tjänat som både vapen och redskap.
Handklaver, mus., se Harmonika.
Handklovar, äldre benämning på handbojor. —
Fordom även ett tortyrredskap av trä, som hårt
skruvades kring handlederna på en misstänkt
brottsling för att framtvinga en bekännelse.
Handkläde, i äldre tid dets. som handduk. Hos
allmogen har h. varit en långsmal duk, hörande till
stugans textila inredning med plats vid sängen
el. ingångsdörren. Särsk. långa h. ha använts vid
begravningar för kistans bärande och
nedsänkande i graven. H. har även varit benämning på den
vita näsduk, som under 1700- och 1800-talen
bibehölls som en liturgisk detalj i prästdräkten (jfr
Handlin). — Litt.: H. Pleijel, ”Det liturgiska h.”
(i ”Lunds univ:s årsskr.”, 1948).
Handkula, äldre benämning på kulformig
handgranat.
Handköp. 1) Ofta använd beteckning för
köpeavtal, där prestationerna å ömse sidor ske
samtidigt (kontantköp) och där köpeföremålet utgör
vara, som vanl. tillhandahålles i öppen bod.
2) Försäljning av läkemedel o.a. varor på
apotek utan läkares recept i mots. till receptur,
varmed menas försäljning av läkemedel efter
läkarerecept. I h. få alla sådana varor försäljas,
som ej äro försedda med giftmärke. Undantagna
äro dock vissa alkoholhaltiga preparat med en
alkoholhalt av över 10%; andra åter få utlämnas
endast i mindre, begränsad mängd. Ofta försäljas
i h. varor för tekniskt bruk av mindre
renhetsgrad än den i farmakopén föreskrivna till
billigare pris. Sådana varor måste på apoteken vara
signerade vena’le el. ad usum tech’nicum. J.H.
Handl (H ä n d 1), Jakob, tonsättare, se Gallus,
Jacobus.
Handled, leden mellan underarm och hand. Led-
ytorna äro å ena sidan nedre ändan av strålbenet,
kompletterad av en bindvävsplatta, som täcker
nedre ändan av armbågsbenet, och å andra sidan
den övre ytan av handlovsbenens övre rad
(båtben, månben, trekantiga benet). Underarmsytan
fungerar härvid som ledskål, handlovsbenen som
ledhuvud, leden i dess helhet närmast som en
äggled (se Led). Vid rörelser i denna led ske
emellertid samtidigt rörelser mellan de olika
handlovsbenen, varför med h. i vidsträckt bemärkelse ofta
avses samtliga skelettdelar, som ligga mellan
un-derarmsben och mellanhandsben. H. passeras på
böj- och på sträcksidan av de långa muskelsenor,
som från underarmen gå ned på handen. Stundom
kan det bli nödvändigt att genom förband
immobi-lisera handleden; härvid bör eftersträvas att giva
den en lätt böjning uppåt-bakåt, för att greppets
styrka må kunna bibehållas, även om leden skulle
bli stel. Av praktisk betydelse är vidare, att de
band, som på böj- och sträcksidan förstärka
ledkapseln, äro så starka, att de vid forcerad böjning
el. sträckning i handleden (t.ex. vid bakslag i
bilmotor) icke brista utan i stället genom sin
dragning medföra brott på strålbenets nedre del
(vanlig företeelse vid ”brott på handleden”, då man
vid fall tar mot med handen). A-U.
Handley-Page [hän’dli-péi’j], Sir F r e d e r i c k,
engelsk flygplankonstruktör (f. 1885). H.
konstruerade och byggde under i:a världskriget stora
bombflygplan samt därefter huvudsaki.
trafikflygplan. Han har nedlagt framgångsrikt arbete
på att förbättra stabiliteten hos flygplan och
har för detta ändamål
konstruerat en anordning,
benämnd autoslot*. För
sina stora insatser inom
flygindustrien under 2:a
världskriget adlades H.
1942.
Handlin, m a n i p e 1
(lat. manip’ulum), liturgiskt
plagg, bestående av ett
något mer än meterlångt
och c:a 10 cm brett band,
som av prästen bäres lagt
över v. handleden. H. är
en symbol för prästens
beredvillighet att begå
den heliga handling, han
berett sig för. H.
omtalas ej som officiellt
liturgiskt plagg efter
reformationen i Sverige;
prästernas senare handkläde*
torde ha ett annat ursprung.
— Litt.: Agnes Branting,
”Textil skrud i svenska
kyrkor” (1920).
Handlingens enhet, litt.,
teaterv., se Dramatiska
enheterna.
Handlingens
propaganda, se Anarkism.
Handlingsförmåga,
handlingskapacitet,
jur., se Rättslig
handlingsförmåga.
Handlin. Franskt
broderi från slutet av
1200-talet. Uppsala
domkyrka.
— 979 —
— 980 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
