Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handskemoral - Handskmakeri - Handskrift - Handskriftsmåleri - Handskänk - Handslag - Hands off! - Handspel - Handstil - Handstöt - Hands up! - Handsvett - Handsworth - Handsöl - Handteckning - Handtryck - Handtryckning - Handtvagning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDTVAGNING
”En handske” (1883), där denna ståndpunkt
förfäktas.
Handskmakeri, urspr. en fransk hemslöjd, som
småningom utvecklat sig till en ganska betydande
industri. Från Grenoble, huvudorten för det
franska h., överfördes konsten att tillverka
handskar av franska emigranter i slutet av 1700-talet
till ett flertal andra länder, ss. Tyskland,
Österrike och Ungern. I Sverige började handskar
allmänt användas under drottning Kristinas tid, då
f.f.g. omtalas sämskmakare, ”skinnare” och
kar-duansmakare. Det svenska h. är, särsk. i den mån
det avser finare handskar, koncentrerat till Skåne,
framför allt Lund och Malmö. — De vid h.
använda metoderna äro förhållandevis enkla och
bestå huvudsaki. i tillskärning och hopsyning. De
för h. avsedda skinnen jämnas först (s.k. dolering),
varefter de skäras i remsor av dubbel handskbredd.
Styckena (étaWions) sträckas på längden, varefter
de tillskäras. Detta skedde urspr. för hand med
sax efter utritade konturer, men numera
användas stansar, som utskära samtliga delar och flera
skinn på en gång. Handskarna hopsys i särskilda
symaskiner, alltefter utseendet i stick-,
överkast-och laskmaskiner. — Man skiljer oftast mellan
handskar av sämskberedda och glacéberedda
skinn. De förstn., ofta även kallade
tvätt-skinnshandskar, tillverkas vanl. av renskinn,
men även får-, get- och svinskinn användas. Till
glacéhandskar begagnas vanl. getskinn. Till
de högsta kvaliteterna användas gäms- och
killing-skinn. De finaste skinnen komma från Sachsen
och beredas genom vitgarvning. S.k. gants de
Suède tillverkas av finare getskinn. De nämnda
slagen begagnas med narv el. hårsidan utåt, medan
i s.k. klippingshandskar skinnen
vändas med köttsidan utåt. Mockahandskar
benämnas efter en nyare tillverkningsmetod och
bestå av tjockare skinnsorter, vanl. rådjurs-,
hjort- och gasellskinn. De finaste gants de Suède
tillverkas i Frankrike, medan tillverkningen av
glacéhandskar står högst i Tyskland. C.A.N.
Handskrift, handskriven bok el. skrift, i sht
om sådana från antiken (se Bok) el. medeltiden.
Medeltidens h. (jfr Codex) voro av pergament
el. papper; på detta material upplinjerades stycke
för stycke en dubbelsida åt gången; dessa vekos
därefter samman i lägg om 2, 4, 6, 8 el. 10 blad
och bundos. På h:s sista blad satte skrivaren
ofta sitt namn samt var och när h. skrevs.
Flera skrivare kunde också vara verksamma om
samma h. Särsk. munkarna i vissa kloster
(Ful-da m.fl.) ha gjort sig högt förtjänta om
avskrifter av gamla latinska och grekiska h. H. från
denna tid voro ofta praktfullt utstyrda med rikt
utsirade initialer och miniatyrer (”illuminerade
h.”). — Betydande samlingar av h. finnas i bibi,
i Berlin, München, Paris, London och i sht i
Italien, vilka förtecknats i talrika kataloger.
Sveriges största h.-saml. finns i Uppsala univ.-bibl.
Jfr Autograf, Bibliotek och Paleografi. — Litt.:
A. Nelson, ”Medeltidens latinska bok och skrift”
(i ”S. Dahls bibl.-handbok”, 1, 1924). W.N.
Handskriftsmåleri, se Bokillustration och
Miniatyrmåleri.
Handskänk, liten handmanövrerad skänk, söm
användes i gjuterier (se fig. 2 vid Gjutning).
Handslag, jur., en särsk. i äldre rätt men även
i nutiden (t.ex. vid häst- och kreatursköp)
använd form av avtal, innebärande slutlig och
bindande bekräftelse på en muntlig uppgörelse.
Tredje person kunde genom sitt p ås lag
ytterligare bekräfta det ingångna avtalet.
Hands off! [händz’ åff’] (eng.), bort med
händerna!; ofta i bildlig användning: rör inte!
Handspel, tekn., se Spel.
Handstil, se Grafologi och Skriftexpertis.
Handstöt, tekn., se Handdocka.
Hands up! [händz’ npp’] (eng.), upp med
händerna! som hotfull uppmaning till en person för att
sätta denne ur stånd att försvara sig.
Handsvett, abnormt ökad svettsekretion i
hand-flatorna, förekommer särsk. hos yngre, känsliga
och nervösa individer, vilka oftast samtidigt
besväras av abnorm svettsekretion i axelhålorna
och på fotterna (jfr Fotsvett). Behandlingen är
dels allmänt nervlugnande, dels lokal (pensling
med formalinlösning m.m., i svåra fall ev.
röntgenbehandling).
Handsworth [hän’dzQaJ>], n.v. förstad till
Birmingham*.
Handsöl (plur. av fsv. handsal, eg. det som
lämnas i handen, gåva; senare ledet -söl är besläktat
med sälja, eg. överlämna) med ålderdomlig
anstrykning: den första försäljning någon gör under
dagen, och de penningar han därför erhåller; även:
köpskål; handpenning vid köp el. avtal.
Handteckning, benämning på olika arter av
konstnärlig teckning, åstadkommen på fri hand
utan väsentlig tillhjälp av andra än de för själva
teckningen oundgängliga redskapen. Underlaget
är vanl. papper. För olika ändamål användas
skilda medel, ss. silverstift för mera precisa linje- och
formstudier, blyerts-, tusch- el. bläckpenna för
ernående av fri linje- och tonverkan, pensel med
tusch el. bister för lavering samt kol el. kritor i
olika färger på tonat el. vitt papper för mjuka
färg- el. valörstudier. Kombinationen av dessa
metoder, ävensom i förening med t.ex. akvarell el.
pastell, kan varieras i obegränsad utsträckning.
H. framträder ant. som självständigt konstverk,
som original för reproduktion (grafisk el.
foto-kemisk) el. som förstudie för andra konstverk. I
den sistn. egenskapen ger h. stundom
konsthistorikern ovärderlig ledning vid studiet av ett
konstverks tillblivelsehistoria, vare sig h. utgör snabba
utkast (krokier), detaljstudier el. mer utförda
skisser. I de flesta större konstmuseer intager
hand-teckningssamlingen en framskjuten ställning.
Nationalmuseums mycket betydande saml. av h., som
omfatta o. 30,000 nr, grunda sig på de av C. G.
Tessin hopbragta saml. av samtida franska, äldre
italienska och nederländska teckningar samt på M.
G. Anckarswärds 1858 donerade svenska saml. G.V.
Handtryck, i handpress utfört tryck, särsk. av
konstnärlig karaktär, ss. träsnitt, litografi, etsning,
även tryck på vävnader, där konstnären själv
utfört tryckningen.
Handtryckning, bildl.: gåva, som man som
belöning för en tjänst smusslar till någon (liksom
när man oförmärkt trycker en penning i handen
på någon); dusör, drickspengar; mutor.
Handtvagning, religiös ceremoni, innebärande
— 985 —
— 986 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
