Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtvagning - Handtäckare - Handvapen - Handvolt - Han-dynastien - Handöl - Handölsån, Handölsälven - Haneberg - Hanebo - Hanefiter - Hanegäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDTÄCKARE
såväl en yttre renlighetsåtgärd som ett uttryck för
rituell rening; jfr Akvamanil.
Handtäckare, de jämförelsevis stora
konturfjädrar, som ligga i en rad på basen av handpennorna
i fågelvingen.
Handvapen hanteras av i man och utgöras av
handeldvapen*, handgranater* och blanka vapen*.
Handvolt, gymnastisk övning, se Volt.
Han-dynastien, kinesisk dynasti, regerande 206
f.Kr.—220 e.Kr. Se Kina, historia.
Handöl, industrisamhälle i Åre sn i Jämtland,
nära Handölsåns inflöde i Enaälven, ej långt
från sjön Ånn; 245 inv. (1946). Här finnas
tälj-stensbrott med stenförädling och talkverk,
tillhörande Handöls täljstens-ab., bildat 1911
(aktiekapital 399,000 kr, 90 arb., årligt
tillverkningsvärde 1 mkr); bolaget, som bl.a. tillverkar kaminer
och spisar av tälj sten, äges av
Höganäs-Billes-holms ab. Täljsten bröts här redan under
1700-talets förra del. Ett kapell av trä uppfördes 1804.
— I byn H. samlades i jan. 1719 en del av
Armfeltska armén (se Armfelt, sp. 361). Byn
bestod blott av tre gårdar, varför endast ett
fåtal kunde få tak över huvudet. Halvdöda av
svält och köld lade sig soldaterna utmed
husväggarna och dogo i massor. En minnessten
restes 1911. 1936 upptäcktes en massgrav, i
vilken c:a 600 karoliner jordats i nära nog full
mundering, över dem restes en minnessten 1941.
— Namnet är en böjningsform av namnet på
Handölsån*. Det skrevs 1599 Hanndall. P.;Er.
Handölsån, Handölsälven, biflod till ett
av Indalsälvens källflöden, Enaälven, upprinner
i n.v. Härjedalen på Helagsfjällets ö. sida,
flyter i n. riktning genom s.v. Jämtlands
fjälltrakter ö. om Sylfjällen och Snasahögarna till
Handöl, där den mynnar i Enaälv strax ovan
sjön Ånn; längd 50 km; nederbördsområde 470
km2. Nära mynningen bildar H. de ståtliga
Handölsforsarna, tillsammans 110 m höga.
Beräknad medelvatteneffekt 22,000 kW; mindre
kraftverk i Nedre Handölsforsen. — Den genuina
namnformen är Handölan. 1646 omtalas
vattendraget som Döla. Såväl enkelt som i sms.
betyder detta dalälv. Förleden är icke entydig, och
någon tolkning är hittills ej framlagd. S.Es;Er.
Hane (eg.: sångare, besläktat med lat. can’ere,
sjunga). 1) Numera blott poetiskt och i dial.:
tupp av tamhöns; även om hanne*, i sht av
hönsfåglar, t.ex. kalkon-, orr-, tjäderhane.
2) Krigsv., den del av (äldre) gevärs- el.
pistolmekanismer, som vid avfyringen svänges
framåt och direkt el. indirekt åstadkommer
slaget mot tändhatten (el. motsvarande). H.
brukar vara försedd med grepp för spännandet och
två hak, för halvspänn, resp, helspänn. H. på
vissa moderna pistoler och jaktgevär (t.ex.
ham-merlessgevär) är dold inuti mekanismen.
Haneberg, gods i Näshulta sn i v.
Södermanland, vid Näshultasjöns s.v. ända, omfattar 2,067
ha, därav 182 åker, med ett taxeringsvärde av
599,000 kr (med såg). Huvudbyggnaden av sten
i en våning med säteritak och två långa flyglar
är uppförd på 1650-talet och restaurerad 1912—
13 under ledning av I. G. Clason. H. är känt
sedan början av 1300-talet under namnet Gräf-
övre Handölsforsen.
Foto Hj. Wollin.
seboda; sedan 1600-talets mitt heter det H. efter
ätten Rosenhane. Fr.o.m. 1700-talet är
ägar-längden snabbt växlande. 1911 köptes H. av
bankir C. Cervin, vars son, E. Cervin, är nuv.
ägare. — Det äldre namnet Gräfseboda skrevs
1297 grafsiobodher. Häri har man att se ett äldre
namn på Näshultasjön samt plur. av bodh, primitiv
bostad, fäbod. P.;Er.
Hanebo, socken i Bollnäs domsagas tingslag i
s. Hälsingland, Gävleborgs län, och församling
i Hanebo och Segersta pastorat i Ala kontrakt
av Uppsala ärkestift, mellan Ljusnan och sjön
Bergviken i n. samt gränsen mot Gästrikland i
s.; 359,« km2, därav 332,70 land; 4,030 inv. (1948).
Huvudbygden ligger i anslutning till vattendragen
norrut, medan socknen i övrigt uppfylles av
bergiga skogstrakter med många småsjöar;
Kvarn-bäcksberget når 373 m, medan Bergviken blott
ligger 45 m ö.h. Åkern utgör 9% av landarealen,
ängen 7 % och skogsmarken 69 °/o. Vid N.
stambanan ligga stations- och industrisamhällena
Kilafors* och S i b o (284 inv. 1946). I det sistn.,
som ligger vid Bergviken s.ö. om Kilafors, finnas
kolugnar, sågverk och hyvleri m.m., tillhörande
Skogens kol-ab. Stora skogsarealer tillhöra
Kopparfors ab. Många såväl fasta som lösa
fornminnen äro kända. Kyrkan av sten har delvis
medeltida långhus med stjärnvalv av tegel. Den
erhöll korsform genom tillbyggnader 1778; tornet
restes 1875—7^- Triumfkrucifix från 1300-talet;
ett vackert snidat altarskåp från 1400-talet
förvaras nu bland Enångers kyrkas saml. — Namnet
är sammansatt av gen. av fsv. mansnamnet Hani
och bo, hemvist, gård (se M. Lundgren, ”Svenska
personnamn från medeltiden”, 1892—1934, sid. 96);
i uttalsformen Hambo ingår det i dansnamnet
hambo*. Namnet skrevs 1302 hanabo. — Litt.:
”Två hälsingesocknar”, utg. av N. C. Humble
(1934). P.;Er.
Hanefi’ter, se Hanafiter.
Hanegäll (till hane, tupp, och verbet gala}, i
ålderdomlig stil: tuppens galande om morgnar och
tidpunkten för detta, daggryningen. I sht bekant
från bibelspråket, där ordet motsvarar det i
grekiska NT förekommande alektorofoni’a, hos
judar
— 987 —
— 988 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
