Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hangchou, Hangchow, Hangtschou - Hangelösa - Hangvar - Hangö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANGELÖSA
Hangö.
ning i Hangchouviken, som i sin inre del
ända sedan den tid, då araberna och
portugiserna började driva handel med kineserna, är
så igenslammad, att inga större båtar kunna gå
upp till H. Först var Kanpu (på en udde ö.n.ö.
om H.), sedan Ningpo H:s hamn. H:s
folkmängd uppskattades 1935 av tullverket till 576,000.
H. hade’ sin glansperiod som Sung-dynastiens
huvudstad 1127—1278 (Marco Polos Kinsay).
Sedan gick staden tillbaka och förstördes till
större delen under taipingupproret (1851—64).
Det H., som växt upp sedan dess, har en för
kinesiska städer ovanligt modern och
västerländsk prägel. V. om själva staden ligger en
genom fördämningar skapad sjö, Sihu el. Hsihu
(”v. sjön”), i vilken holmar med tempel, palats
och paviljonger ligga spridda. H. är Chekiangs
industri- och handelscentrum (silke- och
bomullsindustrier, tobaksfabriker), är ändpunkt för
Kejsarkanalen och har järnvägsförbindelse med
Shanghai, Han-kou och Ningpo. Tsien-tang-kiang
och dess bifloder utgöra trafiklederna till prov:s
s. och bergiga delar. H., som förr var säte för
gammalkinesisk lärdom, har handelsskola och
teknisk skola. H. öppnades för utländsk handel
1896. J.C.
Hangelösa, socken i Kinnefjärdings hd i
Västergötland, Skaraborgs län, och församling i
Källby, Broby, Skeby och Hangelösa pastorat i
Kinna kontrakt av Skara stift, n.n.v. om Skara;
25,94 km2, därav 25,90 land; 605 inv. (1948; 24
inv. pr km2). H. är odlad slättbygd, men skog
finns i s.ö. delen av socknen. Åkern utgör 68,2%
ay landarealen, skogsmarken 20,7 °/o. Egendom:
Öredal. Kyrkan, byggd 1872, har föregåtts av
en medeltidskyrka på samma plats av tuktad
sandsten; till kyrkan hör en märklig dopfunt av
sandsten. — Namnet torde innehålla gen. av ett
fsv. mansnamn Hagne samt det omstridda ordet
lösa, trol. besl. med verbet luta och med bet,
äng (se J. Sahlgren i ”Namn och bygd”, 1919,
sid. 96 ff., 107). Det skrevs 1326 in Hagnæløsa
(avskrift), 1346 in Hagnaløsu. EMg;Er.
Hangvar, socken i Forsa ting i Gotlands n.
hd och församling i Hangvars och Halls
pastorat i N. kontraktet av Visby stift, s.v. om
Kappelshamnsviken; 84,18 km2, därav 83,85 land;
719 inv. (1948). H. upptages av jämn
skogster-räng med myrar (Träskmyr med intressant
vegetation). Huvudbygden ligger kring kyrkbyn i
centrum, kring Elinghems ödekyrka i s.v. och
kring Kappelsha.mn vid vikens inre del. I v. är
brant klintkust. Åkern utgör 17% av
landarealen, skogsmarken 48 °/o. Hamnorten K a p p e 1
s-h a m n (224 inv. 1946) har ett 30-tal fiskare
samt tullstation, kalkstensbrott och fisksalteri.
över hamnen, som har c:a 150 m kaj vid 4,0—
1,8 m djup, utskeppas mest sten och trävaror.
Egendom: Ire. Järnåldersgravar finnas flerstädes,
även s.k. kämpgravar och ett par bygdeborgar
(västerut vid Ireviken). Kyrkans kor och
långhus (med mittkolonn) äro enhetligt byggda i
övergångsstil, tornet är unggotiskt (o. 1250).
Dopfunten av kalksten är trol. från 1200-talets
mitt, predikstol och altartavla från slutet av
1600-talet. Flera medeltida träskulpturer
förvaras i Gotlands fornsal i Visby. Av
Elinghems unggotiska lilla kyrka blev ruinen
ren-grävd och konserverad 1923—25. — Namnets
förra led är ett ord ’hang-, ”sluttande” el.
”sluttning”. Senare leden är ett i skilda germ. språk
påträffat ’warup, land vid vatten, ö el. strand.
Kyrkbyn ligger vid en höjd intill en stor,
numera utdikad myr. Se I. Lundahl, ”Falbygdens
by- och gårdnamn”, 1927, sid. 25 ff. Namnet
skrevs på 1300-talet de Hangvaris, de Hanguari
m.m. P.;Er.
Hangö, fi. Hanko, stad på Hangöudd, Nylands
— 991 —
— 992 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
