Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hanegäll - Hanekinds härad - Hanell, Krister - Han Fei-tsï - Hanfot - Hang - Hangar - Hangare - Hangarfartyg - Hangchou, Hangchow, Hangtschou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANGCHOU
na den 3:e nattväkten,
kl. o—3 f.m.
Hanekinds härad i
Östergötlands län, v., s. och
s.ö. om Linköping,
omfattar socknarna Vist,
Landeryd, Skeda, Slaka,
Kärna och Kaga; 271,79
km2, därav 257,46 land;
7,586 inv. (1948). H.
tillhör Linköpings
fögderi och domsaga
(tingsställe Linköping) samt
Domprosteriet av
Linköpings stift. — Namnet
antages vara bildat till
gen. av fsv. mansnamnet
Hane och ett ord, motsv.
isl. kind, släkt, ätt. Bet.
bleve ”Hanes släkt[s [-område]”.-] {+om-
råde]”.+} Antagl. ingår
samme persons namn i
Haninge, häradets gamla
tingsplats, fsv. "Hanahögha, 1390 Hanøgha, d.v.s.
Hanes högar. Se E. Hellquist, ”Svensk
etymo-logisk ordbok”, 3 uppl. 1948, sid. 458.
Härads-namnet skrevs 1370 j hanakind hæredh. P.;Er.
Hanell’, Krister, arkeolog och historiker (f.
% 1904), fil. dr vid Lunds univ. 1935, doc. i
klassisk fornkunskap och antikens historia där 1934,
lektor vid Högre allm. lärov. i Hässleholm 1944,
vid Vasa högre allm. lärov., Göteborg, sedan 1946,
doc. vid Göteborgs högsk. sedan s.å. H. deltog i
de svenska utgrävningarna i Asine i Grekland 1926,
men hans forskningar ha därefter huvudsaki.
inriktats på ämnen ur antikens historia. Bland H:s
skrifter märkas ”Megarische Studien” (dr-avh.,
1934) och ”Das altrömische eponyme Amt” (i
”Skrifter utg. av Svenska inst. i Rom”, 2:2,
1946). C.A.A.
Han Fei-tsi, kinesisk filosof (d. o. 233 f.Kr.),
var lärjunge till Sün-tsi men övergav de
konfuci-anska lärorna till förmån för de taoistiska. Hans
essäer äro värdefulla som tidiga utläggningar av
den taoistiska filosofien, särsk. vissa partier, som
utgöra kommentarer till Lao-tsis aforismer.
Hanfot, en länga av kätting, wire el. tågvirke,
fästad i båda ändar till en last. I längans bukt
anbringas den dragande el. lyftande kraften.
Hang (ty., sluttning), inom segelflygningen
benämning på åsar el. berg, där luften tvingas
strömma upp utefter lovartsidan. För att s.k.
hangvindar skola bildas, måste h. vara av
långsträckt form, ty i annat fall viker luften åt
sidan och den mer el. mindre uppåtriktade
luftström, som fordras för segelflygning, uppstår
icke. Denna uppvind är alltså strängt bunden
till markens form.
Hangar [hagga’r] (av fra. hangar, skjul),
byggnad, avsedd för förvaring av flygplan; bygges
vanl. av betong, trä el. korrugerad plåt. Under
fältförhållanden användas ofta flyttbara h. av
tältduk. Jfr Hangarfartyg.
Hang’are, stropp el. kort, grovt tåg, som
på-kränges mast el. stångtopp och som i sin nedre,
fria ända är försedd med kås el. ring, i vilken
Engelska hangarfartyget ”Illustrious”.
tackel el. taljor kunna huggas för lyftning av
stora tyngder.
Hangarfartyg, flygplanfartyg med så stora och
fria däck, att flygplan kunna såväl starta som
landa på fartyget, samt med sådana utrymmen
under däck, att flygverkstäder, personal och
förråd för ett stort antal flygplan kunna
förläggas ombord. På h. medföras de
flygstridskrafter, som en på världshaven opererande flotta
behöver för spaning, bomb- och torpedanfall.
På Washingtonkonferensen 1922 maximerades h:s
deplacement till 27,000 t vid nybyggnad. Vid
Londonkonferensen 1930 höjdes denna gräns till
35,000 t men sänktes 1936 till 23,000 t. De
närmaste åren efter 1 :a världskriget
omkonstruerades vissa under byggnad varande slagskepp och
slagkryssare till h.; först på 1930-talet började
man konstruera h., som från början avsetts för
sitt ändamål. Vid nybyggnad har den medgivna
maximistorleken ej utnyttjats, enär
tillfredsställande egenskaper kunnat skapas jämväl hos
mindre h. K. ha därför differentierats i mindre
h. om 14—15,000 t, medelstora om 27—30,000 t
och stora om c:a 45,000 t. USA har börjat bygga
ett h., ”United States”, om 65,000 t men
upphört med arbetet i april 1949. Endast
medelsvårt art. och luftvärnsart. förekommer ombord
på h. De vidlyftiga konstruktionerna av
flygplandäcket göra h. mycket sårbara. Det tyska
h. ”Graf Zeppelin” bepansrades icke blott för
skydd av flytbarheten utan även för
flygplanen ombord. H. konstrueras för hög fart,
vanl. lika med kryssares. H. ha färdigställts
förutom av USA, Storbritannien och Japan,
endast av Frankrike och Tyskland. Särsk. av
2:a världskrigets strider mellan USA och
Japan har framstått h:s stora betydelse för
operationer på oceanerna. Förutom på h. medföras
på alla större, moderna krigsfartyg 2—3 flygplan
för taktisk samverkan, ss. eldledning och
ubåts-bevakning, med varje enskilt fartyg. [H.SklBg.
Hangchou [-cå’o], Hangchow,
Hängts c h o u, huvudstad i prov. Chekiang, Kina, på
v. stranden av Tsien-tang-kiang, nära dess myn-
— 989 —
— 990 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
