Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hannas (Skåne) - Hannas (Annas, överstepräst) - Hanne - von Hanneken, Hermann - Hannele - Hanneman, Adriaen - Hannequin, Arthur - Hannerberg, David - Hanngren, Martin - Hannibal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANNAS
Hannas* kyrka.
Foto K. O. Sjöström.
mitt emellan Ystad och Simrishamn; 7,33 km2,
därav 7,30 land; 343 inv. ,(1948; 47 inv. pr km2).
H. ligger på den bördiga, skoglösa slätten med
åkern utgörande 96% av landarealen. Egendom:
Åkesgården. H. har en av de bäst bevarade
romanska kyrkorna i Skåne (slutet av
1100-ta-let). Vackert belägen på en liten höjd gör den
med sina parallella trappgavlar på torn
(tillkommet först o. 1400), långhus och absidförsett kor
ett synnerligen karakteristiskt intryck. N.
långhusväggen saknar fönster; korsvalven slogos vid
medeltidens slut. Valvkappan över altaret
pry-des av en skickligt utförd baldakinmålning från
1700-talets mitt. Den med figurskulptur
smyckade romanska dopfunten av gotländsk kalksten
anses vara ett verk av Sigraf. Triumfkrucifixet
torde stamma från o. 1300, och en välsmidd
ljuskrona av järn har senmedeltida typ. Den
rikt skulpterade altaruppsatsen av ek bär årtalet
1651. — Namnet, som uttalas med grav accent,
torde vara bildat till gen. av mansnamnet Hani
el. hane, skogsfågelstupp, och näs (jfr Hannäs).
Det skrevs 1483 i Hannes. P.;Er.
Hannas (Anna s), överstepräst i Jerusalem 6—
15 e.Kr., tillhörde sadducéernas parti. Enl. Joh.
18:13 förhördes Jesus först för H., ehuru dennes
svärson Kaifas då var överstepräst. I Luk. 3:2
kallas H. överstepräst jämte Kaifas, och i Apg.
4:6 nämnes han ensam överstepräst. H. omtalas
även av Josefos.
Hanne (ant. avlett av pron. han liksom hona av
hon, varvid biformen hane* uppkommit i anslutning
till sammansättningar som orr-, tjäderhane o.s.v.;
el. ock utgående från dylika ord, i vilket fall
formen hanne uppstått genom påverkan av pron. han),
djur av mankön.
von Hann’eken, H e r m a n n, tysk militär (f.
1890). H. blev löjtnant 1909 och inträdde 1917
i generalstaben; kapten 1918. Efter i:a
världskriget verkade H. i sht i riksvärnsministeriet i
Berlin, blev överste 1936 och generalmajor 1938.
Efter att ha blivit pensionerad blev H.
general-fullmäktig för den tyska järn- och
stålproduktionens mobilisering, och efter befordran till
generallöjtnant och general av inf. utnämndes han
i okt. 1942 till överbefälhavare för de tyska
mili
tära styrkorna i Danmark. H. tillträdde denna
befattning under den s.k. telegramkrisen mellan
Tyskland och den danska regeringen och blev
exponent för den skarpare ockupationspolitik, som
därefter inleddes. H. genomförde under de följ,
två åren en rad drastiska åtgärder, präglade av
tilltagande fruktan för en allierad invasion, bl.a.
försök att sätta Jylland i stridsberedskap, att
förlama den växande sabotageverksamheten och
komma resterna av den danska härorganisationen till
livs, vilket förde till slutlig brytning med den
danska regeringen i aug. 1943 och avväpning av
den danska armén; vidare stod H. bakom
arresteringen och upplösningen av den danska polisen
i sept. 1944. I febr. 1945 blev H. återkallad till
Tyskland och degraderad för korruption. Efter
kriget arresterades han och anklagades som
krigsförbrytare i Danmark; han dömdes 1948 till 8
års fängelse men frikändes i juli 1949. J.D.
Hann’ele, drömdikt av Gerhart Hauptmann.
Hann’eman, A d r i a e n, holländsk målare (o.
1601—71), 1623—37 bosatt i England, därefter i
Haag, elev av Ravesteyn och efter
englandsvistel-sen kraftigt influerad av van Dyck. H. är
huvudsaki. känd för sina porträtt av det oraniska huset
och detta närstående engelsk högadel.
Hannequin [ankäD’], Arthur, fransk filosof
(1856—1905). Påverkad av Kants filosofi men ännu
starkare av Leibniz’ har H. under energisk
uppgörelse med den härskande naturvetenskapliga
atomteorien förts till en spiritualistisk-dynamisk
tolkning av tillvarons väsen, ej olik Bergsons. Av
hans skrifter märkas ”Essai critique sur
1’hypo-thèse des atomes dans la Science contemporaine”
(1896, 2 éd. 1899), hans huvudarbete, och ”Études
d’histoire des Sciences et d’histoire de la
philoso-phie” (2 bd, 1908). N.
Hannerberg, Carl David, geograf (f. 29/t
1900), fil. lic. 1937 samt fil. dr och doc. i
geografi vid Göteborgs högsk. 1941, adjunkt vid
Högre allm. lärov. för flickor i Göteborg 1933
—47, lektor vid Vasa högre allm. lärov. där sedan
1947. H. har behandlat historisk-geografiska och
befolkningsgeografiska spörsmål med material
särsk. omfattande äldre skattetabeller från Närke.
Detta har bl.a. fört in H. även på studier av
äldre mått. Bland H:s skrifter märkas ”Närkes
landsbygd 1600—1820” (dr-avh., 1941) och (tills,
med A. Nachmanson) ”Garphyttan” (1945). K.E.B.
Hanngren, Gustaf Martin (1880—1945),
officer vid Dalreg. 1900, löjtnant vid Generalstaben
1911, major där 1920, överstelöjtnant vid
Värmlands reg. 1926 och vid Svea livgarde 1928, överste
och chef för N. skånska inf.-reg. 1929, brigadchef
vid 5:e arméfördelningen 1936, inspektör för inf.
och generalmajor s.å., avsked 1942, generallöjtnant
1945. H. var stabschef vid i:a arméfördelningen
1920—26 och tf. chef för Krigshögsk. 1928—29.
Hann’ibal (feniciska, ”Baals gåva”), kartagisk
fältherre (o. 247—183 f.Kr.), son av Hamilkar
Barkas, följde 237 sin fader till Spanien (enl.
traditionen efter att ha svurit evigt hat mot Rom)
och blev efter dennes död 229 rytterigeneral under
svågern Hasdrubal samt, då denne 221 mördats,
genom härens val överbefälhavare i Spanien.
Fostrad i krigets skola, ”arvtagare till faderns
planer, snille och hat” (Mommsen) var H. fast
— 999 —
— 1000 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
