Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansen, Einar - Hansen, Christian Frederik (arkitekt) - Hansen, Christian Frederik (militär) - Hansen, Mauritz - Hansen, Peter Andreas - Hansen, 1. Hans Christian (arkitekt) - Hansen, 2. Theophilus - Hansen, Constantin - Hansen, Jens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANSEN
ka flottans historia”
(3 bd, 1942—45). H. är
därjämte sedan 1941
ägare av Fridafors
fabriks ab. (papp- och
emballagetillverkning)
och sedan 1946 av
det av honom
grundade Rederi-ab.
Clipper (4 fartyg om
tillsammans 36,000 t dw,
varav 1 under
byggnad). H. har genom
stora donationer
understött Sjövärnskå-
ren samt det frivilliga luft- och sjöförsvaret. C.
Hansen, Christian Frederik, dansk
arkitekt (1756—1845), elev av Harsdorff, hade utövat
en fruktbringande byggnadsverksamhet i
Nordtyskland, innan han 1804 slog sig ned i
Köpenhamn, där han skapade en rad markerat
klassicistiska monumentalbyggnader. Bland hans arbeten
märkas dom- och rådhuset (1815) samt Vor Frue
Kirke (1828).
Hansen, Christian Frederik, dansk
militär (1788—1873), krigsminister 1848—51, 1852—
54 och 1864—65, var en betydande militär
begåvning, skapade
härordningen av 1842 och
arbetade på införande
av allmän värnplikt.
Under 1 :a
dansk-tys-ka kriget ingrep H.
som krigsminister i
överkommandots
planer och övertog själv
en tid överkommandot
på Als. I stort sett
visade han sig vuxen
sin militära ställning.
Däremot kunde den
självrådige och envise
H. icke finna sig till
rätta i riksdagen, vars finansiella makt i militära
frågor han hade svårt att böja sig för och med
vilken han hade flera svåra konflikter. A.O.
Hansen, M a u r i t z Christoffer, norsk
författare (1794—1842), var den förste, som gav vittert
uttryck för den nationella nyväckelsen efter 1814,
och i själva verket centralgestalten i norsk
litteratur ett gott stycke in på 1830-talet, i sht genom
sin novellcykel ”Skizzerede nationale Fortællinger
i Breve fra Carl Mölmann”, som från 1819 inflöt
i ”Morgenbladet” och sedan utgavs i ”Digtninger,
samlede 1825”. I sina ”nationella” skildringar från
bonde- och spec. borgarkretsarna gav H. prov på
en verklighetsbetonad stämningskonst, som direkt
förebådar Björnson och Lie. — ”Noveller og
Fortællinger” i 8 bd (1855—58), urvalsuppl. 1882. Lff.
Hansen, Peter Andreas, tysk astronom
av dansk börd (1795—1874), urspr. urmakare, 1825
dir. för observatoriet på Seeberg vid Gotha,
inlade stora förtjänster inom den celesta mekaniken,
bl.a. genom utarbetandet av tabeller över solens
och månens rörelser (1838—64).
Hansen. 1) Hans Christian H., dansk
arkitekt (1803—83), 1833—57 kungl. arkitekt i Aten,
därefter prof, vid Köpenhamns akad. I Aten
utvecklade H. en rik och betydelsefull verksamhet
som arkitekt i klassicerande stil (t.ex. univ. 1837
—42) och som arkeolog. I Köpenhamn är hans
förnämsta arbete Kommunehospitalet (1859—63).
2) Theophilus Edvard H., den föreg:s bror,
arkitekt (1813—91), efter mångåriga studieresor
i Tyskland, Italien och Grekland från 1846 bosatt
i Wien, där han blev en av banbrytarna för de
”historiska” byggnadsstilarnas epok. Själv
föredrog han att använda klassiska och bysantinska
förebilder, vilka han under greklandsåren
noggrant och med ovanlig förståelse studerat.
Huvudarbeten: vapenmuseet i Wien (1855),
vetenskaps-akad. i Aten (1861), konstakad. (1872—76) och
parlamentsbyggnaden (1873—83) i Wien m.fl. —
Litt.: G. Niemann & F. v. Feldegg, ”T. H. und
seine Werke” (1893). G.S.
Hansen, Constantin, dansk målare (1804
—80). H. vistades i Italien 1835—44. Bland
arbeten* från denna tid märkas ett flertal fina studier
av antika byggnadsverk och folklivsskildringar av
rang, ss. ”Scen på Molon i Neapel” (Kunstmuseet
i Köpenhamn). Hans betydelsefullaste arbete var
utsmyckningen av den stora vestibulen i
Köpenhamns nya univ.-hus (alfrescomålningar med
motiv från grekisk mytologi), ett av de få med den
antika konsten verkligt kongeniala verk, som den
nyklassiska riktningen åstadkommit inom
måleriet. Mindre intimt är hans förhållande till den
nordiska sagan (”Ägirs gästabud”, 1858). H.
skapade även en rad karaktärsfulla porträtt med
präktigt monumental hållning (porträttet av M. G.
Bin-desböll). — Se bild 11 å pl. vid Danmark, konst.
— Litt.: Monogr. av E. Hannover (1901). M.Bjn.
Hansen, Jens Andersen, dansk politiker (1806
—77)> var skomakarson och måste själv lära sig
skomakareyrket. Efter några års arbete som
skomakare sökte H. tillstånd att utan
seminarieunder-visning taga skollärarexamen men fick avslag,
vilket ökade hans misstro och hat mot de
styrande; särsk. A. S. örsted betraktade han sedan dess
som personlig dödsfiende. Tills, med en skollärare
startade han 1842 ”Almuevennen”, där han med
sin vassa och logiska men samtidigt småskurna
penna gisslade ämbetsmän och godsägare. Som
agitator, politisk talare och organisatör i
Bonde-vennernes Selskab företrädde H. en utpräglad
vänsterståndpunkt. En obestridd ledarställning
intog han tills, med Tscherning och B. Christensen
1852—66 i riksdagen och 1856—63 i riksrådet, där
han med mycket hård hand sammanhöll partiet
och med stor taktisk
förmåga manövrerade
det förbi politikens
talrika fallgropar; i
agrarfrågorna var H.
ytterst radikal men
motsatte sig full
näringsfrihet. över
huvud intresserade han
sig mer för
närings-än författningsfrågor.
Han önskade en stark
kungamakt och
betraktade nationalli-beralerna som sina
— 1021 —
— 1022 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
