Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hanöbukten - HAO - Haoma - Hapag - Hapale, Hapalidae - Hapaloderma - Haparanda - Haparandabladet - Hapaxant, monokarpisk el. haplobiotisk växt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAPAXANT
Hanöbukten, bukt på Skånes ö. kust mellan Hanö
och Stenshuvud.
HAO, förk. för Handelns
arbetsgivareorganisation.
Haoma [håc/-], i parsismen en reningsdryck,
beredd av en växt av släktet Eph’edra, vars beredning
och kultiska användning noga beskrives i Avesta.
H. har i den vedisk-indiska religionen en
motsvarighet i soma*.
Hapag, se Hamburg-Amerika-linjen.
Ha’pale, Hapalfdae, se Kloapor.
Hapaloder’ma, fågelsläkte av ordn. surukuer*.
Haparanda, fi. Haaparanta, stad i
Norrbottens län, vid Torne älv 2 km ovanför dess
mynning i Bottniska viken; 3,12 km2, därav
2,82 land; 2,922 inv. (1949); av dessa ha 22,5%
finska till huvudspråk (1930). Sedan Sverige
genom freden i Fredrikshamn 1809 förlorat
Tor-neå, utsågs en utmark under Nikkala by, vid
en vik av Bottniska viken 13 km v.s.v. om H.,
till plats för en ny stad. Emellertid ledde de
gamla handelsförbindelserna till att staden
förlädes till nuv. H., då en by med 8 gårdar, som
1827 fick köpings- och 1842
stapelstadsrättighe-ter. Sistn. år upphävdes stadgandet av 2% 1812
om anläggandet av en stapelstad med namnet
Karl Johans stad på halvön utanför Nikkala,
där läget med hänsyn till sjöfarten skulle blivit
ypperligt och där H:s uthamn nu byggts. En
apologistskola öppnades i H. 1833, lasarett 1861;
gatubelysning (gas) infördes 1867, elljus 1920,
vattenledningsverket togs i bruk 1921. Under
invalidtransporterna i i:a världskriget passerades
H. från ö. av 26,168 och från s. av 37,295
invalider. Till minne av de 219, som avledo under
transporterna, avtäcktes 1919 ett monument på
kyrkogården. Under 2:a världskriget fällde
ryska flygplan vid ett par tillfällen (april 1942,
febr. 1944) bomber mot stadsområdet, dock utan
att vålla nämnvärd skada. Stadens befolkning
var 1870 970, 1900 1,568, 1910 1,423, och 1920
2,780. H. är uppbyggt på den flacka stranden,
som sluttar svagt ned mot älven, och har inom
den egentliga staden ett i stort sett regelbundet,
kvadratiskt gatunät; de yttre, endast spritt
bebyggda delarna ha en mera oregelbunden
stadsplan. Ung. mitt i staden är torget, som skäres
av Köpmansgatan och Torggatan och varest
ligga stadshuset (med stadshotellet) och Statens
småskoleseminarium, inrättat 1874.
Samrealsko-lan från 1905 kompletterades 1935 med
gymnasium; den nya läroverksbyggnaden från 1944—46
har fått sin plats v. om folkskolan och
vattentornet. Husen i staden äro låga och omgivna
av trädgårdar; den största byggnaden var länge
stationshuset. Vid älven och mynningen av
Köpmansgatan ligger den lilla stadsparken.
Staden begagnar Nedertorneå kyrka, belägen
västerut inom stadsområdet; den är byggd av trä
1825 med lanterninförsett torn och restaurerades
senast 1937—38; altartavlan är målad av M. E.
Winge. Förutom högre allm. lärov. och
länslasarett har H. epidemisjukhus och apotek,
tingshus och tullkammare, provinsialläkare,
distriktsveterinär, distriktslantmätare och häradsskrivare.
I H. utges ”Haparandabladet” 3 ggr i veckan.
— N.n.ö. om staden ligger det finska Torneå,
skilt från H. endast genom sankmark och en
rännil, som blott vid högvatten för nämnvärt
med vatten. De båda städerna förenas sedan
1930 genom en väg, tidigare endast genom en
gångbro av trä (Handolinska bron). Sedan 1915
har H. över Karungi förbindelse med det
svenska statsbanenätet. 1919 öppnades den direkta
trafiken med Finland, sedan järnvägsbron över
Torne älv blivit färdig. Linjen mellan H. och
Torneå har både svensk och finsk spårvidd,
varför svenska vagnar kunna gå fram till Torneå
och finska till H. Hamnen har endast en 40 m
lång brygga vid 2,7—1,8 m djup och är således
tillgänglig blott för mindre fartyg; 1946
ankom-mo och avgingo 64 fartyg om tillsammans 23,942
nettoton, alla i inrikes fart, och huvudsaki. i
trafik mellan Luleå och H. samt mellanliggande
platser. Sjöfarten är i regel stängd av is från
början av nov. till slutet av maj. På gr. av
älvbottnens beskaffenhet och landhöjning (c:a 1
m pr årh.) äro fördjupningsarbeten dyrbara och
icke beståndande. H. har därför varit hänvisat
till Salmis hamnplats 8 km s.v. om H. En ny
uthamn för H. och Tornedalen finns emellertid
numera vid Karl Johans stad (se Nedertorneå).
Industrien är helt obetydlig och omfattade 1946
endast 8 arbetsställen med tillsammans 41
arbetare. Ett 40-tal handelsfirmor finnas. Staden
exporterar huvudsaki. lax, smör, trä, tjära och
lappmarksvaror. Av landarealen uppta åker och
äng vardera 24 %, skog saknas, och 52 °/o
redovisas som ”övrig mark”. 1940 levde 37 °/o av
befolkningen av handel och samfärdsel, 26 °/o av
hantverk och industri, 21 % av allmän tjänst och
fria yrken, 7% av jordbruk med binäringar samt
9 °/o av husligt arbete och ospecificerad
verksamhet. I judiciellt hänseende är H. förenat med
Torneå domsaga och tingslag. Staden, som
utgör ett särskilt kyrkobokföringsdistrikt, ingår i
Nedertorneå-Haparanda pastorat i Norrbottens n.
kontrakt av Luleå stift. H. är Sveriges mest
skattetyngda stadskommun. Taxeringsvärdet å
fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1947
166,400 kr och å annan dyl. fastighet 7,635,700
kr; den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s.å. till för fysiska personer
m.fl. 5,554,95° kr och för svenska aktiebolag
m.fl. 296,480 kr. — Namnet är givet efter
Haaparanta by, på vars ägor staden anlagts. Det är
finskt och betyder aspstrand (se K. B. Wiklund i
”Norrbotten”, utg. av G. Bergfors & A. Neander,
skoluppl.; 2, 1930, sid. 340). — Litt.: ”H. stad 100
år”, utarbetad av R. Odencrants (1945). P.;Er.
Haparandabladet, tidning, grundad 1882 i
Haparanda. Den s.å. grundade finskspråkiga tidn.
”Haaparännan-lehti” utges sedan 1923 som
finskspråkig uppl. av H. H., som först redigerades
i liberal anda, är numera organ för högern. Red.
är sedan 1944 Bengt Svanberg (f. 1906). H.
utkommer 3 ggr i veckan.
Hapaxant’ (till grek. hap’ax, en gång, anthei’n,
blomma), monokarpisk el. haplobiotisk
växt, en växt, som blommar blott en gång och
efter frösättningen vissnar bort; p o 11 a k a n t,
polykarpisk el. anabiotisk växt, en
växt, som blommar och sätter frukt flera gånger.
Allt efter längden av den utveckling, som hos h.
— i°53 —
— i°54 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
