Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hapaxant, monokarpisk el. haplobiotisk växt - Hapax legomenon - Haplobiotisk - Haplocheil - Haplochilus - Haplodontidae - Haplofas - Haploid - Haplokaulisk - Haplomi - Haplont - Haploskop - Haplostemon - Haplozia - Happe, Carl Gustaf - Happy end - Hapsal - Haptener, halvantigener - Hapterer - Haptisk - Haptometer - Haquini, Johannes - Haquinius, Algot - Haqvinius, Gustaf - Har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAPAX LEGOMENON
föregår blomningen, talar man om monocykliska
växter (annueller), dicykliska (bienner) och
pleio-el. polycykliska (plurienner).
Hap’ax lego’menon (grek., till hap’ax, en gång,
och legein, säga), språkv., ”blott en gång sagt”,
om ord el. uttryck, som endast en gång
anträffats (belagts) i ett språk.
Haplobiotisk [-biå’-], bot., se Hapaxant.
Haplocheil [-kéi’l], bot., se Klyvöppningar.
Haploch’ilus [-k-], släkte av fam. tandkarpar*.
Haplodon’tidae, se Bäverekorrar.
Haplofa’s (till grek. haplo’os, enkel), biol., se
Kärnfasväxling.
Haplofd, biol., se Diploid.
Haplokaulisk [-äu’-] (till grek. haplo’os, enkel,
och kaulos’, stjälk), bot., se Skott.
Haplo’mi, underavd. bland benfiskarna,
omfattande bl.a. fam. grottfiskar, tandkarpar, gäddor,
prickfiskar och Galaxi’idae.
Haplont [-ånt’] (av grek. haplo’os, enkel), biol.,
beteckning för den haploida, könliga
generationen vid generationsväxling; den diploida,
könlösa generationen kallas d i p 1 o n t.
Haploskop [-å’p] (till grek. haplo’os, enkel, och
skopeVn, betrakta), apparat för mätande av ögonens
relativa ackommodationsbredd; är en
modifikation av Wheatstones spegelstereoskop. Vid
oförändrad konvergens bestämmes största och minsta
objektsavstånd för tydligt seende med båda ögonen
samtidigt, varav ackommodationsbredden beräknas.
Haplostemon [-å’n], se Blomma, sp. 231.
Haplozia, bot., se Aplozia.
Happe, Carl Gustaf, skådespelare (1803—
71). H. började sin teaterbana på
Oxtorgstea-tern och kom 1823 till Djurgårdsteatern, där
Carl Wildner under en följd av år gav
föreställningar under sommarmån. H. var 1826—27
och 1831—33 anställd hos dels F. J. Widerberg,
dels Chr. Svanberg. Sedan Wildner 1834 lämnat
Djurgårdsteatern, var H. knuten till olika
lands-ortssällskap, längst till Pierre Delands, vilket
han lämnade 1856. Han bedrev 1856—57 egen
teaterverksamhet tills, med Anders Selinder. H:s
repertoar upptog bl.a. Horatio i ”Hamlet”,
Rudolf i ”Korsfararna” och hovmarskalken von
Kalb i ”Kabal och kärlek”. A.L.
Happy end [häpp’i end’] (eng.), lyckligt slut,
särsk. med tanke på romaner, (film)skådespel o.d.
Hapsal, estn. Haapsalu (”asplund”), krets- och
hamnstad i Estland, kretsen Wiek, vid en vik
med samma namn mittemot Nuckö; 4,649 inv.
(1934), därav 131 estlandssvenskar. H. är en
berömd kurort. Det var en svensk, en greve
De la Gardie, som upprättade det första
gyttje-badet i H. 1825, och därefter tog kurorten snart
fart. Grundlagt i senare delen av 1200-talet var
H. 1559 under danskt välde, kom 1581 till
Sverige och 1710 till Ryssland, blev 1784 kretsstad,
erhöll järnvägsförbindelse med Reval 1905. Som
H:s uthamn fungerar Rohuküla vid Moonsundet
innanför Dagö. Estlandssvenskarna hade 1931
—40 ett svenskt gymnasium med rikssvenska
lärare i H. Edg.K.
Hapte’ner el. s.k. halvantigener, ämnen,
som ha förmåga att ingå förbindelse med
korresponderande antikroppar men sakna förmåga
att själva framkalla antikroppar. Denna förmåga
kan ett h. i regel förvärva genom att kopplas
till ett äkta antigen, som är artfrämmande för
den organism, som skall immuniseras.
Hapte’rer (av grek. hap’tein, vidfästa),
vidfäst-ningsorgan av särskild typ hos vissa växter, t.ex.
bland blomväxterna hos fam. Podostemona’ceae,
där de likna rötter men äro bildade av enbart
pa-renkymceller, hos epifytiska och på klippor
växande mossor, där de utgöras av rhizoider, samt hos
en del alger och lavar, särsk. busklavar.
Haptisk (av grek. hap’tein, vidröra), som går att
känna på, konstvetenskaplig term, som används
om klara och fasta former. Motsats: målerisk.
Haptome’ter (till grek. hap’tein, vidröra, och
metron, mått), psykol., ett inom psykofysiken
använt instrument för att pröva beröringssinnet.
H. består vanl. av två i varandra inskjutna
cylindrar, varav den inre kan röras med en
mikrometerskruv. Med dess hjälp kunna
nivåskillnader på upp till V1000 mm fastställas och
hudkänsligheten för olika starkt tryck registreras.
Haquini, Johannes, ärkebiskop, se Johannes
Haquini.
Haqui’nius, Johan Algot, pianist och tonsättare
(f. 30/7 1886), studerade som elev vid
Musikkonser-vatoriet 1898—1904 piano för Hilda
Theger-ström, därjämte
komposition för Ernst
Ell-berg och Johan
Lindegren. Efter att ha
fullbordat sin
pianoutbildning för M.
Moszkovski och Ignaz
Friedman har H.
framträtt på talrika
konserter i bl.a.
Stockholm och Göteborg
och därvid vunnit
anseende som en av
Sveriges förnämsta
pianister. Han har också
utövat en omfattande
verksamhet som eftersökt och framgångsrik
lärare. Hans egen produktion omfattar en i Paris
1923 uppförd balett, orkester- och kammarmusik,
sånger och pianostycken i en särpräglad,
sen-romantisk-impressionistisk stil. S.W.
Haqvi’nius, Gustaf, skådespelare,
teaterdirektör (1820—82). Efter studier vid Kungl. teaterns
elevskola ingick H. vid A. P. Berggrens
sällskap och hade med detta under åtskilliga år sin
verksamhet förlagd till Finland. Senare hade
han anställning hos J. W. Weselius, Pierre
Deland, J. P. Roos, W. F. Gille och C. G. Hessler
samt bedrev 1867—70 egen teaterverksamhet i
landsorten. 1870—76 ledde H. Mindre
(Ham-merska) teatern i Stockholm, varefter han tills,
med Gustaf Bergström innehade Södra teatern
1876—82. H. var i yngre år en utmärkt
tenorsångare och användes då mycket inom
älskarfacket i operetten och sångspelet. Senare
framträdde han uteslutande som
karaktärsskådespe-lare inom komedien. Bland H:s mera betydande
roller kunna nämnas Menelaus i ”Sköna Helena”,
Fredrik den store i ”Felsheims husar” och
The-nardier i ”Samhällets olycksbarn”. A.L.
Har, äldre förk. för hektar. Jfr Ha.
— IOS5 —
— 1056 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
