Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - al-Hariri, al-Kasim ibn Ali - Harivamça - Harjagers härad - Harjagers kontrakt - Harjavalta - Harjumaa - Harka - Harkavy, Abraham - Harkebus - Harker, Alfred - Harklöver - Harkrankar - Harkål, tomtört, rissla - Harlan, Veit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARLAN
al-Hari’ri, a 1-K a s i m i b n A 1 i (al-Käsim
ibn cAli al-HarTri), arabisk skriftställare (1054—
1122), mest berömd för sitt arbete Makämät, en
saml. av 50 berättelser, skildrande Abu Zaids från
Sarudj äventyr. Det översattes och efterbildades
tidigt av judar och kristna och har bl.a. översatts
till tyska av Fr. Rückert, ”Die Verwandlungen des
Ebu Seid von Serug” (1826).
Harivam\a (”Haris = Vishnus, d.v.s. Krishnas
genealogi”), indiskt episkt diktverk, som av
indierna betraktas som ett khila, d.v.s. bihang till
”Maha-bharata”. H. består av tre avsnitt, skildrande resp.
Krishnas gudomliga genealogi, hans mänskliga
liv och allehanda på Krishna syftande mytiska
ting.
Harjagers härad i Skåne, Malmöhus län, n.
om Kävlingeån mellan Öresund och Ringsjön,
omfattar kommunerna V. Sallerup, Remmarlöv,
örtofta, L:a Harrie, Virke, St. Harrie, Dagstorp,
Södervidinge, Kävlinge köping, Hög, V. Karaby,
Saxtorp, Hofterup, Barsebäck och Löddeköpinge;
203,41 km2, därav 201,43 land; 11,628 inv. (1948).
H. tillhör Rönnebergs, Onsjö och Harjagers
domsaga (tingsställen Marieholm och
Landskrona), Lunds, Landskrona och Eslövs fögderier
samt Harjagers kontrakt. — Häradet har namn
av kyrkbyn och socknen (Stora) Harrie, där den
forna tingsplatsen var belägen. Häradsnamnet
skrevs 1231 Harthakers Herred (avskrift o.
1300). P.;Er.
Harjagers kontrakt i Lunds stift omfattar
Eslövs stad och Harjagers hd samt delar av
Onsjö och Torna härader. H. består av följ.
8 pastorat: V. Karaby och Saxtorp; V. Sallerup
och Remmarlöv; Barsebäck och Hofterup;
Kävlinge och Hög; örtofta, L:a Harrie, Igelösa och
Odarslöv; St. Harrie och Virke; Södervidinge,
Annelöv, Norrvidinge och Dagstorp;
Löddeköpinge och Borgeby; 21,411 inv. (1948).
HaPjavalta, kommun i Åbo-Björneborgs län,
Finland, ö. om Björneborg; 88 km2, 3,915 inv.
(1946; 64 inv. pr km2), finsktalande. Åkern
upptar 25 km2 (28% av arealen), skogsmarken 47
km2. I H. finnes Outokumpu ab:s stora
kopparsmältverk med 621 arb. (1946), anlagt 1934 i
Imatra och i slutet av 2:a världskriget
överflyttat till H., samt en svavelsyre- och
super-fosfatfabrik, som äges av staten. Vid Kumo älv
ligger Harjavalta kraftverk, som äges av
V. Finlands kraft ab., igångsatt 1939; kraften
ut-vinnes ur forsarna Harjavallankoski och
Pirilän-koski, fallhöjd 26,5 m vid turbinerna, utbyggd
effekt 100,000 hk. Mdn.
Har’jumaa, ty. Harrien, krets, omfattande
nordvästligaste delen av Estland; 5,683 km2; 244,456
inv. (1934; 43 inv. pr km2; exkl. städer 88,405
inv., 15,6 inv. pr km2). Kretsstad Reval.
Harka, redskap för ålfångst, enl. fiskeristadgan
förbjudet att använda. Se Fiskredskap V, sp. 828.
Harka’vy (ry. Garkavi), Abraham, rysk-judisk
orientalist och historiker (1835—1919), 1870
bibliotekarie vid kejserliga bibi, i S:t Petersburg. H:s
forskningar omfattade äldre tiders rysk-judiska
idiom och judarnas historia i Ryssland, Polen och
Litauen. Särsk. känd har han blivit genom sitt
nu klassiska epigrafiska verk ”Altjüdische
Denk-mäler aus der Krim” (1876).
Harkrank, Pedicia rivosa, hona.
Harkebu’s, se Hakebössa.
Harker [ha’ka], Alfred, engelsk geolog och
petrograf (1859—1939), utförde omfattande
undersökningar över Skottlands kristallina
berggrund (bl.a. Skye-eruptiverna) och utgav 1909
”Natural history of igneous rocks” samt 1932
”Metamorphism”, båda för sin tid betydelsefulla
arbeten. H. verkade under en lång följd av år
som lärare i petrografi vid univ. i Cambridge.
Harklöver, art av klöversläktet*.
Harkrankar, fam. TipuVidae, Cylindrotom’idae
och Limnobi’idae av gruppen myggor. H. likna
genom sin långa, smala kropp, sina mångledade
antenner och långa, smala vingar mycket de egentliga
myggorna men ha ännu längre och. smalare,
bräckliga ben, och särsk. den förstn. fam. omfattar bl.a.
mycket stora former med en vingbredd av ända till
5—6 cm. H. uppehålla sig vanl. bland buskar,
ofta i närheten av fuktiga ställen, men ej sällan
ser man de större arterna på fönster el. väggar.
En del av de smärre arterna uppträda ofta i stora
dansande svärmar. Så är t.ex. fallet med de s.k.
vintermyggorna, TrichoRera, som utom på
senhösten även mitt i vintern på milda dagar visa
sig. Larverna livnära sig av levande el. döda
växter. Några äro skadedjur, t.ex. kålharkr
an-k e n*. — Ordet h. är bildat till fsv. har, hår
(syftande på djurens hårtunna ben), och sv. dial.
krank, mygga, el. ett liklydande adj. i bet. smal;
bildl. ynkrygg, stackare (då ofta anslutet till
hare). E.Wn;L.
Harkål, tomtört, rissla, Lap’sana (Lam’
p-sana) commu’nis, av fam. korgblommiga växter,
den enda av släktets 9 arter, som förekommer
i Sverige. Den hör mest hemma på odlad
mark och är allmän inom hela landet. H. når ofta
1 m el. mera i höjd, har flikiga blad med stor
ändlob och gula, fåblommiga korgar i grenig
ställning. Bild se sp. 1083.
Harlan, V e i t, tysk filmregissör (f. 1902), son
till romanförf. och dramatikern Walter H., var
först skulptör och fotograf, därefter skådespelare
och regissör och kom 1935 till filmen, där han
under 10 år regisserat ett antal utsökta filmer,
till vilka han även skrivit manuskripten, bl.a.
— 1081 —
— 1082 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
