Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harg (Uppland) - Harg (Södermanland) - Harg (samhälle i Hargs socken) - Harg (samhälle i Vätö socken) - Hargreaves, James - Hargshamn - Harhund - Hari - Hari, Mata - Haricots verts, svärdsbönor, tur(ki)ska bönor - Hari-Hara - Harijans - Haringer, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARG
Hargs gods, huvudbyggnaden och köksflygeln från
söder.
jämna skogs- och mossmarker samt genomflytes
av Hargsån från den långsmala sjön Gisslan.
Huvudbygden med Hargs bruk ligger norrut.
Till H. höra bl.a. Värlingsö och större delen av
Tvärnö. Åkern utgör 10% av landarealen,
skogsmarken 65 °/o. Största delen av socknen tillhör
H.2); vid det gamla bruket och järnvägen
Danne-mora—Hargshamn ligger samhället H a r g med
386 inv. (1946). Egnahemsområdet och hamnorten
Hargshamn (312 inv.) innanför Galtfjärden
har god, naturlig hamn med en kajlängd av c:a
250 m vid 9—4,2 m djup. 1946 ankommo och
av-gingo 194 fartyg om 90,542 nettoton; främst
utskeppas malm (80,144 t) och trävaror. Sedan
1600-talet har järnmalm brutits inom H. Socknen
har i senare tid lidit kännbart av folkminskningen:
1925 hade den 2,703 inv. Av fornminnen finnas
flerstädes järnåldersgravhögar och stensättningar
samt en intressant runsten. Kyrkan från
medeltidens slut blev på 1700-talet förlängd i ö. och fick
torn i v. Vägg- och valvmålningar finnas från
1514. — Namnet är ett gammalt subst. fsv.
’hargh(er), urspr. med bet. stenhop, därefter
sten-altare och slutl. tempel; jfr Hörby och Höör (se
E. Hellquist i ”Svensk etymologisk ordb.”, 3 uppl.
1948, sid. 337). Namnet skrevs 1291 in parochia
harg, d.v.s. i H. socken. P.;Er.
2) Gods i H.i), 8 km s. om östhammar,
omfattar med underlydande i Knutby, Bladåkers,
Ununge, Börstils och Singö socknar 21,602 ha,
därav 1,763 åker, med ett taxeringsvärde inkl,
industrier av 4,361,100 kr; till huvudgården höra
12,571 ha, därav 547 åker. Huvudbyggnaden av
sten i två våningar med två flyglar uppfördes
på 1750-talet och omges av stor, vacker park. Vid
H. drivas numera sågverk och hyvleri samt kvarn
(80 arb., årstillverkning 1,500 stds trävaror);
järnbruket är f.n. nedlagt. H. nämnes f.g. 1534 och
kom 1638 till landshövdingen H. Kyle. Järnbruk
med masugn och stångjärnshamrar anlades 1668
av riksamiralen greve G. O. Stenbock, som 1664
förvärvat H. Bruk och herrgård brändes 1719 av
ryssarna. 1730 köptes egendomen av friherre E.
Oxenstierna, som 1756 gjorde den till
fideikommiss, vilket 1873 övergick till ätten Beck-Friis.
Nuv. innehavare är friherre C. Beck-Friis. P.
Harg, industrisamhälle inom Helgona och
Nikolai socknar i Södermanland, vid Nyköpingsån
omedelbart utanför Nyköpings n. stadsgräns; 519
inv. (1946), därav 463 i Helgona. Som
industriort har H. gamla anor tack vare sitt läge vid
en fors i ån. En kopparhammare byggdes där
1612, och mynttillverkning ägde rum några år
fr.o.m. 1624; 1743—1859 bedrevs
papperstillverkning här. Hargs fabrikers a b., grundat
1843, nuv. bolag sedan 1874, driver
bomullsspinneri (sedan 1842) och väveri (anlagt 1873)
samt tillverkar bomullsgarn, sytråd och
bomulls-vävnader (varumärke ”Gripen”). Aktiekapital 1
mkr, balansomslutning c:a 3 mkr, årligt
tillverkningsvärde c:a 3,5 mkr, arbetarantal c:a 250.
Bolaget är nära lierat med Stockholms
bomullsspinneri- och väfveri-ab. — Namnet är ett
gammalt subst. med bet. stenhop. I isl. har man en
därur utvecklad bet. (sten)altare, tempel, som
trol. också föreligger i en del av de svenska
namnen Harg (se E. Hellquist, ”Svensk
etymologisk ordbok”, 3 uppl. 1948, sid. 337). Jfr Höör,
Hörby. — Litt.: N. G. Wollin, ”Industrierna vid
Hargs ström under fyra sekler” (1943). P.;A.Lg;Er.
Harg, samhälle i Hargs* sn i Uppland.
Harg, samhälle i Vätö* sn i Uppland.
Hargreaves [ha’grivz], James, engelsk
uppfinnare och industriman (d. 1778). Urspr.
snickare och vävstolsmakare uppmärksammades och
anställdes H. av fabriksägaren Robert Peel med
uppgift att konstruera en förbättrad kardmaskin.
Hans viktigaste uppfinning var dock den s.k.
”spinning Jenny” (benämningens ursprung
obekant), en spinnmaskin med ett stort antal (urspr.
8) vertikala spindlar, som i ett slag
mångfaldigade den enskilde arbetarens prestation. Till en
början begagnades H:s Jenny-maskin endast
inom familjeföretaget men såldes härefter till andra
fabrikanter. Spinneriarbetarna uppfattade
maskinen som ett hot mot deras existens och
förstörde all H:s utrustning. H. tvangs att flytta
från orten och grundade i Nottingham tills, med
en kompanjon ett nytt spinneri samt sattes i
stånd att patentera sin Jenny-maskin 1770.
Patentet, som eljest borde ha tillfört uppfinnaren
en förmögenhet (1778 funnos i England o. 20,000
spindlar), befanns dock värdelöst med hänsyn
till den tidigare maskinförsäljningen. A.Lg.
Hargshamn, hamnort i Hargs* sn i Uppland.
Harhund, hundras, se Hundar.
Hari, ett binamn till den indiske guden Krishna
(Vishnu). — Har i-H a r a, en hinduistisk gud,
som betecknar en syntes av Vishnu och Civa;
framställes i dubbelgestalt.
Hari, Mata, danserska och spion, se Mata Hari.
Haricots verts [arikå’ väT], svärdsbönor,
t u r(k i)s k a bönor, PhasVolus vulga’ris f.
com-press’a, form av stångbönor med bredare och mera
hoptryckta, krökta baljor, vilka användas som
maträtt. Bild se Bönsläktet.
Hari-Hara, hinduistisk gud, se Hari.
Harijans [-ja’ns], av Gandhi skapat namn på de
kastlösa i Indien; det betyder ”Guds (d.v.s.
Vish-nus) barn”. Gandhi utgav också i samband med
sitt arbete för de kastlösa en tidskr. med titeln
”Harijan”.
Ha’ringer, Jakob, tysk författare (f. 1898),
tillhörande den expressionistiska generationen.
H. är främst lyriker (”Dichtungen”, 1925) men
har också skrivit berättelser och filosofiska
uppsatser. H. har översatt Villon, Rimbaud och
Ver-laine.
— 1079 —
— 1080 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
