Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harrison, Frederic - Harrison, Mary - Harrison, Ross Granville - Harrison, Wallace - Harrison, Rex - Harrisons fåra - Harrisse, Henry - Harrissparv - Harrogate - Harrow on the hill - Harry - Harsányi, Zsolt - Harsdorff, Caspar Frederik - Harsdörffer, Georg Philipp - Harsha (Harshadeva, Harshavardhana, Çiladitya) - Harsjuka - Harskår - Harspatt - Harsprånget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARRISON
A. Harrison, ”F. H.: thoughts and memories”
(1926). G. A.
Harrison [härr’isn], Mary, författarinna, se
Malet, Lucas.
Harrison [härr’isn], Ross Granville,
amerikansk zoolog (f. 1870), 1907 prof, i jämförande
anatomi vid Yale Univ. i New Haven, är bekant
för sina odlingar av embryonala vävnader i
lymfa utanför kroppen. H:s övriga arbeten
behandla däggdjursembryologi, transplantation och
regeneration.
Harrison [härr’isn], W a 11 a c e, amerikansk
arkitekt (f. 1895), verksam i New York, där han
varit medarkitekt vid uppförandet av
skyskrape-gruppen Rockefeller Center (1931—40). 1947
togs hans organisationsförmåga i anspråk vid
planerandet av FN-bygget (se Förenta
nationerna, sp. 1083) på ö. delen av Manhattan i New
York. H. är chefsarkitekt för detta med en
rådgivande kommitté vid sin sida, bestående av tio
av de främsta arkitekterna i Europa och USA.
Harrison [härriisn], R e x, engelsk-amerikansk
filmskådespelare (f. 1908), debuterade på scenen
i Birmingham 1924, i London 1930 och i New
York 1936 och har sedermera återvänt till
England för kortare teatergästspel. H. filmade redan
1929 i England och har sedan filmat omväxlande
där och (sedan 1937) i Hollywood och gjort
minnesvärda insatser i filmer som ”Citadellet”, ”Major
Barbara”, ”Nattexpress”, ”Tio dagar i Paris”, ”En
yankee kommer till England”, ”Min fru går igen”,
”Anna och kungen av Siarn”, ”Gentleman på
ga-lejan” och ”Otrogen u.p.a.”. — G.m.
filmskådespelerskan Lilli Palmer. B.Hgn.
Harrisons fåra [härrüsns], med., se Rakitis.
Harrisse [härr’is], Henry, fransk-amerikansk
bibliograf och historiker (1829—1910), kom i
tidiga år till USA, blev advokat i New York och
återvände till Paris, där han ägnade sig åt Amerikas
upptäcktshistoria. Bland H:s arbeten märkas
”Bibliotheca americana vetustissima” (1866—72),
”Excerpta colombiana” (1887), ”Christophe Colomb,
son origine, sa vie, ses voyages, sa famille et ses
descendants” (2 bd, 1884), ”The discovery of North
America” (1892), ”John Cabot, the discoverer of
North America, and Sebastian, his son” (1896). J.C.
Harrissparv, art av släktet bandsparvar*.
Harrogate [härr’ågit], stad i Yorkshire, West
Riding, England, vid ö. randen av Penninska
bergen, 20 km n. om Leeds; 42,885 inv. (1938).
Naturskönt belägen kurort, som har källor med
svavel- och järnhaltigt vatten och livligt besökes
främst på gr. av sina svavelbad.
Harrow on the hill [härriåu ånn Öa hill’], stad
i grevskapet Middlesex, England, 19 km n.v. från
London City; 183,500 inv. (1938). H. har en
berömd public school (Marlborough School),
grundad 1571.
Harry [eng. utt. härr’i], mansnamn, engelsk
biform för Henrik*.
Harsånyi [har’Janii], Z s o 11, ungersk
författare (1887—1943). H. blev internationellt känd
genom en rad briljant gjorda, brett upplagda
romaner med motiv ur historien, vanl. knutna till
någon berömd personlighet ur konstens el.
vetenskapens värld, el. samtiden. På svenska
före
ligga ”Ungersk rapsodi” (1938), en skildring av
Franz Liszt, ”Med en kvinnas ögon” (1939), en
äktenskapsroman ur aristokratien, ”Hans väg mot
stjärnorna” (1940), som har Galilei till
huvudperson, ”Skönt att leva” (1942), som handlar om
Rubens, ”Fest i Budapest” (1943), en skildring
ur societetslivet i den ungerska huvudstaden, och
”Guldäpplet” (1944), som har motiv ur den
grekiska mytologien med den trojanske kungasonen
Paris som huvudperson, kallad ”en ungersk
offen-bachiad”. E.
Harsdorff, Caspar Frederik, dansk
arkitekt (1735—99), elev av Eigtved, Jardin och,
under en studieresa till Paris, av Blondel,
hovarkitekt och akademidirektör. H. är Danmarks store
klassicist inom byggnadskonsten, med rätta
beundrad för sin fina förståelse av antikens anda
och former, bland vilka han spec. älskade och
mönstergillt behandlade den joniska ordningen.
Tyvärr voro hans flesta arbeten numera försvunna
festdekorationer, äreportar o.d. Huvudarbeten:
kolonnaden vid Amalienborg (1795), Kristian VI:s
och Fredrik V:s gravkor i Roskilde domkyrka
(1774—79), hans eget palats och nuv.
Handelsbanken vid Kongens Nytorv samt nuv.
Landmands-banken vid Holmens Kanal. G.S.
Har’sdörffer, Georg Philip p, tysk skald
(1607—58), ämbetsman i Nürnberg. Jämte J. Claj
grundade H. den litterära orden Die
Pegnitzschä-fer. Såväl teoretiskt som praktiskt hyllade han
den italienska barockens stilideal. Huvudarbeten:
”Fravenzimmer Gesprechspiele” (8 bd, 1641—49)
och ”Poetischer Trichter” (3 bd, 1647—53). H.
skrev även andliga dikter, fabler och parabler. —
Litt.: G. A. Narciss, ”Studien zu den
Frauenzim-mergesprechspielen G. P. H:s” (1928).
Harsha (H arshadeva, H ars ha va r dh
a-n a, även kallad Q i 1 a d i t y a, ”dygdens sol”),
konung i Thanesar och Kanauj (606—647), en
av den indiska historiens märkligaste
personligheter. Genom erövringar utsträckte han sitt
välde över så gott som hela Nordindien men
misslyckades i kampen mot Maharashtra i Dekkan.
H. är emellertid mest känd som (sannolik) förf,
till dramerna ”Ratnavali”, ”Priyadarqika” och
”Nagananda”, det senare med buddistisk tendens,
samt som beskyddare av buddismen; under
inflytande av Hüan-tsang sammankallade H. ett
konsilium i Kanauj (643), där Mahayana
officiellt erkändes och Hinayana (se Buddism, sp.
242) förkastades. H:s liv är oss väl känt genom
den vid hans hov levande Bana’s romanartade
biogr. ”Harshacarita” och genom Hüan-tsang. C.F.
Harsjuka, med., se Tularemi.
Harskår, se Harläpp.
Harspatt, veter., se Has.
Harsprånget, lapska Njåmmelsaskam, vattenfall
och kraftverk i St. Luleälv 10 km nedom Porjus.
Fallet bildas i en 10 å 30 m bred, 3 km lång
klyfta med branta stränder. Hela fallhöjden är
63 m, fördelad på 4 avsatser, av vilka den översta,
det egentliga H., är mest imponerande med 27
m fall på 370 m längd. Vattenmängden kan
uppgå till högst 1,500 m3/sek, och under
vinterlågvatten sjunker den efter Suorvajaures
reglering sällan under 200 m3/sek. H. tillhör Staten,
■— 1107 —
— 1108 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
