Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harz - Harzboskap - Harzburg, Bad - Harzburgfronten - Harzerost - Harzget - Harzsångare - Has el. hasled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARZBOSKAP
Broeken från v. samt (t.h.) en by i Harz.
Se även bild 1 å pl. vid Dal.
växer ädelgran- och granskog samt mellan 800
och 1,000 m ö.h. endast granskog. Trädgränsen
ligger c:a 1,000 m ö.h. Ett flertal mossar finnas.
— Under den stora kolonisationstiden 800—-1200
spred sig bebyggelsen över H. ö. om en linje från
Bodedalen till Ilfeld. Omkr. 1000—1350 bröts silver
i H., först vid Rammelsberg och senare också vid
Zellerfeld. Under 1300—1400-talen voro skogarna
tillhåll för rövarband. Emellertid började
bergsbruket åter blomstra i v. H. Järnmalm fanns vid
Elbingerode, Hüttenrode, Harzgerode,
Bennecken-stein, Grund im Iberg och S:t Andreasberg, bly-,
silver-, koppar- och zinkmalm i Rammelsberg.
Under 1500-talet uppstodo bergsstäderna Grund,
Wildemann, Lautenthal, Zellerfeld, Klausthal, S:t
Andreasberg, Altenau, Zorge, Benneckenstein och
Treseburg. 30-åriga kriget och pesten förorsakade
stor tillbakagång, och utvecklingen tog först fart
under 1700-talet samt nådde sin höjdpunkt vid
1800-talets början. Sedan dess har skett en jämn
tillbakagång. En obetydlig brytning fortfar vid
Rammelsberg och Klausthal-Zellerfeld. De
viktigaste näringsgrenarna i v. äro nu skogsbruk,
trä-och stenindustri samt boskapsskötsel och i ö.
åkerbruk med binäringar. H. har också betydande
turisttrafik och vintersport. Bekanta kurorter äro
Braunlage, Schierke och Lauterberg. Större
städer ha uppstått endast nedanför Harz. G.N.
Harzboskap [-ts-], nötkreatursras, se Nötkreatur.
Harzburg, B a d H. [ba’t ha’rtsbork], stad,
kurort och vintersportplats i landet Braunschweig,
Tyskland, vackert belägen vid n. randen av Harz
och den lilla floden Radau; 6,186 inv. (1933). H.,
som är en av de mest besökta platserna vid Harz,
har stora hotell, vilohem, talrika villor och ett
barnsjukhus. Jfr Harzburgfronten.
Harzburgfronten [ha’rtsbork-], benämning på
den koalition, som under 1931 kom till stånd
mellan de s.k. nationella oppositionspartierna och
som fick sitt främsta uttryck i ett gemensamt
massmöte i Bad Harzburg (Braunschweig).
Nationalsocialisterna, Deutschnationale Volkspartei
samt några politiska och ekonomiska grupper av
högerfärg voro anordnare av mötet, men i detta
deltogo också några medl. av Deutsche
Volkspartei och Wirtschaftspartei samt vissa
framträdande enskilda tyskar, ss. generalöverste v.
Seeckt och dr Schacht. Det utåt manifesterade
samarbetet motiverades icke av inre enighet
mellan H:s grupper, som tvärtom livligt
bekämpade varandra. I samband med presidentvalen
1932 samt bildandet s.å. av regeringen v. Papen,
till vilken nationalsocialisterna och de
tysknationella intogo motsatt hållning, bröt H. samman.
Bildandet av samlingsregeringen Hitler—v. Papen
—Hugenberg i jan. 1933 kan i viss mån betecknas
som ett återupplivande av H. el. hellre som
nybildandet av en om H. erinrande partikoalition. B.
Har’zerost [-ts-], se Ost.
Harzget [-ts-], ras av getsläktet*.
Harzsångare [-ts-], tysk ras av kanariefågel*.
Has el. h a s 1 e d, hos husdjuren den ledgång,
som bildas av stora skankbenets nedre ända, de
sex hasledsbenen, den övre delen av skenbenet
samt de båda griffelbenshuvudena. Det största
benet i h., h a s b e n e t, är beläget på den
bakre, yttre sidan, riktat uppåt och bakåt samt
bildar hasspetsen. På hasbenets längd beror bred-
— 1135 —
— 1136 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
