Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harviala - Harwich - Harwich Force - Harvning - Harwood, Sir Henry - Harväppling, getväppling, sandväppling, tallklöver - Harvärja, ta el. gripa till - Harz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARZ
senare ägare bl.a. Kruus, De la Gardie, v.
Fer-sen, v. Troil och Brusin. 1913 övergick godset till
ab. Harviala (släkten Rosenlew). H. var före 2:a
världskriget ett av Finlands största gods, areal
10,700 ha, med mönsterjordbruk, handelsträdgård,
stor plantskola och vidsträckta, välskötta
skogs-domäner. Genom jordöverlåtelse åt den
förflyttade befolkningen i Finland har dess areal
väsentligt minskats. Mdn.
Harwich [härr’ij], stad i grevskapet Essex,
England, på en halvö ytterst på s. sidan av Stours
estuarium; 12,760 inv. (1938). H. har en av
engelska östkustens bästa hamnar, daglig
båtförbindelse med kontinenten; betydande fiske;
cement-och konstgödningsfabrikation. H. är den
viktigaste örlogshamnen på engelska östkusten.
Harwich Force [härr’ij få’s], engelsk sjöstyrka,
under i:a världskriget baserad på Harwich. H.
räknade 3 kryssare, o. 40 jagare och 10 ubåtar
och var direkt underställd amiralitetet. H.
användes för bevakning och handelsskydd i n. inloppet
till Engelska kanalen och för strategisk
samverkan med Grand Fleet vid framstötar mot och
bevakning av tyska bukten.
Harvning, jordens bearbetning med olika slag
av harvar*, har sedan långt tillbaka i tiden varit
den viktigaste metoden för tillredning av jorden
för sådd, myllning av utsäde och gödsel, brytande
av jordskorpa, förstörande av ogräs m.m.
Harwood [ha’Qod], Sir Henry Harwood,
brittisk sjömilitär (f. 1888), blev officer 1907,
utbildades till torpedspecialist och erhöll mångsidig
högre stabsutbildning. 1936 blev H. med rang
av commodore chef för en kryssardivision med
station i Sydamerika. Strax efter krigsutbrottet
1939 vållade det tyska fickslagskeppet ”Admiral
Graf Spee” stort avbräck på sjöhandeln i
Syd-atlanten, och H:s viktigaste uppgift blev att
uppsöka och oskadliggöra detta. Genom god
strategisk beräkning samlade H. sin vitt spridda
styrka av tre kryssare på rätt tid och plats n.
om La
Plata-mynning-en samt lyckades
genom skicklig taktisk
disposition av sina
ar-tilleristiskt underlägsna fartyg driva
”Admiral Graf Spee” svårt
skadad till nödhamn i
Montevideo, utanför
vilken hamn fartyget
några dagar senare
sänktes av egen
besättning. Sjöstriden
vid La Plata ls/i2
1939 uppskattades
livligt i England, och H.
adlades samt befordrades till konteramiral på
dagen för striden. Efter tjänstgöring som bitr,
chef för marinstaben 1940—42 avlöste H. våren
1942 amiral Cunningham i Medelhavet, där H.
lyckades kraftigt motverka förstärkningarna till
Rommel och senare definitivt undsätta Malta.
H., vars hälsa försvagats, blev 1943 viceamiral
och chef för sjöstridskrafterna i ö. Medelhavet
men hemkallades s.å. samt erhöll efter
landtjänstgöring avsked på gr. av hälsoskäl 1945. CSn.
Harväppling, getväppling,
sandväpp-ling, tallklöver, Anthyll’is Vulnera’ria, den
enda i Sverige förekommande arten av det till fam.
ärtväxter hörande släktet Anthyllis, som med sina
40 arter huvudsaki. är utbrett i Medelhavsområdet.
H. är en 1—3 dm hög flerårig ört med 1—5-pariga
blad och täml. små, vanl. gula blommor, samlade
i huvuden. I sht på
kalk-haltigt underlag, ss. på
Ölands och Gotlands alvar,
uppträda flera olika
färgvarianter från svartröda till
blodröda och ända ned till
ljusgula el. nästan vita. H.
är utbredd i s. Sverige ung.
upp till Dalälven och är
genom kulturen spridd i större
delen av landet med vanl.
storblommiga, upprätta
typer. Den var förr ett
läkemedel, särsk. vid sårnader
(därav artnamnet Vulneraria
av lat. wulnera’re, såra). W.
Harvärja, ta el. gripa till h., ta till
flykten; eg. om harens svans, som han vid flykt sätter
i vädret; jfr ty. das Hasenpanier greifen, gripa till
harbaneret.
Harz [-ts] (jfr Hardt), berg i mell. Tyskland
mellan Leine och Saale inom Braunschweig, Anhalt
och de preussiska prov. Hannover och Sachsen.
H. är en c:a 100 km lång horst, begränsad av
förkastningslinjer från krit- och framför allt
tertiärtiden. Berget utgör en rest av den gamla
va-riskiska bergskedjan och består huvudsaki. av starkt
veckade och delvis överskjutna lager från
silur-t.o.m. äldre karbontiden. Under och efter veckningen
framträngde eruptiver, ss. granit, porfyr och diabas.
Vid bergskedjans nedbrytning avsattes permlager,
och under mesozoisk tid låg området helt el. delvis
under vatten. Under jura- och krittiden började
de tektoniska störningar, som efter mellersta
tertiärtidens förkastningar och olikformiga höjningar
omsider gett berget dess nuv. karaktär. Dess n. och v.
sluttningar äro branta. N. gränsen går i ö.s.ö.
riktning över Goslar, Harzburg, Ilsenburg,
Blanken-burg och Ballenstedt till Wipperfloden. Branten i v.
mot triasområdet ö. om Leine är också
framträdande. H. sluttar täml. jämnt i s. och ö. mot
Helmeda-lens och Mansfeldssänkans kalkstens- och
sand-stensområden (perm och trias). H. är en täml. vågig
platå med flera 100 m höjdskillnader, som bero på
bergarternas olika motståndskraft mot erosionen.
Högt över omgivningarna höja sig Broekens och
Rambergs granitlakkoliter (resp. 1,142 och 582 m
ö.h.) samt Bruchbergs och Ackers silurkvartsiter
(resp. 928 och 866 m ö.h.). Sluttningarna äro
sönderskurna av unga dalgångar med trånga klyftor. Så
flyta mot n. Innerste till Leine och Oker till Aller,
mot ö. Bode och Wipper till Saale, mot s. Helme
till Saale och Oder till Leine. Under istiden stack
H. upp ur inlandsisen som en nunatak. övre
delarna av H. ha ett rått klimat. Högsta punkten,
Broeken, har en medeltemp. av under febr. —4°s
och under juli io°i samt en årlig nederbörd
av 1,545 mm, medan motsv. siffror för Klausthal
565 m ö.h. äro resp. — 2°4, 15^7 och 1,430 mm.
S. delen av H. bär ek- och bokskog, men f.ö.
— 1133 —
— 1134 —
Harväppling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
