Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasselmus - Hasselnötter - Hasselquist, Fredrik - Hasselquist, Tufve - Hasselqvist, Jenny - Hasselriis, Louis - Hasselrot, släkt - Hasselrot, 1. Carl - Hasselrot, 2. Pehr - Hasselrot, 3. Berndt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASSELNÖTTER
med i över Mellaneuropa utbredd art, M.
avellana’-rius. H., som i Sverige förekommer sparsamt upp
till Närke, är en liten musliknande form med en
längd av 14 cm, varav hälften kommer på den
täml. långhåriga svansen, öronen äro stora, och i
varje käkhalva finnas 4 strecktecknade kindtänder.
H. är ovan gulbrun med rostgul undersida och vit
bringa. Den lever helst i ekskog med
undervegetation av hassel och är ett livligt djur, som likt
en ekorre hoppar från gren till gren. Födan
ut-göres av bär, saftiga växtdelar, ollon och nötter.
Dagen tillbringar den i ett av gräs och mossa
byggt klotformigt bo. H. samlar vinterförråd och
tillbringar vintern i dvala. H.Bn.
Hasselnötter, se Hassel; chilenska h., se
Guevina.
Hasselquist, Fredrik, naturforskare (1722—
52), med. dr i Uppsala 1751. H. var en av Linnés
främsta lärjungar och företog på hans förslag
1749 en naturvetenskaplig resa till Orienten. H.
besökte Smyrna, genomreste Egypten, Palestina
och Syrien, seglade till Cypern, Rhodos och Chios
samt återvände till Smyrna, där han dog. H:s
rika samlingar inköptes av drottning Lovisa
Ulrika för hennes museum på Drottningholm. De
förvaras nu på botaniska inst. i Uppsala. Linné
utgav 1757 hans postuma ”Iter Palaestinum el. Resa
til Heliga landet”. Efter H. har släktet Hasselquis’tia
av fam. flockblommiga växter uppkallats. [C.V.J.JW.
Hasselquist, T u f v e Nilsson,
svensk-amerikansk präst (1816—91). Prästvigd för Lunds stift
1839 innehade H. prästerlig tjänst i skilda
församlingar i Skåne, tills
han 1852 kallades att
förestå en svensk
församling i Galesburg,
USA. H. blev här en
av grundarna av
Au-gustanasynoden 1860
och dess förste
president till 1870. Från
1863 var H. även
rektor och lärare vid
synodens prästseminarium Augustana College.
Utom teologiska och
uppbyggliga skrifter
utgav H. 1855—89 flera
svensk-amerikanska tidn., bl.a.
Augustanasyno-dens officiella organ ”Augustana”. — Litt.: E.
Norelius, ”T. N. H.” (1900); O. F. Ander, ”T. N.
H.” (1931). S.K.
Hasselqvist, Jenny Matilda Elisabet,
premiärdansös och skådespelerska (f. 31/? 1894), elev
vid Kungl. teatern 1906, figurantska 1910,
uppmärksammades av Fokin 1913 och erhöll genom
honom solopartier i ”Sylfiderna” och ”Cleopatra”,
i vilka hon hade en lysande framgång; blev s.å.
premiärelev och sekonddansös samt 1915
premiärdansös. H. avgick från Kungl. teatern 1919
(men gästuppträdde där så sent som 1941,\ i ”Den
heliga lågan”) och var 1920—21 medl. av Svenska
baletten, varefter hon dansat på flera av kontinentens
större scener, ss. Coliseum i London, Théåtre des
Champs Élysées i Paris, Théåtre du Parc i
Bryssel och Deutsches Theater i Berlin. Hehiies
dans utmärkes av personlig charm och själfull
uttrycksfullhet. — H.
har även varit
verksam som
skådespelerska och dessutom
innehaft större roller i ett
flertal svenska och
utländska filmer
(”Balettprimadonnan”, ”De
landsflyktige”, ”Gösta
Berling” m.fl.). — G.
1) 1918—22 m.
konstnären W. Kåge, 2)
1923—27 m.
trädgårdsarkitekten G.
Reuterswärd. V.Fi.
Hasselriis [-ris], Louis, dansk bildhuggare
(1844—1912) Bland H:s arbeten märkas H. C.
Andersens staty, sedan 1888 i brons i Kongens
Have, Köpenhamn, staty av Heine för Achilleion
på Korfu, 1880, och monumentet på skaldens grav
i Paris. Bäst är H. i smärre
porträttframställningar, ss. bronsstatyetten av den skrivande
Kierke-gaard, 1883, senare i kroppsstorlek i Det kongelige
Bibl:s trädgård i Köpenhamn. H. är representerad
i Nationalmuseum, Stockholm
Hasselrot, från Dalsland stammande släkt. —
Litt.: ”Hasselrotska släktföreningens
publikationer”, 1 (1923) ff.
1) Carl H., ämbetsman (1812—90), borgmästare
i Alingsås 1849, häradshövding 1858 i Ås och
Gäsene hd, 1872 i V. Värends domsaga. Notarie
el. sekr. i Lagutskottet under riksdagarna 1840—44
var H. 1853—58 led. av Borgarståndet och 1867
—76 av F. k., de flesta åren led. av Lagutskottet.
Som politiker ägnade sig H. främst åt mildring
av äldre tiders stränga straff.
2) Pehr Richert H., den föreg:s son, militär
(1861—1937), underlöjtnant i Kronobergs reg. 1880,
överste och chef för Västmanlands reg. 1906,
generalmajor och chef för 2:a arméfördelningen
1914, generallöjtnant 1921, inspektör för inf. 1922,
avsked 1926. H. var sakkunnig i ett flertal
militära frågor inom Lantförsvarsdep. samt ordf. el.
led. av kommittéer, bl.a. av inf.-kommissionen
1920—21. 1923—31 var han ordf, i direktionen för
Arméns pensionskassa. H. utgav ”Sveriges
härordning” (1888) och ”Taktik” (2 bd, 1899—
1901). E.Bz.
3) Berndt Fridolf Engelbrekt H., den föreg:s
bror, ämbetsman, politiker (1862—1930), fiskal i
Göta hovrätt 1892, assessor där 1894, i Svea
hovrätt 1896,
revisions-sekr. 1899, biträde i
olika dep. 1901—02,
led. av bank-,
förenings- och
bolags-kommittéer 1901—08,
justitieombudsman
1906—13, president i
Skånska hovrätten
1913—29,
justitieminister 17A 1914—3% 1917,
ordf, i
Strafflagskom-missionen 1916; jur.
hedersdr i Lund 1918.
Som justitieombuds-
— 1151 —
— 1152 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
