Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasselrot, 3. Berndt - Hasselrot, 4. Bror - Hasselrot, 5. Axel - Hasselrot, 6. Bengt - Hasselrullvivel - Hasselskog, Nils - Hasselsnok - Hasselt - van Hasselt, André Henri Constant - Hasselväxter - Hasselö - Hasselört - Hasselösund - Hassert, Kurt - Hasse Z. - Hasslarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASSLARP
man förvärvade H. ett stadgat rykte som den
svenska folkfrihetens försvarare mot
byråkratiska tendenser hos ämbetsmannakåren, och han
gav i en rad bemärkta ”Ämbetsberättelser” (1907
—13) uppslag till åtskilliga lagförändringar. H.
är Sveriges hittills mest produktive juridiske
förf, med en rad praktiskt värdefulla, ehuru till
formen diffusa och till innehållet splittrade
arbeten: ”Handelsbalken ... jämte anmärkningar ...
och prejudikat” (11 bd, 1893—1908; 2 uppl. 1910
—u), ”Juridik och politik” (3 bd, 1920—21),
”Juridiska skrifter” (19 bd jämte suppl. med
till-lägg, 1921—28). K.
4) Bror Carl H., den föreg:s halvbror (f. 8/ii
1882), jur, examen i Lund 1905, hovrättsråd 1919,
revisionssekr. s.å., exp.-chef i Jordbruksdep. 1918
—20, statssekr. där 1921—23, konsultativt statsråd
i Tryggers ministär 1923—24, regeringsråd 1925,
landshövding i Örebro 1929—47.
5) Axel Emanuel H., sonson till H.i), jurist
(1883—1945). Specialist på patenträttsliga
spörsmål blev H. bergsingenjör 1905, jur. kand. 1911,
var byrådirektör i Patent- och registreringsverket
1914—24, innehade patentbyrå i Stockholm 1924
—45. H. anlitades vid patentlagstiftning 1914 och
1918 och var Sveriges representant vid
patenträttsliga kongresser 1925—26. Bland hans
skrifter märkas ”Patenträttsliga uppsatser” (1914),
”Om försvars- och krigsåtgärder på det
industriella rättsskyddets område” (1918), ”Om den s.k.
vetenskapliga äganderätten” (1928). K.
6) Carl Gunnar Bengt Berndtsson H., son
till H.3), romanist (f.
12/s 1910), fil. dr och
doc. i Uppsala 1937,
prof, i romanska språk
och litteraturer vid
univ. i Köpenhamn
1946. H. har
specialiserat sig inom
dia-lektologi, främst
fran-koprovensalsk, samt
fransk-schweizisk
litteratur och utg. bl.a.
Ӄtude sur les
dialec-tes d’Ollon et du
di-strict d’Aigle (Vaud)”
(gradualavh., 1937)
samt arbeten om possessivpronomina och
termerna för ”aprikos” (i ”Studia neophilologica”,
1938/39 och 1940/41).
Hasselrullvivel, art av underfam. rullvivlar*.
Hasselskog, Nils Adolf Elias, författare (1892
—1936). Efter spridda akademiska studier 1912
—21 tog H. folkskollärarexamen i Göteborg 1922
och blev s.å. folkskollärare där. H., som 1925
blev medarbetare i ”Grönköpings veckoblad”, då
redigerat av Hasse Z., visade sig redan från
början behärska den speciella komiska och parodiska
stil, som utbildats i denna tidn., där han snart
blev den dominerande förf. Av personerna i
miniatyrsamhället Grönköping omhuldade han särsk.
sin yrkeskollega, magister Hagwald, förre
förrädaren Peterzohn, stadens enfant terrible, och den
poetiske varuhusexpediten Alfred Vestlund. I
dennes namn skrev H. en rad parodiska dikter,
pekoralpoesi med en ibland förbryllande, lyrisk
ton (”Guldregn.
Poesi av A:lfr-d V:stl-nd”,
1935, 2 uppl. 1948).
Sina artiklar i
veckobladet samlade han i
”Grönköping i helg
och söcken” (7 bd,
1927—33; urvalet ”Nils
Hasselskogs
Grönköping”, 1946), sina
radioreportage i ”Hallå,
Hallå! Grönköping—
Motala” (1930). H:s
skildringar från den
svenska småstaden i
”idyll och panik” och spec. hans vestlundska
poesi ha beröringspunkter med Birger Sjöbergs
småstadsidyll och Frida-diktning. — Litt.: H.
Ruin, ”Grönköpingsskalden och hans kolleger på
parnassen” (i ”Det finns ett leende”, 1943); A.
Peterson, ”Kring N. H:s konstnärskap” (i ”Svensk
litteraturtidskr.”, 1946), ”N. H. Grönköpings
diktare och tänkare” (1948). C.Fn.
Hasselsnok, zool., se Slätsnok.
Hass’elt [fra. utt. asält’], huvudstad i prov.
Lim-bourg i n.ö. Belgien, 20 km från holländska
gränsen; 28,638 inv. (1947). Järnvägsknut; bryggerier,
sprit- och tobaksfabriker.
van Hasselt [fann], André Henri
Con-stant, belgisk författare (1806—74), född i
Holland men efter flyttning till Belgien 1833
natu-raliserad belgier. H. var först bibliotekarie i
Bryssel och därefter inspektör för de högre
skolorna. Han skrev barnböcker och historiska
arbeten och framträdde även som poet, påverkad
av fransk romantik, särsk. V. Hugo, som under
sin tid i Bryssel 1851—52 var hans vän. H:s
främsta poetiska verk, eposet ”Quatre
incarna-tions du Christ”, publicerades 1867. I ”Études
rhythmiques” försökte han visa, att det franska
språket kunde anpassas efter alla slags musikaliska
rytmer. J. Guillaume har i H:s ”Poésies choisies”
(1901) skrivit en studie över H. E.
Hasselväxter, se Björkväxter.
Hasselö, fiskläge i Loftahammars* sn i
Småland.
Hasselört, art av släktet As’arum*.
Hasselösund, municipalsamhälle (sedan 1894)
och fiskläge i Smögens sn, Bohuslän; c:a 1,5 km
n. om Smögens fiskläge; 0,12 km2; 243 inv. (1949).
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
362,900 kr, till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 521,050 kr (1947). — Namnet är givet
efter sundet vid Hasselön, vilken nämnes f.g. 1748
och är uppkallad efter hasselvegetation.
Hassert, Kurt, tysk geograf (1868—1947),
1899 prof, i Tübingen, 1902 vid handelshögsk. i
Köln, 1917—35 vid tekniska högsk. i Dresden.
Bland H:s arbeten märkas ”Deutschlands
Kolonien” (1899, 2 Aufl. 1910), ”Die Städte,
geogra-phisch betrachtet” (1907), ”Allgemeine
Verkehrs-geographie” (1913, 2 Aufl. 1931), ”Die Vereinigten
Staaten von Amerika” (1922).
Hasse Z., pseud. för förf. H. H. Zetterström.
Hasslarp, stations- och industrisamhälle i
Kat-tarps sn, Malmöhus län, vid statsbanelinjen Åstorp
—Mölle, 15 km n.n.ö. om Hälsingborg; 609 inv.
SU 12. — 1153 —
37 — Red. avsl. V? 49.
— 1154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
