Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasso, Signe - Hast, Nils - Hasta - Hastatus - Hastfer, ätt - Hastfer, Jakob Johan - Hastifolius - Hastig död - Hastighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAST
må nämnas Muriel i ”Ljuva ungdomstid”, Maria
Stuart, Agda i ”Johan Ulfstjerna”, Hilde Wangel i
”Byggmästare Solness”, Anne-Marie i ”Dunungen”
och Eleonora i ”Påsk”. Från genombrottet 1937
i filmen ”Häxnatten” (mot Gösta Ekman)
medverkade H. i en rad filmer, ss. ”Karriär”, ”Vi
två”, ”Emelie Högqvist” (titelrollen), ”Stål”,
”Stora famnen”, ”Den ljusnande framtid” och ”Vi
tre”. H., som var en av svensk teaters och films
största tillgångar, engagerades 1940 till Hollywood
av R. K. O.-Radio men övergick efter ett par år,
utan att ha gjort någon film i USA, till
Metro-Goldwyn-Mayer. Av hennes amerikanska filmer
kunna nämnas ”Himlen kan vänta”, ”Uppdrag i
Bretagne”, ”Det sjunde korset”, ”Huset vid 92:a
gatan”, ”Dubbelliv” och ”Opium”. — H., som
numera är amerikansk medborgare, var 1933
—41 g.m. filmfotografen och -regissören Harry
Hasso. B.Hgn.
Hast, Nils Bernhard, byggnadstekniker (f.
2% 1902), examinerades från Tekniska högskrs
avd. för väg- och vattenbyggnadskonst 1927, var
anställd som byråingenjör vid Stockholms stads
byggnadsnämnd 1929—43, disputerade för tekn.
dr 1943 (”Measuring stresses and deformations
in solid materials”), blev s.å. doc. vid Tekniska
högsk., 1945 prof, i byggnadsteknik där.
Hasta (lat.), fornromersk stötlans, i äldre tid
sannolikt huvudvapnet, senare efter hand ersatt
av det tunga kastspjutet, pilum. En lättare typ,
h. velitaris, användes som kastvapen av
lättbeväp-nade (vVlites). H. pura, ”ren lans”, d.v.s. en lans
utan metallspets, var romarnas äldsta militära
utmärkelsetecken. Som gammal symbol för
egendom nyttjades h. vid vissa rättshandlingar, t.ex.
auktioner; jfr Centumviri.
Hasta’tus, -a, -um (lat., av hasta, lans, spjut),
vanligt artnamn på växter med något spjutlikt
organ.
Hastfer, urspr. från Westfalen stammande ätt,
varav grenar överflyttade till Estland, där ätten
vid 1400-talets mitt var ganska utbredd.
Nedan-nämnde J. J. H. blev svensk friherre 1678, greve
1687 men slöt själv sin ätt. Till en annan gren,
friherrlig 1731, utdöd i Sverige men möjl.
fortlevande i Tyskland, hörde friherre Bengt
Johan H. (1737—1809), vilken som överste och
chef för Savolaksbrigaden 1788 anordnade det
föregivna anfall från rysk sida, vilket gav Gustav
III anledning att bryta freden med Ryssland.
Då H. fruktade efterräkningar, inlät han sig i
landsförrädiska stämplingar med bl.a. G. M.
Sprengtporten, vilka upptäcktes; H. dömdes till
döden men benådades, gav sig utomlands, slutl.
i rysk tjänst, där han avled. C.
Jakob Johan H., friherre (1678), senare
greve (1687), krigare och ämbetsman (1647—
95). Född i Reval kom H. tidigt i svensk
krigs-och hovtjänst. Under skånska kriget blev han
1676 major och överstelöjtnant vid livgardet
och 1677 dess chef samt förvärvade sig genom
tapperhet och duglighet Karl XI :s synnerliga
ynnest. 1686 blev H. generallöjtnant av inf.
och 1687 kungl. råd och generalguvernör i
Livland. Som sådan genomförde H. med
oblidke-lig hårdhet reduktionen i detta land, och hans
inflytande torde ha medverkat till att den
små
ningom utsträcktes
längre, än Karl XI från
början synes ha
avsett. H. blev bittert
hatad av den
baltiska adeln, och harmen
över hans regemente
torde ha bidragit till
att undergräva det
svenska väldet i
Livland. Konungens
förtroende för H. var
dock orubbat, och iöqo
upphöjdes han till
fältmarskalk. P.S.
HastifoFius, -a, -um (lat., till hasta, lans, spjut,
och fol’ium, blad), ofta använt artnamn på växter
med spjutlika blad.
Hastig död el. plötslig, oväntad död på gr. av
någon ”naturlig” dödsorsak, där således individen
ej omkommit genom yttre våld, förgiftning e.d.
(våldsam död), förekommer ej sällan i åldern före
2 år och i vuxen ålder. Dödsorsaken kan då i de
allra flesta fall utredas genom obduktion. Hos
barn är orsaken oftast en kapillär bronkit* el. en
tarmsjukdom, vilka under livet givit inga el. ej
iakttagna symtom. Hos äldre individer finner man
oftast som dödsorsak förändringar i hjärtat el.
dess kärl el. någon inre blödning, men även ett
flertal andra sjukliga tillstånd kunna hos dem
framkalla h. I ett mindre antal fall av h. kan
dödsorsaken genom obduktionen icke med
säkerhet utredas, och dennas uppgift blir då att
fastställa, att intet tyder på att den döde ”av egen el.
annans handaverkan omkommit”. T.Hn.
Hastighet, fys., i allm. ett mått på den
förändring, som en med tiden variabel fysikalisk storhet
undergår pr tidsenhet. Sålunda talar man t.ex. om
avkylnings-h. och uppvärmnings-h. Rörelsen, ett
uttryck för en kropps rörelsetillstånd i ett visst
ögonblick, kan bestå av ant. rotations-h. el.
translations-h. (vid fortskridande rörelse) el.
sammansättas av dessa båda former.
Rotationshastigheten mätes av antalet omlopp pr
tidsenhet el. av den vinkel kroppen vridits på
tidsenheten (vinkel-h.).
Translationshas-t i g h e t e n är den vägsträcka, som kroppen
tillryggalägger på tidsenheten. Denna definition
är dock entydig endast i det fall, att rörelsen är
likformig, d.v.s. då kroppen under lika stora
tidsintervall tillryggalägger lika stora vägsträckor.
Har kroppen under tiden t förflyttat sig sträckan s,
£
blir alltså vid den likformiga rörelsen h. v = -. Vid
olikformig rörelse åter är h. i allm. olika i olika
tidsögonblick. Om kroppen tillryggalägger
väg-elementet ds under förloppet av tidselementet dt,
definieras h. genom uttrycket
v = lim
ds _ ds
dt dt,
där ^-är derivatan av 5 med avseende på t (jfr
Difat
ferentialkalkyl). I absoluta måttsystemet* är
h.-enheten 1 cm/sek. Praktiska enheter äro 1 m/sek
och 1 km/tim. Inom sjöväsendet användes enheten
1 knop = 1 sjömil/tim = 51 cm/sek. Följ. tab. inne-
— 1159 —
— 1160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
