Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hassler, 2. Åke - Hassler, 3. Ove - von Hassler, Hans Leo - Hassler-Göransson, Carita - Hasslo, Hugo - Hasslow, Olof - Hasslö - Hasslösa - Hasslöv - Hasso, Signe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASSO
nell privaträtt i
Stockholm 1924, sakkunnig i
Justitiedep. i
proces-suella frågor samt i
kyrkokommunala
frågor. H. har i
Stockholm verkat även
inom det politiska livet
på den konservativa
sidan, stadsfullmäktig
från 1931, i:e v. ordf,
i stadsfullmäktige 1946,
led. av A.k. 1936.
Bland hans skrifter
märkas ”Förfarandet i
brottmål före domsförhandling” (1923),
”Föreläsningar över den svenska kriminalprocessen”, 1
(1930), ”Utsökningslagen” (i ”Minnesskrift ägnad
1734 års lag”, 1, 1934), ”Svensk exekutionsrätt”,
1—2 (1938—40) och ”Den nya rättegångsbalken”
(1947)- K.
3) O v e Lage Ivar H., de föreg:s bror, präst (f.
25/e 1904), teol. dr i Lund 1935, domkyrkosyssloman
i Linköping 1940. H., som uträttat ett energiskt
arbete för åstadkommande av en förbättring av det
lägre prästerskapets ekonomiska villkor, är sedan
1944 ordf, i Sveriges yngre prästers förbund.
Bland hans skrifter märkas ”Linköpings stift
under biskop Samuel Enander 1655—1670”, 1
(dr-avh. 1935) och ”Det svenska prästerskapets
rekry-teringsproblem” (1942).
von Hassler, Hans Leo, tonsättare, se von
Hasler.
Hassler-Göransson, Ejda Ina Carita, syster
till Ä. och O. Hassler, seminarielärarinna och
språkpedagog (f. 29/io 1890), folkskollärarexamen
1911, fil. lic. 1925, sedan 1932 anställd vid
folkskole-seminariet i Lund, lektor där 1947. H. var 1932
—44 v. ordf, i folkskollärarkårens
skriftspråkkommitté, 1939—42 sakkunnig rörande betygsättningen
i folkskolan och är sedan 1944 led. av Nämnden
för svensk språkvård. De frekvensundersökningar
av våra vanligaste ord, som H. utfört, ha till stor
del kommit att tjäna som underlag för
undervisningen och läroböckerna i modersmålet på skolans
lågstadium. H. har bl.a. utg. ”Det primära
ordförrådet och rättstavningsundervisningen” (1930, 4
omarb. uppl. 1938), ”Rättstavningsskala för
folkskolans A-form” (1930), ”Språkets vanligaste ord”
(I932> 5 uppl. 1944), ”Ur betygens svenska
historia” (i SOU, 1942:11). E.Bng.
Hasslo, Fritz Hugo, operasångare, baryton
(f. 16/s 1911), elev av Haldis Ingebjart och J.
Hislop, har sedan 1940 verkat vid Kungl. teatern.
Bland hans roller kunna nämnas Guglielmo i
”Cosi fan tutte”, Papageno i ”Trollflöjten”,
Bel-core i ”Kärleksdrycken” samt Macbeth och
Rigo-letto. H. har även framträtt som romanssångare
och som solist i Konsertföreningen i Stockholm.
Hasslow, Olof Johnsson, botanist (f. 28/s
1871), kyrkoherde i Kviinge och Gryt, Skåne,
1911. H. har utg. ett flertal arbeten om
kransalgerna, ss. ”Sveriges characeer” (i ”Botaniska
notiser”, 1931) och ”Norges characeer” (i ”Nytt
magasin for naturvidenskapene”, 75, 1936).
Hasslö, socken i Medelstads hd i Blekinge och
församling i Nättraby, Aspö och Hasslö pastorat
i Medelstads kontrakt av Lunds stift, s.v. om
Karlskrona; 8,05 km2, allt land; 1,501 inv. (1949).
Socknen omfattar den kala ön Hasslö och
omgivande mindre öar. Åkern utgör 18 °/o av arealen och
ängen 21 °/o, medan återstoden redovisas som
”övrig mark”. Fisklägena Horn och
Hallarna med Näset ha 296, resp. 608 inv. (1946);
omfattande fiske. H. utbröts 1926 ur Aspö
kommun. Kyrkan av tegel byggdes 1890. — Namnet
syftar på vegetation av hasselbuskar. Det skrevs
på 1670-talet Hasslöö. P.;Er.
Hasslösa, socken i Kinnefjärdings hd i
Västergötland, Skaraborgs län, och församling i Sävare,
Lindärva och Hasslösa pastorat i Domprosteriet
av Skara stift, v.n.v. om Skara; 21,06 km2, därav
21,05 land; 555 inv. (1949; 26 inv. pr km2). H.
är huvudsaki. välodlad slättbygd med ler- och
sandjordar. Åkern utgör 66,4 °/o av landarealen,
skogsmarken 16,7%. Egendom: Hasslösa
(Skräddaregården). Av fornlämningar-finnas bl.a.
skepps-sättningar och domarringar vid Brakelundsåsen.
Kyrkan är från 1894. Stenskulpturer, tillhörande
en medeltida kyrka, äro inmurade i den nya
kyrkans torn. — Namnets förra led är möjl. hassel,
som i fsv. har sms.-formerna hasla- och hasle-;
senare leden är lösa, ett omstritt ord, trol. besl.
med luta och med bet. äng (se J. Sahlgren i ”Namn
och bygd”, 1919, sid. 96 ff.). Det skrevs 1413 i
Hasløsa. I.Mg;Er.
Hasslöv, socken i Höks hd i Halland och
församling i Hasslöv och Våxtorps pastorat i
Laholms kontrakt av Göteborgs stift, s. om Laholm
på och nedanför Hallandsåsen; 39,89 km2, därav
39,36 land; 743 inv. (1949; 18 inv. pr km2).
Huvudbygden är en bördig sandslätt i socknens n.
del, bevattnad av Stensån. På åsens sluttningar
finnas lövskogar och på dess krön torvmossar
och ljunghedar. Åkern utgör 37 °/o av
landarealen, skogsmarken 37%. Egendom: Dömestorp
(med fridlyst skogsparti). Bland fornlämningar
märkes Lugnarohögen*. I dess grannskap ligger
kyrkan, uppförd 1863; endast tornet återstår av
den gamla, romanska kyrkan. Bland inventarierna
märkas målningar av A. Roslin från 1740-talet;
predikstol i barock. — Socknen är uppkallad efter
kyrkbyn, vars namn är bildat till gen. av
mansnamnet Hathar och lev, löv, arvegods (se
”Ortnamnen i Hallands län”, 1, 1948, sid. 7). Namnet
är identiskt med det danska stadsnamnet
Haderslev. Det skrevs 1470 Hersloff, 1475
Haders-löff. I.Mg;Er.
Hasso, Signe Eleonora Cecilia, f. Larsson,
svensk-amerikansk
skådespelerska och
filmskådespelerska (f. 15/s
1915), genomgick 1932
—34 Dramatiska
teaterns elevskola. Sitt
sceniska genombrott fick
H. 1934 på
Blanchetea-tern, där hon spelade
Manuela i ”Flickor i
uniform” och fick en
glänsande kritik. Följ,
år engagerades H. till
Dramatiska teatern;
bland hennes roller där
— 1157 —
— 1158 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
