Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hawaiiöarna, Sandwichöarna - Ekonomisk geografi - Religiösa förhållanden - Litt. - Havamal - Havana - Havandeskap, graviditet, grossess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVANDESKAP
hästar, 139,078 nötkreatur, därav 10,952 mjölkkor,
26,207 får samt 31,684 svin. — Skogsbruket
har ej samma betydelse nu som under den första
tiden av H:s kolonisering. Liksom på de flesta
av Stilla havets större öar var det de värdefulla
träslagen, som först exploaterades av de
europeiska och nordamerikanska kolonisatörerna. —
Några mineraltillgångar finnas ej med
undantag för något järn och mangan, som
emellertid ej kan utnyttjas på gr. av bristen på
bränsle. — Industrien är huvudsaki. baserad
på jordbrukets produkter. Förutom
sockerfabriker och fabriker för framställning av
ananaskon-server finnas andra livsmedelsindustrier, vissa
maskinindustrier, tryckerier samt fabriker för
tillverkning av turistsuvenirer. —
Turisttrafiken är under fredliga tider en av H:s främsta
inkomstkällor. I Honolulu och på andra platser
i ögruppen finnas flera lyxhotell. — Så gott som
hela H:s utrikeshandel är inriktad på
USA. Värdet av exporten uppgick 1940 till 103
mill. $. Importen utgöres huvudsaki. av
flytande bränslen, maskiner, metallvaror, textilier,
födoämnen, gödningsmedel samt bilar. Exporten
består av socker och melass, ananaskonserver,
kaffe, bananer, grönsaker och hudar. —
Kommunikationer. Genom sitt läge ha H.
blivit en ytterst viktig länk i den transpacifiska
flyg- och sjötrafiken. Regelbundna
sjöförbindelser med USA, Canada, Australien, Filippinerna,
Nya Zeeland, Kina och Japan upprätthållas.
Under 1946/47 in- och utklarerades i H:s hamnar
1,175 fartyg om tillsammans 9,161,169 t.
Dessutom finnas regelbundna sjöförbindelser mellan
öarna. Järnvägslinjerna på H. ha en
sammanlagd längd av 1,673 km, varav 1,073 km ägas
av de stora plantagerna. Utmärkta bilvägar
finnas. Flygförbindelser mellan H., USA:s
stilla-havskust, Australien, Nya Zeeland, Filippinerna
samt andra länder inom stillahavsområdet
upprätthållas framför allt av nordamerikanska
flygbolag. De viktigaste hamnarna äro Honolulu
och Pearl Harbor på Oahu och Hilo på
Hawaii. Å.Er.
Religiösa förhållanden. Mission börjades på H.
av American Board 1820 och bedrevs med sådan
framgång, att arbetet 1870 kunde överlämnas åt
de infödda själva (Hawaiian Evangelical
Association), fast under amerikansk överuppsikt.
Dessutom verka katolska missionärer och det engelska
Society for the Propagation of the Gospel.
Nominellt är öarnas hela befolkning kristen, men
självständigheten kom för tidigt, och mycket
missionsarbete återstår ännu att utföra.
Litt.: N. E. A. Hinds, ”The relative ages of
the Hawaiian landscapes” (i ”Univ. of California
Publications in geological Sciences”, 20, 1931—32);
T. A. Jaggar, ”Origin and development of craters”
(1947); O. W. Freeman, ”Economic geography of
the Hawaiian Islands” (i ”Economic Geography”,
1929); J. W. Coulter, ”Pineapple industry in
Hawaii” (därst., 1934); S. B. Jones, ”Geography and
politics in the Hawaiian Islands” (i ”Geographical
Review”, 1938); E. H. Bryan, ”American
Poly-nesia and the Hawaiian chain” (1942). — C.
Skottsberg, ”Vascular plants from the Hawaiian
Islands”, 1—4 (i ”Meddelanden från Göteborgs
botaniska trädgård”, 1926—44), ”H. Ett
vulkaniskt storverk” (i ”Jorden runt”, 2, 1930); O.
Degener, ”Flora hawaiiensis” (1946); O. H. Selling,
”On the late quaternary history of the Hawaiian
vegetation” (i ”Bishop Museum Special
Publica-tion”, 39, 1948). — ”Fauna Hawaiiensis”, utg. av
D. Sharp (3 bd, 1899—1913); E. C. Zimmerman,
”Insects of Hawaii” (5 bd, 1948). — R. S.
Kuyken-dall, ”A history of Hawaii” (1926); R. M. C.
Litt-ler, ”The governance of Hawaii” (1929); H. G.
Pratt, ”Hawaii: Off-shore territory” (1944); A. P.
Sharpe, ”Spotlight on Hawaii” (s.å.); S. K. Stevens,
”American expansion in H. 1842—98” (1945); A
W. Lind, ”Hawaii’s Japanese: An experiment in
democracy” (1946); E. G. Burrows, ”Hawaiian
Americans” (1947); T. B. Clark, ”Hawaii: The 49th
State” (s.å.); R. S. Kuykendall & A. G. Day,
”H., a history, from Polynesian kingdom to
American common wealth” (1948); J. T. Morgan, ”H.,
a century of economic change 1778—1876” (s.å.).
Havamal, isl. Hävamäl, eg. Den Höges (d.v.s.
Odens) ord, en av dikterna i den äldre Eddan.
Den är sammanfogad av åtm. 6 olika dikter,
huvudsaki. i ljööahåttr. Den första,
omfångsrikaste och mest frejdade av dem behandlar
de viktigaste förhållandena i nordbons liv och
ger regler och råd för människans livsföring.
Den inskärper vaksamhet och försiktighet vid
varje steg i livet, vikten av att äga kunskap
och livserfarenhet, att rätt nyttja tiden, att akta sig
för lösmynthet och naiv lättrogenhet, varnar för
överdrifter i mat och dryck och för att alltför
mycket lita på människors gästfrihet. Världen är
trolös och egennyttig. Man får ej göra sig några
illusioner. Allt är förgängligt. Men även vår
pessimism bör ha sina gränser. Ingen är enbart dålig.
Ovärderlig är en trogen vän. Ensligt blir livet
utan vänner och fiender. Hemmet är bäst, om
också bräckligt och ringa. Glad och hurtig må
man bida sin bane och hålla modet uppe i
förtröstan på ett gott eftermäle, sedan livets
vedermödor lyktat. — Därpå följa ett par skildringar ur
Odens liv, av hur han svek och blev sviken i
kärlek. Dikten Loddfafnismål innehåller en del
råd till en ung man, vilka påminna om dem, som
ingå i den första avd. men äro mildare och
humanare i tonen. Åtskilliga brottstycken av olika
dikter ha sammanställts till en dikt om visdom och
runor, det s.k. Runatal, och slutl. uppräknas i det
s.k. LjöÖatal några trollsånger, som Oden uppges
kunna. — Dikten och särsk. den första avd. ger
oss en inblick i de hedniska nordbornas livssyn
som ingen annan eddadikt och knappast något
annat litteraturalster från denna tid. — Litt.: F.
Jönsson, ”H.” (1924). E.H.
Havana, Cubas huvudstad, se Habana.
Havandeskap, graviditet, grosses s, hos
människan är det tillstånd, under vilket kvinnan
inom sin kropp bär ett befruktat ägg. H. börjar,
då ägget befruktats, och avslutas med
förlossningen. Endast dagen för den senare är känd, men
tiden för äggets och sädeskroppens
sammanträffande kan icke fastställas. Följaktligen äro alla
beräkningar av h:s längd osäkra. Man får därför
nöja sig med att beräkna 9 mån. el. 40 veckor
el. 280 dagar efter den sista regleringens början,
men denna tid varierar inom vida gränser, mellan
— 1213 —
— 1214 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
