Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havandeskap, graviditet, grossess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVANDESKAP
Ägg med rötter utvuxna från åderhinnan. Ägget är
fyllt med fostervatten.
240 och 300 dagar, utan att fostret därför behöver
visa tecken till varken ofullgångenhet el.
övermognad. Det första tecknet till h. är regleringens
uteblivande. Konstaterande av h. sker tidigast
medelst biologiskt prov (se Graviditetsreaktion).
Redan 5—7 dagar efter första uteblivna reglering
uppträder i havande kvinnas urin stora mängder av ett
hormon, som till sin verkan i det närmaste
överensstämmer med prolan (se Inre sekretion,
könskört-larna). Det orsakar genom påverkan av inre
könsorganen bl.a. könsmognad och brunsttecken. Dessa
fenomen iakttagas, om urin från havande kvinna
insprutas på icke könsmogna el. kastrerade djur.
— Efter h:s inträdande inbäddas ägget i
livmoderns slemhinna och börjar genast att från sin
yta, den s.k. åderhinnan, utsända talrika rötter,
som sänka sig in i slemhinnan och suga näring ur
den, liksom en växts
rötter ur jorden. Då
ägget blivit större,
förtvina dessa
rötter på större delen
av äggets yta och
kvarstå endast på
ett begränsat
omfång av åderhinnan,
där de utvecklas
kraftigt och nu
benämnas moderkakan.
Innanför åderhinnan
finnes en annan
hinna, vattenhinnan,
som avsöndrar det
s.k. fostervattnet, i
vilket fostret ligger
nedsänkt (se
Foster). Förbindelsen
mellan moder och
foster sker genom
navelsträngen, som
innehåller blodkärl,
som föra blodet till
och från
moderkakan. I denna
blandas icke fostrets
och moderns blod,
Livmoder med ägg under 2:a
havandeskapsmånaden.
utan de äro skilda åt av den hinna, som
bekläder moderkakans rötter. Genom dessa sker
ett livligt utbyte, icke blott av näringsämnen,
utan även av syrgas, som fostret icke kan erhålla
på annat sätt, eftersom det icke kan andas i
fostervattnet. Fostret kan därför liknas vid en dykare,
nedsänkt i vatten, och får sitt syre genom
navel-strängsslangen. — Fostret tillväxer mycket hastigt,
och jämsides därmed tillväxer livmodern, så att
den vid slutet av h. fyller hela bukhålan ända upp
under bröstkorgen, trängande undan andra
bukorgan uppåt och åt sidorna. — Fostrets läge i
livmodern (fosterläge, fosterbjudning)
är i 95 °/o av fallen i huvudbjudning, d.v.s.
huvudet ligger djupast och erbjuder sig åt det
undersökande fingret, vanl. huvudets bakre del
(kronbjudning). I vissa fall ligger sätet el.
fotterna nedåt (sätes-, fotbjudning), och i
sällsynta fall har fostret intagit ett sned- el.
tvärläge. Eftersom huvudet i de flesta fall är starkt böjt
mot bröstet, blir huvudbjudningen i de flesta fall
en nackbjudning, men om huvudet av någon
anledning är böjt ifrån kroppen, kan en pann- el.
ansiktsbjudning uppstå. Då fostret är
full-gånget, inträder förlossning*, då livmodern med
sina sammandragningar driver ut först fostret och
därefter efterbörden (moderkakan och hinnorna).
Jfr Missfall. — I vissa fall befruktas samtidigt mer
än ett ägg, i andra fall kan ett ägg delas strax efter
befruktningen, och sålunda uppstå tvillingar,
tril-lingar o.s.v. Ända till sexlingar äro iakttagna hos
människa (se Flerbörd). — H. medför snart nog
sådana förändringar i moderns organism, att
diagnosen kan ställas. De viktigaste igenkänningstecknen
äro vissa hormonreaktioner, som kunna påvisas
redan en vecka efter den första regleringens
upphörande, förändringar i livmodern, som framträda
1 å 2 veckor senare, samt röntgenfotografering,
som redan i 4:e mån. kan ge en bild av fostret.
Särsk. för diagnos av tvillingar och fostrets läge
har röntgenfotografering fått stor betydelse. Senare
framträda fosterrörelser* och fosterljud*. Även
f.ö. medför h. synbara förändringar i moderns kropp
i form av pigmentering, fläckighet, svullnad av
händer och ansikte m.m. Dessa förändringar bruka
vanl. gå tillbaka efter förlossningen. — H. är ingen
sjukdom men ger stundom anledning till sådan.
Fostret, som får sin näring från modern, sänder i
sin tur sina överflödiga produkter över till
moderkakan, från vilka de gå över i moderns blod.
Härifrån skola moderns organ, särsk. hennes njurar,
avlägsna dem, och om de ej kunna fullgöra detta
tillräckligt snabbt el. fullständigt, hopas slagget i
moderns blod och kan framkalla rubbningar. På
detta sätt förklaras sådana sjukliga fenomen som
havandeskapskräkningar*, äggvita, eklampsi o.s.v.
Även ägget själv kan ge anledning till
komplikationer i form av oriktiga lägen av fostret el.
efterbörden. Av dessa skäl är undersökning av urin och
fosterläge under h. av stor vikt. — En särskild
form av abnormt h. är s.k. utomkveds el.
extraute-rint havandeskap*. En sakkunnig undersökning
under h. är att tillråda, då hotande komplikationer i
de flesta fall kunna avhjälpas el. rationellt
behandlas med minsta möjliga risk för modern. — Litt.:
A. Westman, ”Nio månader. En handledning för
blivande och nyblivna mödrar” (1942). E.E-M
— 1215 —
— 1216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
