- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 12. Grimberg - Hedebosöm /
1217-1218

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havandeskapsavbrott - Havandeskapsförgiftning - Havandeskapskräkningar - Havanna - Havannakanin - Havanna-konferensen, -stadgan - Havard, Henry - Hawarden - Havas - Havdhem - Have - Havel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAVEL

Havandeskapsavbrott. Utom vid missfall* kan
havandeskap avbrytas i förväg av olika
anledningar. Sker detta efter 28:e veckan, kallas det
förtidsbörd. Den är i vissa fall spontan, ss.
vid häftiga el. ihållande sjukdomar hos modern,
våld el. skador på buken, sjukdomar hos fostret med
dettas död m.m. En annan form är den
konstgjorda förtidsbörden (partus arte
praematu-rus), då havandeskapet avbrytes av läkare på gr.
av någon sjukdom (tuberkulos, hjärtfel,
äggvite-sjukdom), som förvärras av havandeskapet. Detta
avbrytes då för att rädda modern, och mindre
hänsyn tages till fostret (se Abortlag). Även vid
bäckenförträngning, som gör passagen av ett
full-gånget foster vansklig el. omöjlig, väljer man ibland
förtidsbörd vid sådana tidpunkter, då fostret är
tillräckligt litet att passera, men likväl tillräckligt
utvecklat att leva, vanl. i 35—36 veckan. För
ingreppet användes ant. medikamentösa medel,
ägghinne-stick el. instrument, som införas i livmodern och
framkalla värkar. — Eftersom beräkningen av
ha-vandeskapstiden är osäker, då man vidare icke i
förväg kan säkert bedöma fosterhuvudets
hop-tryckbarhet under förlossningen och då
erfarenheten visat, att för tidigt födda barn ofta bli svaga
och efterblivna, föredrar man numera vid
bäckenförträngning ofta kejsarsnitt, som med nutida
resurser ger säkrare resultat för fostret, utan att
därför avsevärt öka moderns risker. E.E-M.

Havandeskapsförgiftning. Fastän havandeskapet
är en normal funktion av kvinnans organism, kan
det i vissa fall vålla rubbningar och sjukdom, som
t.o.m. kan leda till döden. ’ Viktigast bland dessa
är äggvites jukdomen. Dess uppkomst kan
enklast förklaras på följande sätt. Den föda vi
intaga, tillgodogöres icke fullständigt av kroppen,
utan en del slagg blir över, som måste bortskaffas,
huvudsaki. genom tarmen i avföringen och
njurarna i urinen. Även hos fostret bildas slagg av
den näring, som det får från modern. Fostret
tömmer under havandeskapet ingen avföring och ingen
el. endast obetydligt urin. Dess slagg föres därför
via navelsträngen över till modern, vars njurar ta
hand om och avlägsna det med hennes urin.
Moderns njurar arbeta alltså både för henne själv och
fostret och gå i de flesta fall väl i land därmed,
men i ung. 10 °/o inträder en insufficiens, vars
första symptom är äggvita i urinen. Den
är vanligare hos förstföderskor än omföderskor
och visar sig icke förr än i havandeskapets senare
hälft. Fortsätter sjukdomen utan att upptäckas och
behandlas, tillkomma ödem i olika kroppsdelar,
ökat blodtryck, huvudvärk, särsk. i pannan,
beroende på ökat hjärntryck, synrubbningar, som kunna
leda till fullständig blindhet, samt blödningar i
olika organ, hjärnan, levern, placenta, vilka
sistnämnda medföra fostrets död. Detta stadium av
sjukdomen kallas eklampsism. I de svåraste
fallen utbryta sedan konvulsioner, e k 1 a m p s i*,
med medvetslöshet, svåra krampanfall, som i ett
icke ringa antal sluta dödligt. Mindre vanligt är,
att anfallen utbryta först efter förlossningen
(barnsängseklampsi); i sådana fall ha
symtom av eklampsism funnits förut.
Njurförändringarna äro olika starkt framträdande i
olika fall, och njurfunktionen kan vara god.
Den äldre uppfattningen av sjukdomen som

ett njurlidande kan därför icke fasthållas, utan
den kan uppfattas som en från ägget
utgående förgiftning, möjligen under medverkan av
någon hormonal rubbning. Härför talar också,
att sjukdomen oftast upphör efter förlossningen.
— Den kan i de flesta fall förebyggas el.
avhjälpas, dels genom lämplig ■ diet (mjölk, grönsaker,
fisk, ej för mycket kött, osaltad föda), dels och
framför allt med regelbundna njurundersökningar
var I4:e dag under graviditetens senare hälft.
Läkaren kan då med lämplig behandling oftast få
äggvitan att försvinna. Tyvärr äro många kvinnor
okunniga härom el. försumma den lika enkla som
viktiga åtgärden. — Vid redan utbruten eklampsi
ligger räddningen ofta i skyndsamt avslutande av
förlossningen. E.E-M.

Havandeskapskräkningar, hyperem’esis
gravida’-rum, uppträda ofta i början efter den första
regleringens uteblivande. De bero på övergång av
ämnen från ägget till modern och upphöra vanl. efter
ett par månader, då modern hunnit vänja sig vid
äggets påverkan på hennes organism. Med
förnuftigt levnadssätt och lämplig behandling kan
obehaget därav nästan alltid övervinnas, och det är
sällsynt, att havandeskapet av denna anledning
behöver avbrytas.

Havanna, Cubas huvudstad, se Habana.

Havannakanin, kaninras, se Kaniner.

Havanna-konferensen, -stadgan, se
Habanakon-ferensen.

Havard [ava’r], Henry, fransk konsthistoriker
(1838-—1921), huvudsaki. specialiserad på holländsk
konst och rumskonst. Bland hans skrifter märkas
”L’art et les artistes hollandais” (2 bd, 1879—81)
och ”Dictionnaire de l’ameublement” (4 bd, 1887—90).

Hawarden [hå’adn], stad i Flintshire i n.
Wales, innanför Dees mynningsvik; 9,230 inv. (1931).
I Hawarden Castle från 1752 bodde W. E.
Glad-stone större delen av sitt liv.

Havas, fransk telegrambyrå, se Agence Havas.

Havdhem, socken i Grötlinge ting i Gotlands
s. hd och församling i Havdhems, Näs,
Grötling-bo och Fide pastorat i S. kontraktet av Visby
stift, n. om Burgsviken; 35,57 km2, därav 35,55
land; 861 inv. (1949). H. omfattar såväl odlad
slätt som skogklädda grus- och hällmarker; i n.
ligger en del av Vastäde myr inom H. Åkern
utgör 49% av landarealen, skogsmarken 31%.
Handelsorten Havdhem har 481 inv. (1946).
Tegelbruk. Flera järnåldersgravfält finnas samt
fyra runstenar. Av den ursprungliga romanska
kyrkan kvarstår koret med absiden, prydd av
bågställningar; den med skulpturer försedda
korportalen samt den övriga kyrkan äro från
1200-talet (bild se sp. 1219). Triumfkrucifix från
1400-talet; träinventarier från 1600- och 1700-talen äro
bevarade. — Namnet är ej fullt klart. Möjl.
innehåller det ett gotländskt ord havde, upphöjd rand,
avseende en långsträckt ås vid kyrkan (se H.
Gus-tavson, ”Gotlands ortnamn”, i
”Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”, 1938, sid. 14). Senare leden
är hem, hemvist, gård. Namnet skrevs på 1300-talet
Haffthem och Hauedem. P.;E.W.;Er.

Have (lat.), hälsningsformel, se Ave.

Havel [ha’fal], högerbiflod till Elbe; kommer
från Middelsee (63 m ö.h.) n.v. om Neustrelitz,
har först s. riktning och rinner genom en lång

— 1218 —

SU 12.

39 — Red. avsl. 4/t 49.

— 1217 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 15 12:26:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-12/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free