Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havre, Le (de Notre-Dame-de-Grâce) - Havrebladlus - Havregås - Havrerot, haverrot - Havresot - Havretrötthet - Havrevold, Finn - Havreål - Havrincourt, Louis de Cardevaque - Havsabborrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVREBLADLUS
Hamnen i Le Havre.
en betydande örlogsbas, men därefter har
stadens hamn till största delen använts i den
fredliga sjöfartens tjänst. Under i:a världskriget
spelade H. en mycket viktig roll för tillförseln
till de allierade arméerna på västfronten, särsk.
efter de belgiska storhamnarnas fall. 2:a
världskriget medförde för H:s del en mycket
omfattande förstörelse genom allierade flygangrepp på
staden under den tyska ockupationen av
Frankrike. Den äldsta stadsdelen blev totalt utplånad
och även den övriga delen av staden svårt
bombskadad. Stadens äldsta byggnadsverk, Notre
Dame-kyrkan, skadades mycket svårt. Hamnen
blev även utsatt för omfattande skador men har
i stort sett redan hunnit iordningställas. H.
ligger 246 km v.n.v. om Paris och kan betraktas
som dess uthamn, förenad med detta genom den
segelbara Seine och den 25 km långa
Tancar-ville-kanalen, som förbinder flodmynningen med
H. Hamnen är innanför en av vågbrytare
skyddad för-hamn utbildad som dockhamn med 9
slutna bassänger, vilka ha en sammanlagd
kajlängd av 11,130 m. Utöver dockhamnen har man
numera övergått till att även bygga en för
tidvatten öppen, stor bassäng med djup av vid kaj
12 m och i övrigt 6 m under lägsta vattenstånd.
Storsjöfisket är fortfarande betydande.
Industrien består av skeppsvarv och därmed
sammanhängande mekaniska verkstäder, fabrikation
av motorer, oljor, textilvaror, färgträextrakt. I
H. finnas högre handels-, navigations- och
fiske-riskolor, geologiskt, konsthistoriskt och
arkeologiskt museum, oceanografiskt inst. och
handelskammare. Vidsträckt rederirörelse (Compagnie
générale transatlantique). Regelbunden
förbindelse med New York och de flesta av Europas,
Amerikas och Afrikas stora hamnar. H. är en
betydande badort. [J.FJA.Er.
Havrebladlus, se Häggbladlus.
Havregås, art av tavlacksläktet*.
Havrerot, haverrot, art av haverrotsläktet*.
Havresot, se Sotsvampar.
Havretrötthet, se Havreål.
Havrevold [-vål], Finn, norsk författare (f.
1905). H. är född i Oslo, utbildade sig till
arkitekt vid Norges Tekniske höyskole och har
sedan 1930 arbetat som tecknare, varvid han
främst sysslat med bokutstyrsel för skilda
norska förlag. Han gjorde en studieresa till USA
1933—34, till Frankrike 1938—39. Han
debuterade 1939 med ”Det raker ikke Andersen”, en
saml. artistiskt utformade noveller, och har
sedan utg. romanerna ”Til de dristige” (1946), en
inträngande psykologisk skildring av två bröder,
som få representera var sin människotyp, den
handlingskraftiga och den kontemplativa, och
”Walter den fredsommelige” (1947), en studie i
en medelålders mans själsliga komplikationer. E.
Havreål, samma rundmaskart som benämnes
betål*. Där den förekommer i större mängd,
inträder i jorden s.k. havretrötthet (jfr
Bet-trötthet).
Havrincourt [avräuko’r], Louis de C a r d
e-v a q u e, markis d’H., fransk diplomat (1707—67),
ambassadör i Stockholm 1749—62, sedan i Haag.
Genom sin nära förbindelse med hattpartiets
ledning utövade han starkt inflytande på svensk
politik. Han hemkallades 1762 på egen begäran,
sedan hattarna 1761 beslutat söka fred med
Preussen i det pågående sjuårskriget.
Havsabborrar, Serran’idae, fam. av underordn.
abborrliknande fiskar, en av de artrikaste fam.
bland benfiskarna. De flesta arterna förekomma
i varma el. tempererade hav men några i
sötvatten. Nästan alla äro matnyttiga, många av
1227
— 1228 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
