Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsålsläktet - Havsänglar, ängelhajar - Havsödla - Havsöring - Havsörn - Havsöron - Hawthorne, Nathaniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVSÄNGLAR
Havsängel, Squatina squatina.
anträffas vid Sveriges västkust Unga ex. ha
fångats i flodmynningar. De utvuxna larverna
beskrevos redan 1763 som Leptoceph’alus morri’sii,
och 1886 påvisades deras omvandling till havsålar.
Havsålen når vanl. en längd av 1,5 å 2 m, ibland
ända till 3 m med en vikt upp till 80 kg. Fångsten
i ö. Nordatlanten, huvudsaki. från Storbritannien
och Frankrike, uppgår årl. till 5 å 6 mill. kg. med
ett värde av nära 2 mkr. — Under namn av havsål
föres emellertid i marknaden även flådd pigghaj
utan huvud. N.Rn.
Havsänglar, ängelhajar, Rhi’nidae, fam. av
ordn. hajar. Kroppen är tillplattad uppifrån neråt,
rockliknande, bröstfenorna mycket stora men ej
sammanvuxna med huvudets sidor, bukfenorna
ävenledes stora, ryggfenorna sitta långt bakåt på
stjärten, spruthålen stora, halvmånformiga.
Squa-ti’na (Rhina) squatina, 1—2,5 m lång, ryggen
grågrön med mörka fläckar, buken vitaktig, föder
10—20 ungar, med vidsträckt utbredning i
oceanerna och flera gånger påträffad i Skagerak och
Kattegatt. N.Rn.
Havsödla, Amblyrhyn’chus crista’tus, art av
ödle-fam. leguaner. Färgen är gråsvart. Längs ryggen
och den från sidorna hoptryckta svansen går en
hög hudkam, fotterna äro beväpnade med kraftiga
klor, med vilkas hjälp den klättrar omkring på
kustklipporna. Längd 1 Vs m. H. finnas på
Galapa-gosöarna och är den enda nutida ödla, som lever i
Havsödlor.
havet. Den simmar utmärkt. Födan utgöres av
havsalger, vilka den plockar under ebbtiden.
Äggen läggas ant. i sanden el. också i hålor under
lavablock. Y.Ln.
Havsöring, se Laxöring.
Havsörn, Haliaè’tus albicilVa, art av underfam.
örnar, kännetecknas av stark, i spetsen nedböjd
näbb och korta, endast till hälften fjäderklädda
tarser. Färgen är hos de gamla fåglarna brun,
huvud och hals brunvita, stjärten vit. Ungfåglarna
äro helt mörkbruna. Längd 95 cm. Honan är
större än hannen. H. finns i n. Europa och Asien
till Japan samt på Grönland. Under flyttningen
förekommer den även i sydligare trakter. I
Sverige häckade h. förr vid kusterna och de större
insjöarna från Skåne upp till Lappland men är nu
starkt decimerad. 1940 uppskattades antalet
häckande par till 40, de flesta vid Södermanlands
och Upplands kust. Sitt bo bygger den i gamla
träd el. på klippavsatser. Det består av grova
grenar och grästorvor samt kan bli ett par m i
genomskärning. Äggen, vanl. 2, äro smutsvita,
ofläckade. Födan utgöres av fisk och havsfåglar,
särsk. dykänder, samt döda djur. De äldre
fåglarna äro stannfåglar, de yngre stryka omkring
el. flytta. Fridlyst hela året. — Bilder se pl. vid
sp. 1237. Y.Ln.
Havsöron, zool., se Haliotis.
Hawthorne [hå’bån], Nathaniel, amerikansk
författare (1804—64). H. växte upp i Salem, Mass.,
en fordom blomstrande stad, som sjunkit tillbaka
till obetydlighet, och han tillhörde en släkt, som
undergått ett liknande öde. Denna hans
härstamning och uppväxtmiljö ha satt djupa spår i hans
andliga utveckling, bl.a. i en skygghet och känsla
av främlingsskap, som kom honom att fly den
yttre verkligheten för den inre. Hans första
litterära arbeten väckte
föga uppmärksamhet.
Det var först romanen
”The scarlet letter”
(1850; sv. övers. 1873,
flera senare uppl.), en
ypperlig skildring ur
det forna puritanska
samfundslivet i New
England, som i ett
slag gav honom
vidsträckt litterär
ryktbarhet. Bland hans
övriga arbeten
märkas ”The house of the
seven gables” (1851;
sv. övers. 1874), som han själv satte högst bland
sina verk, ”Tanglewood tales” (1853; sv. övers.
1869) och ”The Blithedale romance” (1852), som
bygger på H:s minnen från Brook Farm (ett
försök att skapa ett kommunistiskt samhälle efter
Fouriers idéer). — H:s puritanska härstamning
har satt sin prägel på hans författarskap; dess
centrala motiv är synden och syndens betydelse
i en människas andliga liv och utveckling. Hans
styrka är den fina psykologiska analysen. Som
stilist är han den mest framstående inom den
litterära New England-skolan. — ”The complete
works”, utg. av G. P. Lathrop (13 bd, 1882—99).
”The American notebooks” (1932). — Litt.: J.
— 1239 —
— 1240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
