Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hawthorne, Nathaniel - Havtornsläktet - Hawtrey, Ralph George - Havulk - Haxe - Haxthausen, Frederik - Hay, 1. Bernhard - Hay, 2. Berndt - Hay, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAY
Havtorn, Hippophaè
rham-noides.
Hawthorne, ”N. H. and his wife” (2 bd, 1885);
L. Schubert, ”H. the artist” (1944); Jane Lundblad,
”N. H. and the tradition of Gothic romance” (1946),
”N. H. and European literary tradition” (1947);
monogr. av bl.a. L. Morris (1927), H. Gorman
(s.å.), N. Arvin (1929) och E. Mather (1940). A.Km.
Havtornsläktet, Hippoph’aè [HippopKaes), av
fam. Elaeagna’ceae, omfattar 2 arter, greniga buskar
med lansettlika, på undersidan silverglänsande blad.
H. rhamnoi’des,
havtorn, h a v s t ö
r-n e, finnbär, som
är utbredd från
Västeuropa till
Altaiom-rådet och i Sverige
förekommer här och
var på havsstränder
från Roslagen till
Västerbotten samt i
Bohuslän vid
Lysekil, är en 1—3,5 m
hög, tornbeväpnad
buske med små,
dioika, rostfärgade
blommor och
rödgula, brunt
punkterade, syrligt smakande
bär- el.
stenfruktlika skenfrukter.
Väx
ten odlas ofta, dess ved användes till
svarveriar-beten, och dess frukter kunna förtäras. H.
sali-cifol’ia från Himalaya odlas stundom i
trädgårdar. A.Ve.
Hawtrey [hå’tri], Ralph George, engelsk
nationalekonom och ämbetsman (f. 1879), anställd
i finansdep. 1904, chef för dess utredningsavd.
1919. H. har bedrivit ett omfattande författarskap
och spelat en framträdande roll i den ekonomiska
diskussionen ang. penning- och
konjunkturfrågor. Han hävdar en renodlat monetär
konjunkturförklaring (”Good and bad trade”, 1913) och
tilldelar handlandena en viktig roll i det
ekonomiska skeendet. I bankfrågor har han förfäktat
guldmyntfoten (”Currency and credit”, 1919, 3
ed. 1928, ”The gold standard in theory and
practice”, 1927, 5 ed. 1947, och ”The art of
central banking”, 1932). Bland viktigare senare
skrifter märkas ”A century of bank rate” (1938)
och ”Economic rebirth” (1946). 1946 blev H.
president för Royal Economic Society. Ln.
Havulk, fiskart, se Marulk. — Jfr Halvulk.
Haxe, en från Finland härstammande
benämning på ett flatbottnat mindre fartyg, som från
1700-talets början allmänt användes vid
Bottenhavets kuster, dels som fraktfartyg, dels för fiske.
De mindre h. voro klinkbyggda och odäckade,
de större kravellbyggda och däckade. De tidigaste
finska h. hade trol. en längd av c:a 13 m och
voro riggade med e n mast, som förde ett
symmetriskt råsegel. Senare kom benämningen att
gälla kustfartyg av täml. olika karaktär och
storlek, vilket framgår av skeppslistan på staden
Gävles fartyg 1783—84; däri omnämnes, att
antalet h. var 36. Av dessa voro 5 galeaser på
mellan 33 och 47 läster, 5 jakter på 17—25 läster
och de övriga 26 på 7—17 läster. Antalet h. i
Gävle ökades till 60 st 1794, men 1837 funnos
endast 27 kvar och 1873 blott 4. Vid sekelskiftet
var den sista h. i användning som lastfartyg. —
Litt.: Ph. Humbla, ”H. och storbåtar” (i
”Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm,
årsb.”, 1944). T.Hrn.
Haxthausen, Frederik Gottschalk,
dansk-norsk officer (1750—1825), tjänstgjorde som
major under prins Karls av Hessen infall i
Sverige 1788, blev s.å. intendent för norska hären,
1802 generalmajor. Efter en tids tjänstgöring i
Danmark återvände H. till Norge, vann Kristian
Fredriks förtroende och blev efter dennes
utropande till norsk konung chef för finansdepartementet i
Norges första regering. Han gjordes ansvarig
för vissa av norska arméns motgångar under
kriget med Sverige och för att ha tillrått
konventionen i Moss. Ställd inför riksrätt blev han
frikänd 1815. B.
Hay [hal], 1) Anders Bernhard H.,
industri-idkare (1835—1917). Sedan H. genomgått
Göteborgs handelsinst, anställdes han vid J. E.
Lundströms tändsticksfabrik i Jönköping och blev 1863
chef för det bolag, som övertog driften av
fabriken, sedan Lundström lämnat densamma. Tack
vare H:s organisationsförmåga och skicklighet
utvecklades Jönköpings tändsticksfabriks-ab. under
hans ledning 1863—98 till ett världsföretag.
2) Berndt H., den föreg:s son, industriman,
kabinettskammarherre (1864—1937), urspr. officer
(ryttmästare i reserven 1905), knöts 1898 till
Jönköpings tändsticksfabriks-ab. och blev 1903 dir.
för Jönköping & Vulcans tändsticksfabriks-ab.,
1917 dir. i Svenska tändsticks-ab. H. var ordf, i
Sveriges industriförbund 1916—17.
Hay [héi], John, amerikansk diplomat (1838—•
1905), advokat i Illinois 1861, privatsekr. hos A.
Lincoln 1861—64, efter 1865 verksam på skilda
poster inom
utrikesministeriet och olika
beskickningar, 1897—98
sändebud i London,
från 1898 till sin död
statssekr. Som sådan
fick H. i samband med
unionens
imperialistiska politik och livliga
utrikespolitik en
större arbetsbörda än
någon av sina
företrädare. Han avslöt 1898
fred med Spanien,
proklamerade och
genomdrev 1898—99 ”den
öppna dörrens” grundsats med avseende på Kina
samt handlade de svårlösta frågor, som uppstodo
i samband med övertagandet av Panamåkanalen.
1899 avslöt han med det brittiska sändebudet i
Washington, J. Pauncefote, ett fördrag, ang.
upphävandet av Clayton-Bulwer-traktaten*, vilket
emellertid förkastades av unionssenaten. Nya
förhandlingar ledde till den s.k.
Hay-Pauncefote-trak-taten 18/ii 1901, som ratificerades av senaten och
som gav USA så gott som fria händer vid det
tillämnade kanalbygget och den blivande kanalens
skötsel; dock stipulerades lika rätt för alla
nationers tartyg att begagna sig av kanalen. De
därefter följ, underhandlingarna med Colombia
för
— 1241 —
— 1242 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
