- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 12. Grimberg - Hedebosöm /
1245-1246

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haydn, 1. Joseph - Haydn, 2. Michael - Haydon, Benjamin Robert - Haye, La - von Hayek, 1. August - von Hayek, 2. Frederic

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAYEK

Joseph Haydn.

Målning av C.-L. Seehas. Landesmuseum Schwerin.

en mängd insprängda ungerska (kroatiska)
detaljer, men även ett inslag av dittills okänt allvar
och innerlighet. Stor betydelse för musikens
tekniska utveckling fick hans kammarmusik (särsk.
framträdande äro stråkkvartetterna, bl.a. opus 64,
74 och 76). I sht efter de ”Ryska kvartetterna”
(1781) lyckas H. utforma det speciella
”kammarmusikspråket”, den fina, intima och själfulla
samverkan mellan de fyra instrumenten, som alltjämt
betraktas som den äkta kammarmusikens innersta
väsen. Särsk. lyckades H. på ett utomordentligt
sätt giva den s.k. genomföringsdelen en idealisk
utformning och ett idealiskt innehåll, i det att han
här lade stor vikt vid det tematiska arbetet, som,
särsk. sedan han i åratal sysslat med
kontrapunktiska studier, fick den fritt polyfona prägel,
som blivit förebildlig icke blott för Mozart och
Beethoven utan, indirekt, även för alla senare
kammarmusikkompositörer. — Man har tidigt kallat
H. symfoniens och kammarmusikens fader;
korrekt är detta uttryck ej, i det att nyare studier
visat, att både symfonien och kammarmusiken
florerat långt före H:s tid; icke ens till dess nyare
”wienklassiska” form är han ensam upphovsman.
Verkliga förhållandet är däremot, att han förstod
att fylla välkända former med nytt och lödigare
innehåll, som utmejslats med en fint genomarbetad
teknik, och därmed kommit att framstå som den
förste verkligt store tonsättaren på området. —
Litt.: C. F. Pohl, ”J. H.” (2 bd, 1875—82; fullb.
av H. Botstiber 1927); L. Schmidt, ”J. H.” (1898,
2 Aufl. 1907); A. Sandberger, ”Zur Geschichte des
Haydnschen Streichquartetts” (i hans
”Ausge-wählte Aufsätze”, 1, 1921); C. G. S. Mörner, ”J.

H.” (1945). Grundläggande för studiet av
källmaterialet till H:s verk äro J. P. Larsen, ”Die
Haydn-Überlieferung” (1939) och ”Drei H. Kataloge in
Faksimile” (1941). E.A.

2) Johan M i c h a e 1 H., den föreg:s bror,
tonsättare (1737—1806), ärkebiskoplig kapellmästare i
Salzburg, senare organist och konsertmästare vid
domkyrkan där, särsk. produktiv på
kyrkomusikens område, skrev dessutom symfonier och
kammarmusik. C. M. v. Weber och A. Reicha voro
elever av H. Ny uppl. av en del av hans
kompositioner har utkommit i ”Denkmäler der
Ton-kunst in österreich”. — Litt.: Otto Schmidt, ”J.
M. H.” (1906).

Haydon [heidn], Benjamin Robert,
engelsk porträtt- och historiemålare (1786—1846).
Urspr. skollärare kom H. 1804 till London, där
han 1806 besökte akademiens aftonskola men
huvudsaki. bedrev självstudier. Bland hans verk
här märkas ”Flykten till Egypten” (1806), ”Kristi
intåg i Jerusalem”, ”Lazari uppväckande” (1822)
och ”Napoleon på S:t Helena”. H. knöt tidigt
vänskap med Wilkie och senare med Canova
samt stöddes av en rad konstkännare i och
utanför England men råkade likväl ut för
svårigheter och dog för egen hand, då hans kartonger
för parlamentshuset icke uppmärksammades. H.
ville skapa ett nytt historie- och
monumentalmåleri och föregriper däri prerafaeliterna. Han
var också konstpedagog och skriftställare. N.G.S.

Haye, L a H. [la ä’], franska namnet på Haag.

von Hayek [häi’-]. 1) August Edler von H.,
österrikisk botanist (1871—1928), med. dr i Wien
1895, fil- <ir T9O5» doc. I9°6, e.o. prof. 1916. H.
undersökte särsk. släktet Centaure’a och s.ö. Europas
flora. Han utgav
”All-gemeine Pflanzengeo-graphie” (1926),
”Pro-dromus florae
Penin-sulae balcanicae” (3
bd, i ”Repertorium
specierum novarum
regni vegetabilis”,
Beih. 30, 1927—33)
och medarbetade i G.
Hegi, ”Hlustrierte
Flora von Mitteleuropa”.
H:s herbarium på o.
110,000 ark tillhör
Göteborgs botaniska
trädgård. — Litt.: F. Vier-

happer, ”A. v. H.” (i ”Verhandlungen der
Zoologisch-botanischen Gesellschaft in Wien”, 78, 1928). A.Hr.

2) Friedrich August (F r e d e r i c Augustus) von
H., den föreg:s son, österrikisk-engelsk
nationalekonom (f. 1899), jur. utr. dr 1921 och pol. dr 1923 i
Wien; dir. för österrikiska inst. för
konjunkturundersökningar inom industrien, prof, vid Londons
univ. sedan 1931. H. är den främste fullföljaren av
den kapitalteori, som utvecklades av Böhm-Bawerk,
och han har bl.a. tillämpat denna på
konjunkturrörelserna. I sina tidigare böcker (”Geldtheorie
und Konjunkturtheorie”, 1929; eng. ed. 1933, och
”Preise und Produktion”, 1931; eng. ed. s.å.) anser
han sålunda, att en förlängning av
produktions-omvägarna, som uppkommer genom
kreditexpansion, väl till en tid kan leda till ett
konjunkturupp

— 1245 —

— 1246 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 15 12:26:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-12/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free