Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hearn, Lafcadio - Hearst, William Randolph - Heat - Heath, Sir Thomas - Heathfield, Lord - Heathrow, London Airport - Heaviside, Oliver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEARST
janta stil och fina förståelse för Japan berömda
böcker, bland vilka märkas ”Glimpses of unfamiliar
Japan” (1894), ”Kokoro” (1896), ”Gleanings in
Buddha fields" (1897) och framför allt ”Japan, an
attempt of interpretation” (1904). I sv. övers,
finnas ”Exotica. Noveller och studier från Japan”,
1—3 (1901—04), ”Natalika” (1905) och ”Karma”
(1922). — Litt.: Karin Hirn, ”L. H.” (i ”Ord och
bild”, 1905); Elizabeth Bisland, ”Life and letters
of L. H.” (2 bd, 1906). B.K.
Hearst [ha’st], William Randolph,
amerikansk publicist och förläggare (f. 1863). H. är
född i San Francisco, ägnade sig efter studier
vid Harvard Univ. 1882—85 åt journalistik; han
lärde av tidningsmagnaten Joseph Pulitzer och
utbildade vidare dennes metoder, när han först
övertog ”San Francisco Examiner” 1887 och sedan
New York-tidn. ”Morning Journal”, som han
efter mönster av E. Scripps förvandlade till en
i-cents daglig tidn. med illustrationer,
sensa-tionsrubriker och utrerad konservativ politik; med
denna tidn. bidrog H. till att framkalla kriget med
Spanien 1898. H. byggde snabbt upp en väldig
tidningskoncern, Hearstkoncernen, 1900
grundade han ”Chicago American”, 1902 ”Chicago
Examiner”, 1904 ”Boston American”. När han i
början av 1920-talet stod på höjden av makt, var
H. världens främste tidningskung; han ägde nära
30 dagliga tidn., flera världsomspännande
telegrambyråer, bl.a. International News Service, ett
dussin tidskr., bl.a. ”Cosmopolitan”, ”World
to-day” och ”Harper’s Bazaar”. Han verkade också
som förläggare, innehade ett filmbolag och en
rad företag för framställning av de av
amerikanerna livligt uppskattade filmjournalerna samt
dirigerade några radiostationer. Han lade också
under sig stora gruvföretag i Nord- och
Sydamerika, fastigheter i New York och väldiga
jordbruk i Mexico. H. utvecklade samtidigt sin
sensa-tionsjournalistik, som icke väjde för mycket
tvivelaktiga, starkt kritiserade metoder. Han utnyttjade
sin press för att påverka amerikansk politik; han
understödde Wilsons presidentkandidatur 1912 och
1916 men var emot USA:s inträde i 1 :a
världskriget, han bekämpade Nat. förb., ivrade för full
betalning av krigsskulderna, började 1927 arbeta
för ett samarbete mellan alla engelsktalande
länder och gav efter att tidigare ha tillhört det
demokratiska partiet från 1928 sitt stöd åt det
republikanska, varvid han bl.a. vände sig mot F.
Roosevelts utrikespolitik. Den stora ekonomiska
krisen o. 1930 medförde stora förluster och
motgångar för H., som fick avyttra flera av sina
tidn. och övriga företag. H. försökte personligen
göra sig gällande i amerikansk politik men fick
ingen framgång. 1905 och 1909 föll han igenom
vid borgmästarvalen i New York, 1906 vid
gu-vernörsvalet i staten New York. Under 1940-talet
hade han i stort sett förlorat allt inflytande på
amerikansk opinion. — Litt.: J. K. Winkler, ”W.
R. H., an American phenomenon” (1928). E.
Heat [hit] (eng.), sportv., omgång. Vid löpning
till fots på distanser t.o.m. 400 m indelas de
tävlande, om deltagarantalet är större än antalet
banor, genom lottdragning i olika försöksheat. Inom
vart och ett av dessa uttagas sedermera de 2 el.
3 bästa, vilka ant. gå direkt till slutheatet (finalen)
el. till omlöpning i s.k. mellanheat (semifinalen),
varifrån ny uttagning sker till finalen. Även vid
löpning på längre distanser kan heatindelning
göras, om deltagarantalet är stort. Heatindelning
förekommer dessutom vid tävlingar i simning,
cykel- och skridskoåkning. För att förhindra, att de
bästa tävlande el. ett flertal deltagare från samma
nation e.d. lottas i ett försöksheat, undantagas ofta
vissa tävlande från lottningen och fördelas på de
olika h. O.Kgh.
Heath [hib], Sir Thomas Little, engelsk
lärdomshistoriker (1861—1940), fil. dr i Cambridge
1896, var 1884—1926 ämbetsman i finansdep., vars
historia och
organisation han beskrivit i
”The treasury” (1927),
adlad 1916. Utan stöd
av politiskt parti el.
förmögenhet gjorde H.
en lysande karriär och
ansågs före i:a
världskriget som det högsta
mönstret för en
engelsk förvaltningsman.
Vid sidan av sin
tjänstgöring ägnade
sig H. åt
lärdomshistorien och blev en
av sin tids förnämsta
kännare av den klassiska matematiken och
astronomien. H:s viktigaste arbeten äro ”Diophantus
of Alexandria” (1885, 2 ed. 1910), ”Apollonius of
Perge, Treatise on conic sections” (1896), ”The
works of Archimedes” (1897), ”The thirteen books
of Euclid’s Elements” (3 bd, 1908, 2 ed. 1926),
”The Method of Archimedes” (1912), ”Aristarchus
of Samos” (1913), ”A history of Greek
mathe-matics” (2 bd, 1921) och de sammanfattande
framställningarna ”A manual of Greek
mathema-tics” (1931) och ”Greek astronomy” (1932). —
Litt.: Biogr. och bibliogr. av D. E. Smith i
”Osi-ris”, 2 (1936), vilket bd är tillägnat H.; M. F.
Headlam (med bidrag av J. Gilbart Smyly) i
”Proceedings of the British Acad.”, 26 (i94o).É.^n.
Heathfield [hi’t>fild], Lord H., se Eliott, G. A. •
Heathrow [hi’bräu], London Airport,
storflygplats för fjärrtrafiken i luften till och från
London. H. är beläget i grevskapet Middlesex 22 km
v. om Westminster Bridge i London och har tre
rullbanor av betong, vilka tillåta start och landning
med flygplan med flygvikter upp till 160 t.
Banorna äro 90 m breda, och den största har en längd
av 2,740 m. Flygplatsen, som är utrustad med
komplett belysningsanläggning för nattlandningar
samt markradioutrustning, togs i bruk i maj 1946.
Heaviside [hevv’isäid], Oliver, engelsk
fysiker och elektrotekniker (1850—1925), var i sin
ungdom verksam inom telegrafväsendet men levde
senare delen av sitt liv som privatman. H. utförde
betydelsefulla arbeten framför allt inom den
teoretiska elektricitetsläran. Genom införande av
vektorräkning lyckades H. framställa Maxwells
elektromagnetiska fältteori i en spee. enkel form. H.
lämnade även teoretiska och praktiskt fruktbara
bidrag till teorien för de elektriska vågornas
utbredning i telefon- och telegraftrådar. Bland H:s
skrifter märkas ”Electrical papers” (2 bd, 1892)
— 1255 —
— 1256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
