Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hebriderna - Hebron, el-Chalil - Heby (Uppland) - Heby (Södermanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEBY
H. höra till de äldsta delarna av Europa, till
det s.k. Eria, av vilket de sista resterna gå i
dagen i form av gnejs dels på Yttre H. och
åtskilliga punkter på Inre H., dels på Skottlands
n.v. kust, öarna äro till övervägande del
uppbyggda av prekambriska kristalliniska bergarter.
De bergiga öarna Skye och Mull bestå
huvudsaki. av basalt jämte gabbro, som bilda Skyes
högsta delar, Blaven Hills och Cuillin Hills, med
högsta toppen Sgurr Sgumain (1,007 m). Av
basalt äro delvis även en del mindre öar i de
Inre H. uppbyggda, ss. Rhum, Eigg, Raasay
och Staffa, den sistn. med den berömda Fingals
grotta* v. om ön Mull. Coll, Tiree och Islay
uppbyggas däremot huvudsaki. av skiffrar,
öar-nas terräng är starkt påverkad av istidens
gla-ciärer; sunden och vikarna äro av fjordtyp.
Jordbetäckningen är obetydlig, undantagandes de
bördigaste kustpartierna, t.ex. på v. Uist, och
av torvmossar täckta sluttningar och dalar. På
gr. av det exponerade atlantiska läget är H:s
klimat utan starka kontraster mellan sommar
och vinter. Högsta och lägsta medeltemp. äro
i Stornoway 12^6 (juli), resp. 4°o (febr.). I
Stornoway faller i genomsnitt 1,277 mm
årsnederbörd, fördelad på 263 dagar. Snö faller
endast under 25 dagar. På gr. av de våldsamma
stormarna (s.k. gales) saknas träd nästan
fullständigt. De förhärskande vegetationstyperna äro
mossar och hedar. Inv. (c:a 80,000, till större
delen gaelisktalande) ha som huvudnäringar
fiske, fåravel och jordbruk. Bebyggelse och odlad
mark förekommer nästan endast på kusterna.
Man kan på H. alltjämt träffa på urgamla
rökstugor med eldstaden mitt i rummet, vilka kallas
”svarta hus” (black houses) till skillnad från ”vita
hus” (white houses), d.v.s. moderna hustyper.
De viktigaste kulturväxterna äro havre, korn
och potatis. H:s huvudort är Stornoway (3.771
inv. 1931, c:a 4,000 1944) på ö. kusten av ön
Lewis, som därjämte är fiskehamn och viktig
väderleksstation. H. äro administrativt uppdelade
på grevskapen Ross and Cromarty och Inverness.
Ptolemaios omtalar H. under namnet Heboudai,
Plinius under namnet Heboudes, medan
ögruppen av nordborna kallades Sudreyjar (de
sydliga öarna). Sodorenses var eljest den vanliga
benämningen till in på 1700-talet, då det nuv. namnet
slog igenom. Under den tidigare medeltiden
styrdes den piktiska befolkningen här av egna
hövdingar i löst beroende av konungarna på fastlandet.
Kristendomen infördes i mitten av 500-talet av
Columba d.ä., som grundade klostret på ön lona.
Från slutet av 700-talet började norska vikingar
göra öarna osäkra; slutl. upprättade de på H. en
sjörövarstat, som med tiden förvandlades till ett
norskt lydrike. Det omfattade också Orkney- och
Shetlandsöarna samt ön Man med regeringssäte
på ön Colonsay. Skottarna sökte gång efter annan
förjaga norrmännen. 1266 sålde Magnus
Lagabö-ter H. till Alexander III av Skottland för en ringa
summa, samtidigt med att Alexander IH:s dotter
bortlovades till Magnus’ son Erik, öborna
regerade sig själva under klanhövdingar, som ofta
bekrigade varandra, till dess en parlamentsakt 1748
berövade dem deras självstyrelse. — Litt.: A.
Geddes, ”Lewis” (i ”Scottish Geographical Ma-
gazine”, 1936), ”The development of Stornoway”
(därst., 1947); S. Gordon, ”Isles of the Outer
Hebrides” (därst., 1941); S. W. E. Vince, ”The
highlands of Scottland: Ross and Cromarty, the
Hebrides...” (i ”The land of Britain”, 1, ed. by
L. Dudley Stamp, 1944). Edg.K.;P.Dhl.
Hebron, nu e 1-C h a 1 i 1, stad i Palestina, c:a
30 km s.s.v. om Jerusalem; 26,390 inv. (1946),
nästan alla araber. H., som ligger i en bördig
dal c:a 925 m ö.h. och är en viktig handelsstad
vid bilvägen Jerusalem—Bir es-Seba, är en av
Palestinas äldsta städer och spelade en stor roll,
ända tills Jerusalem blev huvudstad. Den kallades
Kirjat-Arba, ”De fyras stad”, efter Adam och
patriarkerna Abraham, Isak och Jakob, vilka
alla enl. traditionen ligga begravna i H. Enl.
1 Mos. 23 köpte Abraham i Makpela nära H. en
familjegrav. Enl. detta textställe tillhörde H.
hetiterna men erövrades sedan av Josua och var
huvudstad för kenaséerstammen Kaleb (Jos.
14:14). H. blev vidare en av israeliternas 6
fristäder. David kröntes här till konung och hade
H. som residensstad i 7 V2 år. H. kom sedan
i edomiternas händer men återtogs av Judas
Mac-kabeus. 69 e.Kr. brändes det av en av kejsar
Vespasianus’ fältherrar. 1167 upprättades här ett
latinskt biskopsdöme (nu titulärbiskopsdöme).
H. är även en av islams heliga städer (”Guds väns
stad”, efter Abraham, som av muhammedanerna
kallas ”Guds vän”). Dess centrum är den nu
muhammedanska helgedom, som enl. traditionen
rymmer ”profeternas gravar” (Abraham och Sara,
Isak och Rebecka, Jakob och Lea). Den är en
serie byggnader av skiftande grundplan; över
gravarna små mausoleer. En del av dessa byggnader
torde härstamma från bysantinsk tid. Den nuv.
moskéns största rum är en under korsfarartiden (o.
1200) byggd kyrka i fransk gotik. S.N.;E.W.
Heby, municipalsamhälle (sedan 1887) i
Väs-terlövsta sn i v. Uppland, invid Dalkarlsåsen 13
km ö. om Sala; 1,94 km2 (land); 1,217 inv. (1949;
862 1910). H. är knutpunkt för N. stambanan
och linjen Enköping—Runhällen. H. har
tingshus och apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär. Samhället domineras av stora
tegelbruk; tre sådana tillhöra ab. Heby tegelverk,
bildat 1918 (aktiekapital 0,8 mkr, 200 arb.,
års-tillverkning 10,5 mill. taktegel, 2 mill.
dräneringsrör och 1,5 mill. blomkrukor); bruken arrenderas
f.n. av firman Heby tegelverk, Sköldberg & co. Ett
tegelbruk samt sågverk och snickerifabrik tillhöra
Olsson & Rosenlunds ab. Även gjuteri och
mekanisk verkstad finnas i H. Taxeringsvärde
å fastighetsskattepliktig fastighet 5,098,800 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 2,445,390
kr (1947). — Namnet är sammansatt av gen.
sing. el. plur. av fsv. hedh, i uppsvenska ortnamn
vanl. med bet. skog el. skogig sandås, och by,
gård (se B. Hesselman, ”Från Marathon till
Långheden”, i ”Nordiska texter och
undersökningar”, 7, 1935, sid. 128). Det skrevs 1370 i
Hedaby (osäkert, om denna ort är avsedd), 1416
i Hedeby. P.;Er.
Heby, gods i Gåsinge-Dillnäs sn i
Södermanland, strax v. om sjön Klemmingens n. del,
omfattar med underlydande 565 ha, därav 230 åker,
med ett taxeringsvärde av 317,500 kr; till
hu
— 1265 —
— 1266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
