Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heda - Heda, Willem - Hedar, 1. Sam - Hedar, 2. Josef - Hedared - Hedberg, 1. Frans (Palle Block)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDBERG
Heda kyrka.
S/:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
vudsak på den bördiga slätten, med åkern
utgörande 71 °/o av landarealen och skogsmarken
endast 5 °/o. Egendomar: Disevid och Jättingstad.
Bland de många fornlämningarna finnas flera
järnåldersgravfält (stora högar). Två runstenar
finnas vid kyrkan, som är en av prov:s
märkligaste lantkyrkor, urspr. från äldre medeltiden
med korsflyglar och (sannolikt) tre absider. Ett
sidoskepp i n. täckes av transversala tunnvalv.
Koret fick senare korsvalv och rak avslutning;
efter en hårdhänt ombyggnad 1857—58 av C. G.
Brunius har också detta kor absid. Kyrkan har
en utsmyckad romansk portal och en
uttöm-ningssten (piscina), prydd av figurrelief. Bland
kyrkans träskulpturer finnas kristus- och
madonnabilder från såväl 1100- som 1400-talet. —
Namnet är urspr. plur. av fsv. subst. hedh, sannol.
i bet. slätt, el. möjl. som i uppsvenska ortnamn,
med bet. skog el. skogig sandås (jfr B. Hesselman,
”Från Marathon till Långheden”, i ”Nordiska
texter och undersökningar”, 7, 1935, sid. 128). Det
skrevs 1268 de hethum (dat.). P.;E.W.;Er.
Heda, W i 1 1 e m Claesz, nederländsk målare
(1594—1680 el. 1682), verksam i Haarlem, den
förnämste representanten för det i en ton, vanl.
silvergrått, stämda stillebenet, oftast föreställande
frukostbord med mästerligt målade metallföremål
mot vit duk och entonig, mjukt grå bakgrund.
Hedar. 1) Frans Samuel (Sam) H., arkivman
(f. 17/n 1891), fil. lic. 1921, fil. dr 1935 vid Lunds
univ., ingick 1921 i Riksarkivet, blev där amanuens
s.å., 2:e arkivarie 1928, i:e arkivarie 1938 och
arkivråd 1945. Inom H:s produktion märkas bl.a.
monogr. ”Enskilda arkiv under karolinska
enväldet” (gradualavh. 1935) och ”Högsjögård. En
sörmlandsherrgård och dess ägare” (1945) samt
publ. av ”Kammarkollegiets protokoll”, 1—3 (1934
—41, omfattande tiden 1620—42). H. är en av
Sveriges främsta kännare av Sveriges kamerala
källmaterial och gränsgebitet mellan historia och
geografi, varom han förf, flera uppsatser. B.
2) Josef Albin H., den föreg:s bror,
dom-kyrkokapellmästare, tonsättare och
musikhistoriker (f. 16/io 1894), avlade vid Musikkonservatoriet
organistexamen 1919 och musiklärarexamen 1920;
fil. kand, i Lund 1940, fil. lic. i Uppsala 1942.
Efter tjänstgöring som organist och musiklärare
i Södertälje 1920—31 blev H. sistn. år
domkyrko-kapellmästare i Lund, där han sedan 1932 även
är examinator vid organist- och kantorsexamen
och sedan 1934 lärare i liturgisk sång vid univ.
1933—48 var han dirigent för Lunds
studentsångförening och ledde med framgång dess
sångarfärder till Finland och Estland (1934), Norge
(1936), Tyskland (1937 och 1938) och USA 1947- H.
har komponerat solosånger och körverk och som
musikhistoriker främst intresserat sig för
Diet-rich Buxtehude (studien ”Kring nyfunna
Buxte-hudekompositioner i Lunds univ.-bibl.”, i ”Svensk
tidskr. för musikforskning”, 1940, m.m.). S.147.
Hedared, industrisamhälle i Sandhults sn i
Västergötland, mitt emellan Borås och Alingsås;
360 inv. (1946). Mindre industrier, ss. sågverk,
låd-, betongvaru- och konfektionsfabrik. —
Hedareds kapell (Hedareds stavkyrka)
är den enda bevarade stavkyrkan i Sverige,
uppförd mellan 1100- och 1300-talen. Urspr. torde
den ha varit en Maria-kyrka. Härpå tyder såväl
den medeltida altartavlan som den vackert
skulpterade madonnan. Alla målningar i kyrkan med
undantag av altartavlan, som målats direkt på
väggen, och omfattningen till sidoaltaret äro
från 1735. All inredning, läktare, predikstol,
bänkar, golv och innertak, ha tillkommit
senare än kyrkan, och även yttertaket är omgjort.
De nuv. fönstren äro insatta 1781. Före en
ut-vändig restaurering 1901 var kyrkan brädfodrad,
rödmålad och hade vapenhus. Senast 1935
undergick den en pietetsfull inre restaurering och
användes numera vissa söndagar för gudstjänst.
Bland medeltida inventarier märkas f.ö. ett kors
från noo-talet, ett rökelsekar, en dopfunt av
sandsten (från Gotland), en nattvardskalk av
förgyllt silver, två processionsstavar m.m. Till
kyrkan hör ett av biskop Vincentius i Skara
1506 utfärdat avlatsbrev. — H. utgjorde tidigare
egen förs, men sammanslogs i början av
1840-talet med Sandhult. Sedan dess har kyrkan ända
till restaureringen 1935 varit en ödekyrka, som
frivilligt ännu underhålles av ortsborna själva. —
Namnet är bildat till gen. sing. el. plur. av hed
samt ryd, röjning. — Litt.: E. Ekhoff, ”Svenska
stavkyrkor” (1914—16). P.;I.Mg;Er.
Hedberg. 1) Frans Theodor H., författare
(1828—1908), pseud. Palle Block. Efter
ofullbordad skolgång och försök i handelsyrket slog
H. 21-årig in på skådespelarbanan, som han
lämnade 1854. 1862—81 var han litteratör vid de kungl.
teatrarna, 1871—81 tillika operaintendent och 1881
—83 dir. vid Stora teatern i Göteborg. H:s
dramatiska produktion omfattar ett hundratal
originalpjäser, lustspel, sedekomedier och historiska
skådespel och det dubbla antalet övers, och omarbet-
— 1273 —
— 1274 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
