Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedborn, Samuel - Hedda - Heddal (Hitterdal) - Hedding(e) - Hede (Bohuslän) - Hede (Härjedalen) - Hede (Dalarne) - Hede, Gunnar - Hede, Ernhold - Hedebol, Peder - Hedebosöm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDEBOSÖM
H. med om att stifta ”Musis amici”, sedermera
”Auroraförbundet”*. Han publicerade ett stort
antal dikter i ”Phosphoros” och ”Poetisk
kalender”, av vilka ”Vaggvisa (”Ute blåser
sommarvind”) blivit mest känd. 1810—14 led han av
svårmod, som tidvis satte honom ur stånd att
sköta sin tjänst. Han utvecklades härunder till
religiös skald och utgav 2 saml. ”Psalmer” (1812
—13), Efter lång tystnad samlade H. sina dikter
i ”Minne och poesi” (1835), inledd av en
självbiografi, som mest handlar om hans barndom.
Av bestående värde är en del av psalmerna, varav
10 intogos i 1819 års psalmbok; särsk. märkes
ps. nr 3 (”Höga majestät, vi alle”). H:s
"Samlade skrifter” äro utg. av P. D. A. Atterbom (med
levnadsteckning; 2 bd, 1853). — Litt.: E. Liedgren,
”H:s psalmer 1812” (i ”Bibelforskaren”, 1913); T.
Fogelqvist, ”S. H.” (1937). A.Wn.
Hedda, kvinnonamn, se Hedvig.
Heddal (förr H i 11 e r d a 1), nedre delen av den
dal, som från n.v. för ned till n. ändan av
Hed-dalsvatn (16 m ö.h.), Telemark fylke, Norge. H.
är jordbruks- och skogsbygd med höga dalsidor
och fjäll, som s. om dalen stiga till 1,291 m ö.h.
Industristaden Notodden har avsöndrats från H.
Ovanför det egentliga H. bära dalens olika bygder
egna namn: Sauland, Hjartdal, Tuddal. Heddals
herred omfattar också dalen längs Tinnå, som
kommer från Tinnsjö, och därmed också de elektriska
kraftstationerna längs Tinnå. I H. finns Norges
största stavkyrka från medeltiden, en rikt utformad,
spånklädd, treskeppig, med sluten svalgång
försedd träkyrka, antagl. uppförd o. 1250,
restaurerad 1851. Den har varit helgad åt Jungfru
Maria. F.I.
Hedding(e), stad på Själland, se Store
Hed-dinge.
Hede, socken i Sörbygdens hd i Bohuslän,
Göteborgs och Bohus län, och församling i
Krokstads, Hede och Sanne pastorat i Vikornas s.
kontrakt av Göteborgs stift, n.n.ö. om Munkedal,
82,86 km2, därav 78,53 land; 861 inv. (1949; 11 inv.
pr km2). H. är kuperat, särsk. i ö. och har
spridda odlingsbygder. Åkern utgör 18 °/o av
landarealen, skogsmarken 43%. Egendom; Brattön.
Av fornminnen finnas talrika järnåldersgravar,
bl.a. ett stort gravfält vid Sköldungsbackar.
Kyrkan, en korskyrka av trä, uppfördes 1887;
medeltida dopfunt och madonnabild. — Namnet, som
1391 skrevs Hæida (kyrka), är en böjningsform
av subst. hed. Det är ovisst, vilken trakt som
givit socknen dess namn. Se Hj. Lindroth i
”Bohusläns härads- och sockennamn”, 1918, sid.
46. IMg;Er
Hede, socken i Svegs och Hede tingslag i
Härjedalen, Jämtlands län, och församling i
Hede, Vemdalens och Storsjö pastorat i
Härjedalens kontrakt av Härnösands stift; 1,814,80 km2,
därav 1,776,40 land; 2,034 inv. (1949; 1 inv. pr
km2). Bygden är samlad i Ljusnans dal, som
genomdrar socknens mell. del, återstoden är
skogs- och fjällvidder; i s.ö. reser sig Sånfjället.
Åker och äng utgöra vardera blott V» % av
landarealen, skogsmarken 56 °/o. Hede k y r
k-b y vid älven är ändpunkt för statsbanelinjen
från Sveg; här finnas tuberkulossjukstuga,
apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär;
elkraftverk. Ett par sågverk och hyvlerier finnas
i socknen. Kronoparker omfatta 326 km2, och
stora skogsarealer ägas av trävarubolag. På n.
älvstranden 15 km ovanför kyrkbyn finnas
lämningar av Långå skans, anlagd 1644 för
gränsförsvaret mot Norge. Vid Särvsjön finnas
hällmålningar. Kyrkan av sten ombyggdes 1775 och
restaurerades 1900; klockstapel från 1752. —
Namnet är en böjningsform av subst. hed (se
E. Modin, ”Härjedalens ortnamn och
bygdesäg-ner”, 1902, sid. 140, i ”Svenska landsmål”, 19).
Det skrevs 1403 Hedhe. P.;Er.
Hede, samhälle i By* sn i Dalarne.
Hede, Gunnar, pseud. för författaren Carl
Hedegård.
Hede, Johan E r n h o 1 d, geolog och
paleon-tolog (f. ®/i2 1890), fil. lic. 1917, bitr, geolog vid
Sveriges geologiska undersökning 1921—34, bitr,
lärare 1934—46 och tf. prof. 1946—49 vid Lunds
univ. samt e.o. 1 :e museiintendent vid dess
geologiska inst. sedan 1949; doc. 1935 och fil.
he-dersdr 1937 vid Lunds univ. H:s forskningar gälla
huvudsaki. Gotlands silurstratigrafi.
Hedebol, Peder, dansk politiker (f. 1874).
H. utbildades till trädgårdsmästare men sysslade
även med annat arbete under flera uppehåll i
utlandet (USA 1893—97, Tyskland 1900—01). Han
blev tidigt medl. av den socialdemokratiska
fackföreningsrörelsen och var 1918—24 medarbetare
i ”Socialdemokraten”. 1914 invaldes han i
Köpenhamns borgarrepresentation, var 1918—20 medl.
av Folketinget, 1920—24 av Landstinget. Från
1917 var H. ordf, i socialdemokratiska gruppen i
borgarrepresentationen och 1924—38 borgmästare
för magistratens 2:a avd., där han särsk. gjorde
en insats i hälsovårdsväsendet och
bostadspolitiken samt i arbetet för skatteutjämning mellan
Stor-Köpenhamns kommuner. J.D.
Hedebosöm, ett slags vitbroderi, starkt besläktat
med reticella*; har länge brukats i Danmark i
trakten kring Roskilde och Köge, den s.k. Heden, där
den spritts från likartade högreståndsbroderier.
H. syddes urspr. som utdragsöm (se Hålsöm),
varvid 2 el. 3 trådar utdrogos i vardera riktningen,
så att ett rutnät, bestående av 2 el. 3 trådar,
kvarstod; detta överkastades med täta stygn. I rutorna
syddes små stjärnor av öppna, starkt stiliserade
motiv. — Sedermera började h. att sys med uppritat
mönster, där större el. mindre hål utklipptes,
kantades och fylldes med en spetssöm av
knapphåls-stygn. Bottentyget mellan hålen broderades även,
men i plattsöm, och hela mönstret utgjordes av
stiliserade blad- och blomrankor. — H. brukades
urspr. för prydandet av dräkter och textila
bohagsting, ss. sänglinne och hängkläden. Omkr. 1850
stod bruket av h. i sitt flor. I.
— 1281 —
— 1282 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
