Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedberg, 2. Olle - Hedberg, 3. Ruth - Hedberg, Fredrik Gabriel - Hedbergianer - Hedblomster - Hedborn, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDBERG
tur- och konsthistoria,
och begav sig därpå
under ett års tid på
resor till utlandet,
särsk. Frankrike. Han
erhöll 1941 Samfundet
De nios pris. Det är
framför allt inom
fransk berättarkonst,
som man finner H:s
läromästare; han har
tagit starka intryck av
den franska
naturalismens stora namn,
Zola, Flaubert och
Maupassant. H:s konkreta psykologi, som i hans
stil ibland avspeglar sig i ett begagnande av
en rent medicinsk terminologi, är franskt
influerad och beroende av den från 1600-talets
moralister emanerande tradition, som finner sin
uppgift i att avslöja det egna jagets intressen
i alla dess uttrycksformer. Bland svenska förf.,
som påverkat H., kunna nämnas Hj. Söderberg,
som trol. spelat en förmedlande roll vid H:s
orientering mot Frankrike, Hj. Bergman, av
vilken H. tagit intryck dels i sin spirituella och
infallsrika berättarteknik, dels i sin djuplodande
framställning av moralpsykologiska problem, och
S. Siwertz med dennes cyniska skildring av
mänsklig egoism och ruttenhet i ”Selambs”. —
Efter debuten 1930 med ”Rymmare och
fastta-gare” har H. med osviklig precision levererat
en lång rad romaner, av vilka några tillsammans
utgöra större romancykler: Karsten
Kirsewetter-trilogien, omfattande ”Grop åt andra” (1937),
”Mota Olle i grind” (1938) och ”Stopp! Tänk
på något annat” (1939), utg. i ett bd 1945, samt
Bo Stensson Svenningsson-sviten med delarna
”Vad suckar leksakslådan?” (1941), ”Sista
sommarlovet” (1942), ”Vackra vita tänder” (1943),
”Slå dank” (1944) och ”Den felande länken”
Ö945), utg. i ett bd 1947. H:s författarskap
är till största delen envist inriktat på en
skoningslös kritik av och satir över den andliga
torftighet, brutala egoism och ruttna
förljugenhet, som kunna dölja sig bakom borgerlighetens
välputsade fasader. Hans stil är diskret,
koncentrerad och exakt, hans framställningskonst
elegant men elakt spirituell och oftast utan
någon försonande humor. Hans ängslan för att
känslomässigt engagera sig gör honom till den
ensamstående, gisslande observatören, och man
kan icke frånkänna honom en viss ensidig
svartsyn och alltför pessimistisk inställning till
mänsklig samverkan och solidaritet. Förutom
de anförda romancyklerna kunna av H:s verk
nämnas ”Skära, skära havre” (1931), ”Får jag
be om räkningen” (1932), som innebar hans
konstnärliga genombrott, ”Fria på narri” (1933),
”Iris och löjtnantshjärta” (1934), ”Att få tillhöra
dig” (1935), ”Jag är en prins av blodet” (1936),
där tidens händelser och idéer dras in i
handlingen, ”Ut med blondinerna” (1939), en satir
över judepogromerna i nazisternas Tyskland,
”Större än du nånsin tror” (1946), en brett
upplagd skildring av en åttaårings syn på
världen och människorna omkring honom, och slutl.
”Dan före dan” (1948), som synes innebära
inledningen till en ny romanserie. I H:s senaste
romaner, t.ex. ”Den felande länken”, kan man
spåra en viss utveckling i hans författarskap, en
begynnande tro på en ursprunglig, för all påverkan
från yttre händelser och miljö oemottaglig
kärna av godhet hos människan. I ”Bekänna färg”
(1947) förnimmer man en tidigare hos H.
sällsynt känsloinlevelse, en strävan att själv
bekänna färg och dokumentera en åtm. i etiskt
hänseende kristen orientering. — G. 1923 m.
H.3). — Litt.: H. Ahlenius (i ”BLM”, 1937);
ö. Lindberger (i ”Ord och bild”, s.å.); G.
Helén (i ”Skrifter utg. av Samfundet för
stilforskning”, 5/6, 1938); E. Tykesson (i ”Svensk
litte-raturtidskr.”, 1944); E. Andersson (i ”Fem
Nor-stedtsförfattare”, 1945). N.Pg-
3) Ruth Ingar H., f. Collin, den föreg:s
hustru, författarinna (f. 1900). H. blev fil.
kand, i Stockholm 1925, fil. lic. 1948. H., som
sedan 1949 medarbetar som kulturskribent i
”Svenska dagbladet”, har utg. den
litteraturhistoriska studien ”Tre kåserier av Anna Maria
Lenn-gren” (1948) och, under pseud. Elsa E s c h i
1-lius, de kvickt och raskt skrivna romanerna ”En
vecka i Skåne” (1934) och ”Fru Dygd och fru
Lusta” (1942), som har motiv ur stockholmsk
akademiker- och borgarmiljö. E.
Hedberg, Fredrik Gabriel, finländsk präst
(1811—93), vid sin död kyrkoherde i Kimito (en
ö s.ö. om Åbo). Utgången från den finska
pietis-men, blev H. företrädare för en herrnhutiskt
påverkad ”nyevangelism”. H. hade en tid nära
förbindelse med C. O. Rosenius, men denne tog avstånd
från H., i den mån som han av rädsla för all
”verkhelighet” och ”lagiskhet” förbisåg bättringens och
helgelsens betydelse för det kristna livet. Större
inflytande fick H. bland läsarna i Norrland, där
en grupp ”hedbergianer” bildade en från kyrkan
separerad sekt. Av H:s skrifter märkas
”Uskon-oppi autuuteen” (1843—44, nya uppl.; sv. övers.
”Trones lära till saligheten”, 1853), ”Werklärans
vederläggning” (1847—51), till vilka motskrifter
utkommo både i Finland och i Sverige. — Litt.:
L. Wennerström, ”F. G. H.” (1896); ”Till F. G. H:s
minne” (1911); M. Ruuth, ”F. G. H. och C. O.
Rosenius” (i ”Kyrkohistorisk årsskr.”, 1927); E.
New-man, ”Hedbergianismen i Sverige” (1931).
Hedbergia’ner, se Hedberg, F. G.
Hedblomster, art av släktet Helichr^sum*.
Hedbom, Samuel Johan, präst, skald (1783
—1849). H. var
soldatson från Heda i
Östergötland, gick i
skola i Linköping,
blev student i
Uppsala 1806, prästvigd
1809 och
pastorsadjunkt i Östergötland
s.å., lärare i
Stockholm 1812, e.o.
hovpredikant 1815,
kyrkoherde i Askeryd och
Bredestad i
Linköpings stift 1820. Som
student i Uppsala var
— 1279 —
— 1280 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
