Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedeby (Slesvig) - Hedebymynt - Hedefors väfveri ab. - Hedegård, Carl - Hedegård, David - Hedekalk - Hedemann, Hans - Hedemann-Gade, 1. Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDEBYMYNT
legat inom den egentliga stadens område, låter sig
ännu ej avgöra. Under sitt slutskede har H. varit
Nordeuropas största stad, med areal nära 3 gånger
Birkas. — Ehuru endast påbörjade tillhöra
grävningarna i H. de mest resultatrika i Europa n. om
Alperna. — Litt.: ”Sönder jyllands Historie”, 1 (1930
—31); H. Jankuhn, ”Haithabu” (2 Aufl. 1938), ”Die
Ausgrabungen in Haithabu” (1943). B.;G.Em.
Hedebymynt, nutida namn på en myntgrupp,
med största säkerhet präglad i Hedeby under
900-talet och gående tillbaka på vissa typer av
800-talets sannolikt ävenledes där utförda
efterbild-ningar av karolingiska denarer (se Birkamynt)
med härskarnamnet Carolus och myntortsnamnet
Dorstat (Dorestad). För en annan typ av h. kan
uppvisas, att den sannolika förebilden varit ett
bysantinskt guldmynt från mitten av 900-talet.
H:s exakta kronologi är f.n. omöjlig att fixera.
De uppträda tidigast i fynd, nedlagda o. 930—40,
vilket torde motsvara den ungefärliga tiden för
begynnandet av h:s prägling. När h. upphörde
att utges, är svårare att avgöra. De förekomma
sålunda ännu i skatter, nedlagda ett par tre decennier
in på 1000-talet, men ha sannol. upphört att
präglas tidigare. — Litt.: P. Hauberg, ”Myntforhold
og Udmyntninger i Danmark indtil 1146” (1900);
N. L. Rasmusson i ”Från stenålder till rokoko.
Studier tillägnade Otto Rydbeck”, 1937). N.L.R.
Hedefors väfveri ab., se Drufvefors väfveri ab.
Hedegård, Carl Julius Nilsson, pedagog och
författare (f. 16/io 1888). Efter
folkskollärarexamen i Linköping 1909 blev H. folkskollärare i
Jönköping, där han blev överlärare 1923, och är
sedan 1932 folkskolinspektör i Östergötlands v.
inspektionsområde. För skolbruk har H. utg. bl.a.
läseboken ”Svensk diktning” (1, 1929; 2, tills, med
A. Rommedal, 1939) och antologien ”Östergötlands
diktare” (1932). H., som är född i ö. Harg,
Östergötland, har under pseud. Gunnar Hede
Flygbild över Hedeby från s. Jfr karta vid Danevirke.
framträtt som skönlitterär förf. Han har utg.
diktsaml. ”På solstigar och mörka vägar” (1912;
tills, med K. V. V. Hammarling), ”Skörd”
(1916), ”Dröm och vaka” (1920) och ”Psalm
och visa” (1930), där han i formsäker vers
hyllar hembygden och fäderna; i några på
östgö-tadialekt skrivna dikter har han tecknat typer
från sin födelseprovins. Samma motivkrets
varierar han i sina ypperligt utförda noveller,
samlade i ”Gården” (1918), ”Arrende” (1922) och ”De
trogna” (1929); ”Jord och människor” (1934) är
ett urval. H. har försökt sig som dramatiker med
skådespelet ”Konung Ingjald” (1925). E.
Hedegård, Oskar David Leonard, skolman (f.
29/n 1891), fil. kand, i Lund 1925, teol. lic. 1943. H.
var sekr. i Svenska missionsförbundets ungdom
1925—28, blev lärare vid Svenska
missionsförbundets missionsskola 1928 och rektor vid Evangeliska
skolan i Kortebo 1941. Bland hans talrika skrifter
märkes ”Biblisk uppslagsbok” (1939, tills, med A.
Saarisalo, 2 omarb. uppl. 1945).
Hedekalk, kalksten, uppträdande i
sparagmit-serien i Härjedalen (se d.o., geologi).
Hedemann, Hans Christopher Georg
Friedrich, dansk militär (1792—1859), officer vid inf.
1808, stabskapten 1819, överste 1847,
generalmajor 1848, generallöjtnants avsked 1854. Vid
krigsutbrottet 1848 blev H. överbefälhavare för de
danska stridskrafterna, vann 9/4 s.å. segern vid Bov men
blev 6/« slagen av Wrangel vid Dybböl samt
entledigades 16/t från överbefälet på gr. av
meningsskiljaktigheter med krigsminister Tscherning.
Efter kriget var H. kommendant i Köpenhamn.
Hedemann-Gade. 1) Erik Karl Gustaf H.,
skogsman (f. 25/io 1882), utexaminerad från
Skogs-inst:s högre kurs 1906, efter diverse
förordnanden överjägmästarassistent 1911 och
skogs-taxator 1916 i Bergslagsdistriktet och
länsjäg-mästare i Stockholms län 1918—47; svensk
delegerad vid
internationella skogskongressen i
Rom 1926, led. av 1927
års
jordbruksfastighets-och skogskreditkommitté.
H. har bl.a. skrivit ”1923
års skogsvårdslag med
historik, kommentarer
och anvisningar” (1923, 3
uppl. 1929), ”The objects
and methods of Swedish
forestry legislation” (i
”ler Congrès International
de sylviculture, Rome
1926. Actes”, 1926),
”Undersökningar ang.
lämpligaste tiden för sådd av
barrträdsfrö” (i
”Skogs-vårdsfören:s tidskr.”,
1927), ”Småbrukets skog
och grunderna för dess
skötsel” (1928), ”Råd
och anvisningar rörande
skötseln av en
herrgårds-skog” (1935),
”Undersökningar ang.
barrträds-plantering vid olika
tidpunkter samt med skilda
— 3 —
— 4 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
